Värdet och marginalnyttan av pengar minskar med åldern

Del 2 av 2 i samtalet om Bill Perkins bok: "Die with zero"

Dagens artikel är ett tankespjärn kring att försöka optimera livet på andra faktorer än bara ”ha så mycket pengar som möjligt”. Kanske till och med genom att sikta på att dö med noll på kontot. Avsnittet är en diskussion kring Bill Perkins bok ”Die with Zero” från 2020.

Guldkornen i dagens avsnitt är:

  • Om du avser ge dina barn ett arv, gör det gärna när de är i 25 – 35 års åldern
  • Försök fånga de omedvetna valen som ofta görs på autopilot
  • Marginalnyttan och värdet på pengar tenderar minska med åldern
  • Tänk på ditt liv som att det består av olika perioder (eng: seasons)
  • Växla mellan resurserna tid, pengar och hälsa
  • Optimal konsumtion / spendering av pengar är kring 50 år
  • Tänk på din finansiella peak som ett datum istället för belopp

Precis som förra veckan pratar vi om idéerna och innehållet i Bill Perkins bok ”Die with zero”. Baserat på diskussionerna i forumet kan jag konstatera att det var ett polariserande avsnitt. Vissa köpte idéerna rakt av och andra kunde inte relatera överhuvudtaget. Mycket intressant – särskilt som jag själv upplevde det som inspirerande och inte alls som ett provocerande tankespjärn.

Jag tror att vi inom kort kommer göra en uppföljning baserat på alla kommentarer. Något som vi kanske inte var tillräckligt tydliga med att förklara är t.ex. att det handlar INTE om att:

  • dyra upplevelser är bättre än andra
  • värdera minnen
  • maxa konsumtionen
  • detta är på kollisionskurs mot FIRE
  • minska ens trygghet genom att minska pengarna
  • leva varje dag som om den vore sista

snarare TVÄRTOM faktiskt. Det som jag tänker att det bl.a. istället handlar om att:

  • öka ”rikedomen” i sitt liv genom att ta mer medvetna beslut (och minska slöseri)
  • fundera på vad som är viktigt i förväg och matcha in det i livets olika ”tidsfönster”
  • påminna mig själv om att jag inte kommer att leva för alltid och njuta mer i stunden
  • ta lite annorlunda beslut i vardagen
  • våga använda lite mer av mina pengar idag till det som är viktigt

Om jag skulle sammanfatta allting i ett enda ord så skulle det nog bli ”balans”. När vi spelade in dagens avsnitt var vi omedvetna om kommentarerna så vi ber om ursäkt om det kan upplevas lite som tondövt – utan vi återkommer med en sådan diskussion.

Som sagt så går vi genom den andra halvan av boken och diskuterar några av koncepten. Det som jag stack ut mest för mig var ”nyttan av pengar minskar med åldern”. Då handlar det inte om inflation, utan vad man faktiskt kan göra för pengarna och upplevelsen av dem. Jag gillade verkligen hur han sedan översatte det till att överväga att ge barnen ett eventuellt arv i 25 – 35 års åldern.

Då är man ju ofta mycket ”fattigare” än när man är 60 år som är den vanliga åldern för att få arv. Men framförallt har man ofta mer behov (t.ex. kontantinsats till boende, barn, starta eget etc.) och fler möjligheter att använda dem än vad man har när man är äldre. Kan säkert uppfattas som superkontroversiellt även om jag tycker det är ganska logiskt. Notera nu att det här inte är ett felgörande, utan snarare ett tankespjärn. Det finns inget som är rätt, fel, bra eller dåligt.

Som sagt, kommentera gärna så kommer vi sammanställa det i ett avsnitt om två veckor eller så. Tack än en gång för att du följer oss!

Hälsningar,
Jan och Caroline

Förra veckans två intressanta diskussioner i forumet

I forumet har vi haft främst två diskussioner på förra veckans avsnitt som verkligen ger uttrycka för olika syn på det här med ”Die with zero”:

Skriv gärna en kommentar så kommer vi ta upp det i ett avsnitt om någon vecka där vi gör en reflektion på dessa två avsnitt.

”Livsplan / Die-with-zero”-workshop i höst

Vi kommer inte lite på det i avsnittet (lite mer i nästa) men jag har under ett tag tänkt på att det vore värdefullt med en “Livsplan / Die with zero”-workshop där man tittar på sin ekonomi historiskt men framförallt även framgent.

När jag jobbade med några finansiella rådgivare så gjorde vi nämligen en “ekonomisk livsplan” där vi simulerade klientens ekonomi från idag och fram till hen var 100 år. I och med Bill Perkins bok så upplever jag det än mer aktuellt (i alla fall för mig själv) att simulera min ekonomi och försöka få svar på frågor såsom:

  • Hur mycket pengar behöver jag? (totalt belopp, belopp per månad, avkastning, spara idag för framtiden etc)
  • Ligger jag före, på eller efter den planen?
  • Hur mycket pengar kommer jag dö med som det ser ut nu?
  • Kommer jag ha råd att ge bort X / köpa X / uppleva X?
  • Skapa den där tidslinjen med hinkar med upplevelser som Perkins pratar om

Men handen på hjärtat så handlar det lika mycket om att med hjälp av det rationella försöka kunna slappna av att det “ekonomiskt kommer lösa sig”. För emotionellt, utifrån en pengaaspekt, så upplever jag nu som en av de jobbigare tiderna med tanke på osäkerhet kring räntor, energipriser, inflation och allt annat som pågår.

Jag har inte allt klart än, men om du tycker att ovan låter spännande, fyll gärna i en intresseanmälan nedan (du förbinder dig inte till något):

Viktig information om risk

Denna artikel berör eller kan beröra information om att placera pengar i finansiella instrument. Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier.

Allt sparande innebär en risk och du kan både tjäna och förlora pengar. I värsta fall är det inte ens säkert att du får tillbaka pengarna du satt in. Därför vill vi, för undvikande av missförstånd, påminna om att:

  • investeringar kan och kommer i perioder att både öka och minska i värde,
  • i värsta fall kan du förlora det hela placerade kapitalet,
  • investera därför aldrig mer än du har råd att förlora,
  • historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning,
  • det är viktigt att själv sätter dig in i det som du investerar i och inte investerar i något du inte förstår, och
  • ta kontakt med en oberoende finansiell rådgivare (lista här) om du är osäker och vill ha tips kring din egen personliga situation.

Läs mer i vårt avsnitt om risk (#343).

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Under inspelningen av det här avsnittet använde vi ett bildspel. Du kan bläddra genom bildspelet om du vill få en snabb överblick över innehållet. Du kan även bläddra genom det i samband med att du lyssnar på avsnittet som podd.

Följ diskussionen i RikaTillsammans-forumet

I RikaTillsammans-forumet finns det en specifik tråd där vi diskuterar det här avsnittet. Där kan du läsa andras kommentarer och funderingar till avsnittet samt naturligtvis dela med dig av dina egna.

I forumet kan du även ställa en fråga, få svar, hjälpa andra och träffa likasinnade. Välkommen. 🙂

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen, idag är det dags för avsnitt 262. Detta avsnitt är del 2 av 2 på boken av Bill Perkins som heter ”Die with zero” som vi började prata om förra veckan. Titeln på dagens avsnitt är ” Värdet på pengar minskar med åldern”.

Har man inte lyssnat på avsnitt 261 så är det nog bättre att börja med det. Bill Perkins är en amerikansk författare och jobbar som hedgefondförvaltare. Det handlar om att maximera upplevelsen av värdet av pengar.

Caroline: Pengar är som ett verktyg för livet.

Jan: Ja precis, man kan se på pengar på ett lite annorlunda sätt. Säg att du jobbar i två timmar och tjänar 200 kronor, går du sedan och köper något för 200 kronor så kostar det två timmar av ditt liv. Var det värt de 2 timmarna?

Många drar slutsatsen att man ska vara snål och dra ner genom att leva frugalt. Tesen som Bill Perkins har är att ditt liv är summan av dina upplevelser och dina minnen.

Det som gjorde mest intryck på mig var att du går i pension på dina minnen, när man är gammal kan man leva på sina minnen.

Caroline: Man kan rätta till det om man känner att man inte har upplevt tillräckligt mycket kul.

Jan: Precis. Det handlar om att göra rätt sak i sitt sparande, du lyssnar inte på en ekonomi podd där du är en bättre person ju mer du sparar. Idag handlar det om att ta ett steg tillbaka, det är klart man ska spara men det handlar om att ha en balans mellan att spara för framtiden och att använda pengarna.

Om vi utgår ifrån att det är ganska hög sannolikhet att du som lyssnar eller tittar på det här kommer ha mer pengar i framtiden då blir det ganska konstigt att ta pengarna från idag när du inte har för att ge dem till dig själv i framtiden när du kommer ha mer pengar. Det smartare vore att göra tvärtom.

47 extra poddavsnitt på vår Patreon

Jan: Några saker har skiftat hos mig. Jag har en kompis som har eldrivna surfbrädor, han har varit på mig hela sommaren om att komma och testa. Jag har känt att nej jag pallar inte.

Caroline: Så jäkla fet och nöjd.

Jan: Förra veckan pratade vi om att ens barns uppväxt är summan av minnena de kommer ihåg. Då kände jag plötsligt att jag inte ska vara så fet och nöjd så jag ska göra detta med vår dotter. Det kommer vara en upplevelse för henne. Det är en grej som jag har gjort annorlunda till följd av boken.

Jag har tänkt mycket på vilka minnen jag har från min egen barndom. Jag minns när jag och pappa var i Spanien själva utan min mamma och min bror. Jag tänker att jag borde göra mer sådant med Freja.

Caroline: Det är skönt när det inte bara handlar om en själv också, man har någon annan som man ansvarar för också. Jag tycker att det är lättare då att hitta på något.

Jan: Jag vill säga tack till vår Patreon Community som gör de här avsnitten möjliga. Vår Patreon Community är för dig som vill bidra till oss så vi kan fortsätta att göra de här avsnitten. Naturligtvis vill vi ge tillbaka, jag tror att det finns 47 extra poddavsnitt som man kan lyssna på, vi har en bokklubb, vi har seminarium osv.

Viktig information om risk

Denna artikel berör eller kan beröra information om att placera pengar i finansiella instrument. Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier.

Allt sparande innebär en risk och du kan både tjäna och förlora pengar. I värsta fall är det inte ens säkert att du får tillbaka pengarna du satt in. Därför vill vi, för undvikande av missförstånd, påminna om att:

  • investeringar kan och kommer i perioder att både öka och minska i värde,
  • i värsta fall kan du förlora det hela placerade kapitalet,
  • investera därför aldrig mer än du har råd att förlora,
  • historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning,
  • det är viktigt att själv sätter dig in i det som du investerar i och inte investerar i något du inte förstår, och
  • ta kontakt med en oberoende finansiell rådgivare (lista här) om du är osäker och vill ha tips kring din egen personliga situation.

Läs mer i vårt avsnitt om risk (#343).

Maximera nyttan av ditt arv

Jan: Vi fortsätter där vi slutade förra gången. En vanlig invändning mot att dö med noll är tanken på barnen.

Caroline: Ja vi kom in på det att det är ganska fint att ha ett arv att ge bort som man har jobbat ihop. I boken är inte det så.

Jan: Nu hittar du på. Han skriver så här:

”A real plan for dying with zero includes the kids, if you have kids. That way, you’ve already separated out their money (which becomes untouchable by you) from your money, which is what you must spend down to zero”.

Caroline: Okej så man har en del till barnen och en del till sig själv.

Jan: Ja.

Caroline: Jag trodde inte de skulle få något.

Jan: Tanken är att ge pengar till barnen, ett medvetet belopp. När är den vanligaste åldern att få ett arv, Perkins skriver:

“ For any income group you look at, the age of “inheritance receipt” peaks at around 60. In other words, if you were betting on how old someone will be when they inherit money—assuming you know nothing else except that they stand to inherit—60 is your best bet”.

Problemet är att när man är 60 år så är värdet på pengar inte lika högt som om man får pengarna när man är yngre. När pikar nyttan av pengarna? Någonstans mellan 26–35 år. Han skriver:

” The 26-to-35 age range combines the best of all these considerations—old enough to be trusted with money, yet young enough to fully enjoy its benefits”.

Ge bort arvet tidigare

Jan: Resonemangen är att ju tidigare, från 25 år, desto bättre. Perkins skriver:

“I don’t want to say there’s an age when it’s just too late to give your children money—late, after all, is better than never—but age 60 is worse than 50, and 50 is worse than 40”.

Jan: Vi hade haft mest nytta av ett arv när vi flyttade till huset.

Caroline: Ja pengarna hade haft mest att göra då.

Jan: Har du planen att ge bort pengar genom arv, ge bort pengarna tidigare än du kanske hade tänkt. Perkins pratar rätt mycket om välgörenhet också, att ge pengarna så tidigt som möjligt.

Caroline: Varför tänker han så?

Jan: De gör mer nytta idag.

Vem du är och vad du gör hänger ihop

Jan: Vilka upplevelser vill du att barnen ska ha? Perkins skriver så här:

” I’m assuming that your goal in life is not to maximize your income and wealth but to maximize your lifetime fulfillment, which comes from experiences and your lasting memories of those experiences. And just as you’re trying to maximize your own fulfillment, you’re trying to maximize your children’s fulfillment too”.

Jan: Han skriver vidare:

“The same holds for memories: Just as you’re trying to form memories of times with your kids, it makes sense to want your kids to form memories of you. Both sets of memories will yield a memory dividend—one stream of dividends for you and one for your kids”.

Jan: Sen kommer frågan:

“So how do you want your kids to remember you?”

Caroline: Den frågan kan mynna ut I så stora resultat.

Jan: Vad tänker du kring den frågan?

Caroline: Jag vill att de ska tycka att jag var snäll. Barn tycker att man är en schysst människa om man ägnar dem tid. Att man lyssnar när barnen berättar saker och gör sådant som man tror att de gillar.

Jan: Du är väldigt närvarande.

Caroline: Jag jobbar mycket på det.

Jan: Jag tänker att weekendresor med Freja hade varit en ball grej som vi kan göra.

Caroline: Hur är det kopplat till frågan om hur man vill att ens barn ska komma ihåg en?

Jan: Som jag kommer ihåg när jag var i Spanien med pappa.

Caroline: Men hur vill du att de ska komma ihåg dig?

Jan: Jag fattar inte.

Caroline: Vem du är och vad du gör hänger ihop.

Jan: Detta kanske är en fråga att ställa i forumet.

Om inte pengar gör dig lycklig så spenderar du dem fel

Jan: Perkins säger:

”That’s just another way of asking: What kinds of experiences do you want them to have with you?”

Ibland kan jag tänka att det är de stora upplevelserna som att resa till Paris som spelar roll.

Caroline: Jag tänkte ta upp det, det behöver inte vara stora upplevelser man kommer ihåg. Det kan lika gärna vara att baka eller något. Man behöver inte spara till de jättestora upplevelserna som man gör en gång om året för då kan det kännas som att man inte har så mycket i sitt liv.

Jan: Om inte pengar gör dig lycklig då spenderar du dem fel. Forskningen säger att man hellre ska ha många små upplevelser. Jag tycker att detta är klurigt och svårt.

Caroline: Jag tycker inte att det är så svårt faktiskt. Jag kan hålla den fanan i vår familj, vilka upplevelser som barnen tycker är kul att göra med oss.

Jan: Bra. Jag tror att detta är en typisk fråga till forumet.

Ska man jobba mycket för barnens skull?

Jan: Varför denna fråga är så viktig är för att det är så himla lätt att trilla i fällan som jag ofta trillar i, man jobbar för barnens skull.

Caroline: Ja. Han skriver så här:

”I am making a big deal about quantifying the value of experiences with your children because doing so forces you to pause and think about what’s really best for your kids: Sometimes it is earning more money, and sometimes it is spending more time with them”.

Jan: Ja.

Caroline: Han fortsätter:

“So many people tell themselves that they are working for their kids—they just blindly assume that earning more money will benefit their kids. But until you stop to think about the numbers, you can’t know whether sacrificing your time to earn more money will result in a net benefit for your children”.

Jan: Det är detta jag ibland tänker på, att jag jobbar mycket för barnens skull. För att de ska kunna bo i det huset vi gör, kunna promenera till skolan.

Caroline: Så sitter de där med sina skärmar.

Jan: Det är en klurig balans.

Caroline: Jag tror bara att du får träna på det Jan. Om du nu vill komma åt det, fundera på om det verkligen är för barnen. Om du känner att du vill förändra det så får du lägga in det i kalandern.

Jan: Jag tycker att detta är knepigt. Det är en balans, inte sluta jobba och bara vara med barnen.

Fatta medvetna beslut

Jan: Det handlar mycket om att fatta medvetna beslut. Det är väldigt olika hur mycket man ska spara i olika perioder i livet. Verkligheten är mer komplex än vad vi många gånger vill göra det till. Perkins skriver:

“Your salary will only go up, your earning power will only go up,” Levitt recalls his older colleague telling him, in almost a perfect echo of what Joe Farrell told me. “And so you shouldn’t be saving now, you should be borrowing.

You should be living today in much the way that you’ll be living in 10 or 15 years, and it’s crazy to actually be scrimping and saving, which is what at least someone like me who was brought up in a middle-class family was taught to do.” Levitt says this was one of the best pieces of financial advice he ever got.

Han fortsätter genom att skriva:

“ No, the key takeaway, I now realize, is to strike the right balance between spending on the present (and only on what you value) and saving smartly for the future”.

Jan: Vi är tillbaka vid den här balansen, våga ifrågasätta och ha den här diskussionen, vilka upplevelser vill jag att mina barn ska ha?


Jag tror inte att jag hade åkt på en elektrisk vattenbräda när jag är 60 år.

Caroline: Jag hoppas det ändå. Det är skitjobbigt att du säger att du inte kommer vilja sådant, 60 är det nya 40.

Jan: Om vi ska åka någonstans så kollar vi inte på att bo på ett vandrarhem.

Caroline: Nej.

Jan: Vi är för bekväma.

Caroline: Det är du som har problem med det. Jag har inga problem med att det är frugalt och att man måste ut och utforska och fråga sig runt.

Nyttan av pengar minskar med åldern

Jan: Min insikt från boken är att man väljer bort saker med åldern. Det är inte värt risken och det blir inte av. När vi var 25 år då var vi på Liseberg och åkte alla karuseller, kan vi göra det idag? Ja. Gör vi det? Nej.

Caroline: Varför ska du alltid ta sådana exempel som jag håller med om?

Jan: Jag har inte varit medveten om detta innan. Jag kanske känner att nej jag pallar inte, jag ställer mig inte nästa fråga, varför pallar jag inte? Då hade jag kanske kommit fram till att det är för att jag är äldre.

Caroline: Lev inte ditt liv på autopilot. Perkins skriver:

”As you get older, your health declines and your interests gradually narrow, just as your sex drive diminishes. Your creativity usually declines, too. And when you’re extremely old and frail, no matter what your level of interest is, just about all you can do is sit and eat tapioca pudding. At that point, money is useless to you, because all you need or want is to lie in bed and watch Jeopardy. This was my conclusion: The utility, or usefulness, of money declines with age”.

Caroline: Det är hårda ord.

Jan: Nyttan av pengar minskar med åldern. Han fortsätter förklara resonemanget så här:

“Think of it this way: Given the same amount of money each year (let’s say $100,000), you will be able to extract a lot more enjoyment out of that money at some points in your life than at others. The utility of money changes over time, and it does so in a fairly predictable way: Starting sometime in your twenties, your health very subtly starts to decline, causing a corresponding decline in your ability to enjoy money”.

Jan: Jag tror inte vi behöver säga något mer om detta.

Fabeln om myran och gräshoppan

Jan: Perkins har en graf, på x-axeln är det ålder från 20–75 år. På y-axeln ser man mående. Hälsan är bra tills jag är 45 år och sedan börjar den minska. Att åka skidor är en aktivitet som kräver ganska mycket hälsa medan titta på tv inte kräver lika mycket. Perkins återkommer i boken till fabeln om myran och gräshoppan. Kommer du ihåg den?

Caroline: Nej jag kommer inte ihåg.

Jan: På sommaren så går myrorna och samlar blad, gräshoppan är bredvid och spelar sin fiol och säger till myran att njuta av livet. Han får med sig några av myrorna, sen kommer myrdrottningen och skäller på dem för att de behöver jobba.

Sen kommer vintern, gräshoppan svälter och knackar på hos myrorna för att få komma in. Kontentan är att man ska spara för framtiden, du kan inte bara vara bekymmerslös.

Caroline: Ja den är svart eller vit.

Jan: Det finns en tid för att spara och det finns en tid för att dansa och njuta. Det är lika fel att bara spara och inte spendera som det är att bara spendera och inte spara. Perkins skriver:

“The optimal balance between saving and spending is not obvious at all. If you’ve spent decades dutifully saving and investing your money, it can be hard to stop—assuming you’re even aware that you should stop”.

Det är mycket mer naturligt att investera än att spendera och tänka att det löser sig.

Managera de tre resurserna, pengar, tid och hälsa

Jan: Perkins illustrerar detta genom trianglar. Utmaningen vi har i livet är att managera de tre resurserna, pengar, tid och hälsa. När du är ung då har du mycket hälsa och tid men du har inte så mycket pengar.

När du kommer upp i 30–60 års åldern så har du kanske inte så mycket pengar, inte så mycket tid eller hälsa. Sen när man är 60+ så har man ofta mycket pengar och tid men man har inte hälsan. Det handlar om att prioritera och utnyttja pengarna när man är yngre.

Caroline: Jag tycker att det är uppenbart att om man nu har så mycket tid då när man är 60+ så ska man gå på gymmet för då ökar man sin hälsa. Hur svårt kan det vara? Ibland när vi har barnvakt så köper vi mer tid.

Jan: Ja för att få upplevelser. Jag tänker på det som resurser jag kan växla emellan, jag kan växla pengar mot tid. Pengar kan köpa mig hälsa genom gymkort osv. Hur duktig är du på att växla mellan de tre resurserna? Prioriterar du någon högre än den andra?

Går jag på autopilot så värderar jag pengar högst. När jag tänker efter så borde jag värdera hälsa högst men det gör jag inte. I ordning värdera jag pengar, tid och hälsa.

Caroline: Har du inte olika tider för dem? Jag kan ha en dag när den ena är mer viktig än den andra.

Jan: Du värderar ju pengar lägst av de här tre.

Caroline: Ja men det är också för att jag inte behöver hålla på att nojja kring dem. Hade jag varit själv och ansvarig för hela hushållet så hade pengar varit viktigare. Jag kan inte ha det andra om jag inte har pengar.

De viktigaste nyckeltalen

Jan: Många av oss värderar pengarna högst, särskilt i 30–60 års åldern. Min poäng är att det kanske inte är det smartaste, du kommer få mer pengar över tid.

Det kanske är hälsan som är viktigast, vad är det för mening att ha tid om du inte har hälsa? Nu när jag var sjuk hade jag massor av tid men jag hade inte hälsan.

Caroline: Det gäller att överföra de här resonemangen till sitt liv och göra det rent konkret. Jag kan känna att det är svårt, jag måste gå till jobbet.

Jan: Jag ska inte säga att det är enkelt att räkna ut hur mycket pengar man behöver i sitt liv men det är inte supersvårt.

Caroline: Du har sagt någon gång också att det är mindre än man tror.

Jan: Ja mycket mindre.

Caroline: Det är bra att man kan räkna ut det. Det är så många kvinnor som går ner i tid, det är inte så många män som gör det. Så gör männen karriär och har en massa pengar och så är man 70 år och kvinna och har sämre pension. Man kanske inte har pengarna.

Jan: Då har man inte räknat på pengarna. Bokens syfte är inte att gå och dö och se vad det blir. Hur kan man räkna fram hur mycket pengar man faktiskt behöver? Vilka är de viktigaste nyckeltalen? Om man gör den modellen på att man blir 85 år i stället för 100 år är den mer realistisk.

Jag är 41 år, säg att jag kommer gå i pension när jag är 65 år, vad kommer jag ha i lön? Hur mycket kommer jag spara per månad? Går man in på minpension.se kan man se hur mycket pension man kommer ha mellan 65–70 år, 70–75 år osv. Då är det bara att göra den räkneövningen.

Hälsa är viktigare än pengar

Jan: Nu kommer vi in på det om att hälsa är viktigare än pengar, Perkins skriver:

“Nothing has a greater effect on your ability to enjoy experiences—at any age—than your health. In fact, health is actually a lot more valuable than money, because no amount of money can ever make up for very poor health—whereas people in good health but with little money can still have many wonderful experiences”.

Jan: Jag tyckte detta var fint.

Caroline: Ja.

Jan: Det finns ju många aktiviteter man kan göra som inte kostar.

Caroline: Har man en god hälsa är det en större sannolikhet att man gör det då.

Jan: Men man behöver inte ha pengarna. Att ha en dålig hälsa ger dig ett mindre möjlighetsutrymme än att ha bra hälsa men inga pengar.

Caroline: Om man har dålig hälsa är det svårt att fixa det med bara pengar, det kan vara så att det tar lång tid eller att det inte hjälper. Perkins skriver:

“Our simulations show that even a small permanent reduction in health at some point in a person’s life amounts to a large reduction in the person’s lifetime fulfillment score”.

Caroline: Jag tänker alltid att jag inte ska bli en sådan som får problem med ryggen.

Se resurser som utbytbara

Jan: Perkins skriver några rekommendationer.

Caroline: Ja här är den första:

“Think about your current physical health: What life experiences can you have now that you might not be able to have later?”

Jan: Det är ren typiskt bra fråga. Är det något som dyker upp för dig?

Caroline: Jag hade velat gå ut och vandra själv, jag vet inte om jag kommer göra det när jag är 65 år.

Jan: Vi gillade att åka skidor men nu har vi inte gjort det på flera år.

Caroline: Perkins nästa rekommendation är:

“Think of one way in which you can invest your time or your money to improve your health and thereby improve all of your future life experiences”.

Jan: Där tycker jag ändå att vi har varit duktiga, vi gick ju 16 weeks of hell.

Caroline: Jag läser nästa:

“Learn about how to improve your eating habits to improve your health. Of the many books on this subject, the one I know well and always recommend is Eat to Live, by Joel Fuhrman, M.D”.

Caroline: Vi får kolla upp den boken. Nästa rekommendation är:

“Do more of the physical activities that you already enjoy (such as dancing or hiking) that will also improve your enjoyment of future experiences”.

Jan: Är inte det super egentligen? Gör redan det du tycker om, det ger dig fler minnen idag och bättre hälsa i framtiden.

Caroline: Nästa rekommendation är:

“If your ability to enjoy experiences is more constrained by time than by money or by health, think of one or two ways you can spend some money now to free up more of your time”.

Jan: Det handlar om växlingen. Min rekommendation är att man ska börja se de här resurserna som utbytbara. Du kan växla mellan tid och hälsa, tid och pengar eller pengar och tid. Hur prioriterar du de här när du går på din autopilot? Hur vill jag prioritera dem?

För mig är det pengar, pengar, pengar, sen kommer ingenting och sen kommer tid och hälsa.

Caroline: Vart kommer jag då?

Jan: Du kommer där med barnen. Jag jobbar så att du och vi kan ha det livet vi vill ha och då blir pengarna viktiga. Så tänker jag på autopilot men sen var ni borta och sov över i en stuga och jag var själv hemma. Då var det ganska mycket misär, när det kom till kritan så var det ganska viktigt att ha er hemma.

Livets fyra årstider

Jan: Perkins skriver: Think of your life as distinct seasons.

Caroline: Ja. Han skriver vidare:

“This entire book is predicated on the hard, cold truth that we will all die and, as we age, our health will gradually decline. But there’s another, less obvious truth about “dying” that has important implications for how you should live your life: We all die a multitude of deaths throughout our lives”.

Jan: Detta tyckte jag var ett ganska spännande resonemang. Vi pratar om att vi kommer dö någon gång i framtiden men längs livet så tar olika faser slut.

Caroline: Vad kan det vara för faser då?

Jan: Studentlivet var en tydlig fas som dog. Innan barnen var en fas, med barnen är en fas etc. Vi har en del sådana här faser som tar slut. Perkins pekar på ett problem med det här:

“The problem of confronting overly delayed gratification and the resulting regret doesn’t occur just once, at the end of one’s life. Rather, it can occur at every period during your life, from the bookworm teenager who missed out on all the fun of high school by making too many sacrifices for the sake of a supposedly brighter future to the middle-aged dad who repeatedly skipped irreplaceable experiences with his own teens by constantly hustling for one job promotion after another”.

Jan: Ibland skjuter vi upp visa upplevelser. Om jag hela tiden jobbar för att få en högre inkomst så kanske luckan där jag kunde hänga med barnen och göra en viss grej förvinner. Ångern behöver inte komma i slutet av livet utan den kan komma om fem år om jag inte har tagit chanserna till upplevelser.

Time buckets

Caroline: Har du ångrat en missad lucka?

Jan: Ja absolut. Förra veckan pratade vi om att jag inte åkte och backpackade.

Caroline: Det är en jobbig känsla, är det inte det? Jag tycker ju det, jag vill aldrig vara med om den känslan så jag försöker alltid så gott jag kan. Det är också smärtsamt att inse att det är nu.

Om jag skriver min bok nu och själv uppfyller mig så kommer jag veta att jag inte la den tiden på mina barn. Jag vill inte vara med om den ångern sen när barnen är vuxna och inte har tid för oss längre.

Jan: Nu pratar vi mycket barn eftersom det är aktuellt i vårt liv men detta gäller med kompisar också. Man hängde och hittade på grejer kanske, den fasen kanske också dör. Det kan vara smärtsamt men jag tror också att det är bra att tänka på det.

Caroline: Det behöver inte vara sorgligt, man accepterar att vissa faser är över.

Jan: Ja för det kommer en ny fas. Det är här ”time buckets” kommer in, att göra sin tidslinje och sätta intervall med olika aktiviteter man vill göra. Detta är distinkt skilt från en bucketlist som handlar om vad du ska göra innan du dör i stället för vad du ska göra i varje tidsintervall du satt upp.

Det handlar mer om att vara proaktiv och planera in vissa aktiviteter. Skidresan passar bättre nu medan vin resan passar alldeles utmärkt när vi är 65-70 år.

Caroline: Du har en poäng.

Räkna ut när din förmögenhet kommer pika

Caroline: Perkins skriver:

“If time-bucketing your whole life feels a bit overwhelming, just do the exercise with three time buckets covering the next 30 years. Know you can always add more to your list; just do it long before your age and health become a real factor. If you have children, think about your own version of the Heffalump movie: What one experience do you want to have more of with them in the next year or two, before that phase of their life and your life is over?”

Jan: Fundera på vad du vill göra innan den fasen är över.

Caroline: Ja att man är medveten om att den kommer gå över.

Jan: Sista tipset som jag har tagit från boken, räkna ut när din förmögenhet kommer pika och använd det i tid i stället för belopp. Många av oss gör detta redan idag, vi tänker att vi ska gå i pension när vi är 65 år och inte när vi har 3 miljoner i sparkapital. Det är lättare att lägga till på målet om det är en summa än om det är ett visst datum. Perkins tips är att fundera mycket i datum istället för belopp.

Caroline: Han skriver:

“To understand why you should think in terms of a date, not a number, you need to recall that enjoying experiences requires a combination of money, free time, and health. You need all three—money alone is never enough. And for most people, accumulating more money takes time”.

Han skriver vidare:

“So by working more years to build up more savings than you actually need, you are getting more of something (money), but you are losing even more of something at least as valuable (free time and health). Here’s the bottom line: More money doesn’t equal more experience points”.

Jan: Bara att du har mer pengar kommer inte ge dig mer minnen eller upplevelser.

De flesta bör börja använda sitt sparande tidigare

Caroline: Jag fortsätter läsa det Perkins skriver:

“Most people forget those costs of acquiring more money, so they focus mainly on the gains. So, for example, $2.5 million does buy you a better quality of life than $2 million, all other things being equal—but all other things are usually not equal”

Jan: Ja för det tar längre tid. Detta är ett viktigt resonemang, mer pengar är inte nödvändigtvis bättre.

Caroline: Ja. Perkins skriver:

“That’s because for every additional day you spend working, you sacrifice an equivalent amount of free time, and during that time your health gradually declines, too. If you wait five years to stop saving, your overall health declines by five years, closing the window on certain experiences altogether”.

Caroline: Det låter vettigt.

Jan: Poängen som Perkins säger kring detta är att:

“What does all this mean for you? It means that unless you are an exception, you ought to start spending your wealth down much earlier than what is traditionally recommended. If you wait until you’re 65 or even 62 to dip into your nest egg, you will almost certainly end up working longer than necessary for money you will never get to spend. What a sad thought: to slave away at a job and never get the gold”.

Poängen är att de flesta bör börja använda sitt sparande tidigare.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Dö med pengar på kontot?

Caroline: Kan man säga att detta gäller för en viss grupp eller gäller detta för alla? Vissa har kanske inte så mycket att spendera, de har inte mycket tid heller.

Jan: Om jag gör en chansning så är de som lyssnar på detta avsnitt sådana som har hög sannolikhet att spara för mycket. Sannolikheten är förmodligen större att man inte unnar sig och att man kommer dö med pengar på kontot.

Detta är ett sätt att göra sitt liv rikare som inte handlar om att spara mer pengar. Om vi kan bidra till att skifta synen lite på att målet kanske inte är att maxa pengarna, tänk om målet är att maxa ett rikt liv. Har du någon sista kommentar?

Caroline: Du och jag kanske måste sätta oss och titta på de där decennierna ”time buckets” för att se vad vi vill uppleva. Jag kan nog vara rädd att vissa saker inte kommer hända.

Jan: Absolut. Vad vill vi att våra barn ska ha för upplevelser med oss? Det är en svår fråga.

Caroline: Jag tycker inte det är svårt. Vi tar det tillsammans sen.

Jan: Tack till dig som hänger i vår Community, tack till dig som har tittat och lyssnat.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök