Frida Bratt
Köp i nedgång, sälj i uppgång. Det låter enkelt, men är lättare sagt än gjort, visar historien. Men den visar också att den som köpt i nedgång kommer att ligga rätt positionerad när humöret vänder.
Många av oss vill nog se oss själva som den som vågar vara ”contrarian”, som vågar gå tvärtemot vad alla andra sparare gör för tillfället. Vi vet ju så väl att det genom historien ofta lönat sig att köpa när den stora majoriteten säljer, och sälja när ”alla” vill in på börsen.
Allt det vet vi. Och ändå är nedgångarna inte sällan så oerhört svåra att hantera. Momentet när nedgången är ganska måttlig och du kan tänka ”jag köper och behåller och sänker mitt genomsnittliga anskaffningsvärde” är förmodligen inte så svårt. Beslutet blir att stanna på börsen. Men det är när nedgången fortsätter, kanske till och med accelererar, som det ofta börjar bli riktigt svårt. Du vill agera, för det är det man gör när man löser problem. Och här består problemlösningen i att INTE agera. Det är helt enkelt ett högst mänskligt beteende att vilja sälja när förlusträdslan blir stark.
Jag har jämfört börsutvecklingen sedan it-kraschen med hur svenska sparare har köp och sålt aktie- och räntefonder. Det senare enligt statistik från Fondbolagens förening. Man får naturligtvis ta jämförelsen med en ganska stor portion salt. Många gör ju just ingenting, och det är ju ett agerande i sig, men det syns inte i statistiken. Indexet är Stockholmsbörsens All Share.
Under andra halvan av 90-talet kröp räntorna nedåt, vilket drev upp börskurserna, samtidigt som it-sektorn var på frammarch. Värderingarna blåstes upp och aptiten på aktier var enorm. I statistiken från Fondbolagens förening ser vi hur aktiefonder köps. Swedbank Roburs fond Contura, med fokus på it-sektorn, fick störst insättningar av alla fonder i Sverige år 2000, enligt Morningstar.
Sedan kom raset, och den totala urblåsningen för framför allt it-aktier. Nästan tre år av börsnedgång följde (för Contura tog det över tio år innan fonden återhämtat sig). Under den här nedgångsfasen ser vi att fondsparare säljer av aktiefonder. När börsen bottnar kan vi se i Fondbolagens förenings årsstatistik att det framför allt är räntefonder som nettoköps.
En annan stor krasch är förstås finanskrisen, då börsen föll med 50 procent mellan juni 2007 och december 2008. Även här ser vi hur det framför allt är aktiefonder som köps hela vägen upp till toppen, medan aktiefonder säljs av och räntefonder köps i raset.
Mönstret återkommer sedan vid mindre krascher så som euroskuldkrisen (minns ni uttrycket PIIGS-länder?), Kinaoron 2015 och när Federal Reserve försökte höja räntan 2018.
I färskt minne har vi blixtkraschen i samband med coronakrisen 2020. Under februari och mars föll Stockholmsbörsens All Share-index med 19 procent. I och med att nedgången var så brant och så snabb så kunde man visserligen notera att en hel del sparare sålde av och klev ur i raset, men väldigt snart vände ju börsen upp igen. Och det var då vi alla lärde oss uttrycket FOMO – Fear of Missing Out. Gamestop-haussen, SPAC:ar, NFT:er – alla är de tecken på den enorma riskaptit som fanns. Det är helt enkelt väldigt lätt att ta för hög risk i för tillfället ”heta aktier” eller andra tillgångar i en optimistisk marknad.
Men på samma sätt som det är högst mänskligt att bli för optimistisk när aktiemarknaden gått upp under lång tid, är det också att bli för pessimistisk när börsen gått ned länge. Kanske har du en strategi som är genomtänkt, men som ändå blir svår att hålla sig till när risken att vara kvar och köpa upplevs som väldigt stor.
Det gäller att komma ihåg att börsen alltid strävar uppåt. Att investera på börsen långsiktigt fungerar, vilket det gäller att inte glömma bort. Nedan en bild av utvecklingen för det svenska totalavkastningsindexet SIXRX (blå), jämfört med utvecklingen för svenska statsskuldväxlar.
Den investerare som träffat rätt i alla toppar och bottnar avundas åtminstone jag, för det är verkligen inte lätt. Men den som fortsatt att investera en liten del – kanske genom ett månadssparande – även i nedgång ligger åtminstone rätt positionerad när marknaden vänder. För det gör den, även om vi inte vet om just uppgången den här månaden verkligen är den definitiva vändningen.
Hur gör du för att hantera nedgången?
/Frida
Ok aktier köps vid uppgångar o säljs vid nedgångar men vid varje köp krävs väl att någon annan säljer och vid varje försäljning krävs väl att någon köper för att en transaktion ska kunna ske. Så hur kan det säljas mer än det köps och vice versa? Är det inte ett nollsummespel?Förklara gärna vad som menas-