Har du redan röstat (i förtid) eller går du idag till din vallokal för att rösta? Jag hoppas verkligen det. Rätten att få rösta är något som människor före oss kämpat för. Det är en erövring. En dag då vi alla tillfälligt verkar jämlika, då vi alla har just en röst var. För detta kan vi vara både glada och stolta. Vi bör också kämpa för att upprätthålla denna kunskap: Att rösträtten inte blev oss given utan att den krävde en lång och hård kamp, med enorma mobiliseringar av så kallade vanliga människor. Vi ska inte heller glömma vilka som kämpade mot detta: överklassen, kapitalägarna och högern. För övrigt just den höger som SD – när de försöker framställa sina rötter som annat än nazistiska – hänvisar till när de talar om sin nationalkonservativa ideologi.

Rätten att få rösta är en av flera rättigheter som ingår i det vi kallar demokrati. På den svenska riksdagens hemsida kan man läsa:

En annan demokratisk grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. I en demokrati ska man få tänka och tycka vad man vill och ha möjlighet att uttrycka sina åsikter öppet i tal eller skrift.

Tyvärr är det mycket som återstår här. Vi är inte alla i praktiken ”lika mycket värda” när det gäller möjligheter att göra val i livet, att påverka samhällsutvecklingen och att bestämma. Dessutom har utvecklingen med alltmer ökande klyftor gjort att skillnaderna mellan hur vi ”värderas” i samhället blivit större under de senaste decennierna. Och även om vi på papperet har samma rätt att uttrycka våra åsikter ”i tal och skrift”, så vet vi att även här är skillnaderna stora mellan dem som har makt och stora kapital och de flesta av oss andra.

Demokratin skulle kunna vara större än den är helt enkelt. Den skulle vara större än den är nu ifall vi kunde minska eller bryta ner klasskillnaderna. Den skulle också vara större om den utvidgades till att gälla på våra arbetsplatser och inom ekonomin. Att stora beslut om arbetsmiljö, investeringar eller nedläggningar som nu tas av en mycket liten del av befolkningen verkligen var något som vi alla hade inflytande över.

Men nu har vi detta val idag. Många påpekar att det på många sätt är ett ovanligt viktigt och avgörande val. Det tycker jag också. Risken att få en regering där SD (i eller utanför regeringen) har ett avgörande inflytande är så skrämmande att det borde få alla människor som bryr sig om demokrati och vill leva i ett anständigt samhälle att rösta MOT det. Om inte det räcker så borde tanken på att få en myglare som Kristersson till statsminister få de flesta att önska något annat. Om Kristerssons alla ”lik i lasten”: läs Dick Sundevalls genomgång i Magasinet Paragraf.

Så detta val handlar för mig framförallt om vad vi helst måste undvika. Jag vet att det inte är ett speciellt entusiasmerande perspektiv. Jag skulle önska att jag verkligen kunde tro på att vi ska få ”en rödgrön regering som stärker välfärden, höjer pensionerna och genomför klimatomställningen”. Men tyvärr tycker jag inte när jag tittar på det socialdemokraterna säger eller inte säger att det ger mig något sådant hopp. Inte ens att de talar om problemen med marknadsskolan vågar jag lita på. De har ju varit med om att släppa fram den och de har inte gjort något för att försöka hejda den. Att de söker sitt samarbete med det extremt nyliberala Centerpartiet – vars enda positiva drag är att de inte vill samarbeta med rasister och högernationella – ger inte heller något hopp.

Det enda som i någon mån kan knuffa en styrande socialdemokratisk regering åt att genomföra en del bra saker, det  är en starkare vänster. Och då räcker det inte att den ”bara” blir starkare i riksdagen. På samma sätt som rösträtten och andra demokratiska rättigheter erövrades i strid av stora folkrörelser krävs det idag att rörelserna för förändring utanför riksdagen också stärks. Där är vi alla viktiga.

Ledare spelar roll och är viktiga. Men utan oss, de många, är de ingenting. Det förtjänar att påpekas efter en valrörelse som koncentrerat mer på partiernas ledare än jag någonsin tidigare kan minnas.

Så rösta i glädje och stolthet för rättigheten att få rösta, i ilska mot högerns vulgärpropaganda men utan illusioner om att något förändras av sig självt. Du behövs också om vi ska få någon verklig förändring.

PS: om du vill hitta argument från olika rörelser för att rösta på Vänsterpartiet så läs Samuel Skånbergs blogg om detta. Läs gärna också annat på hans intressanta och faktarika blogg.