VÅRSOLEN (25 OKTOBER)

Och jag vet inte riktigtnär det händeEn dag vaknade jag uppoch vi var förbiDet man inte talade omvar tiden mellaninnan det verkligenvar överNär jag inte vissteom jag kunde älska digIbland kändes det somatt jag inte fick platsAllt som var vårtblev någon annansOch jag vill sägaså ärligt och genuintatt allt jag villevar att se dig lyckligMen jag ringde dig på fyllansom om du fortfarandekunde räcka tillRäknade digsom min närmstanär du själv tyckteatt jag var så långt bortJag var ju därvisste bara intehur man älskadepå avståndSå jag vet inte riktigtnär det händemen det slog mig idagatt vi var förbiför säkert flera år sedanInte visste jagvad du gjordeInte visste jaghur du måddeMen jag hoppasatt du håller vårt löfteoch slår mig en plinginnan(om du någonsinplanerar attta livet av dig igen)Ring mig först dåMan kan ta livet av sigmen man kan också ta en cigarett,som vi skrek på konsertenefter att alla hade döttoch vi undradevad som skulle hända med ossTidenhände digOch du växteså det knakadeOch jag skämsnär jag tänker påhur tacksam jag äröver allt som du buritpå dina axlar vilade jagInte en enda gångsa du att du blev tröttEn dagvar vi det absout störstasom hade hänt migEn annan dagvar vi förbiSkriver påvarandras födelsedagsom vi aldrig skullekunna glömmaeftersom vi firadeså otroligt mångaihopDet var en sorgatt se dig bli någonsom jag inte kände igenMen likväl kände jag stolthetSom växtvärk i mitt hjärtanär mitt sätt att älska dig påinte längre var någotsom berörde digOch det varokejAtt älska någonär att låta någon gåIbland fick man göra detom och om igenKanske år efter årDäremellanså fick man bara skriva grattispå födelsedagarnaoch hoppasatt man kanske någon gångkunde ta en kaffeoch skratta åthur ungt man älskadeTills dagen jag dogså skulle du för alltid varamin första goda kärlekOch jag ska hedra detvarje dag jag inteskriver och undrarhur du har detdär du är idagAllt du förtjänadevar utom mina händerÄndå ville jagatt du skulle fåexakt alltMen det var inte mittatt ge