ILY

Jag undrarom gräset blev grönaredär du inte behövdevattna detUndrar om duåkte till USAeller fastnadepå ballkongenmed splifenoch avsaknadenav att någonsinvilja bli något merIbland undrade jagom du nöjde digså som du saatt du gjordeeller omdet baravar enklareUndradeofta övervarför vi ändåinte lät varandravaUndradeom du någonsinkände deteller om det baravar jagGenom alla årHade förlikat migmed faktumetatt det var jagsom gav dig tidInte dusom tog den från migJag vill troi att det finns något vackerti att lämna någonman älskar så fruktansvärt mycket,att allt man till slut kändevar smärtaDet gjorde ontatt vetaatt man inte kundevara med den människanOch det gjorde ännu ondareatt lämna,hundra procent medveten omatt man fortfarande älskade demså himla mycketI detlät jag diggåOm och om igenFall urmina händersom ett löftevi försökt att hedramen inte kundeSom en överenskommelseom att inte höra av ossmen att inte hellerälska varandra mindreän senaste gångenvi sågsVår var intekärlekenDen var till förnågon annanAck vad vi ändåförsökte få detatt funkaoch i detkan du med rolåta mig gåOm och om igenFaller urdina händersom ett löftedu försökt att hedramen inte kundeJag hoppasdu glittrardär du är