Att tänka på vid bostadsköp, rörlig eller bunden ränta och mycket mer…

I dagens avsnitt diskuterar vi några av de frågor som vi har fått in via Facebook och Instagram. Väldigt många av de frågor som kom in var relaterade till boende, bostadsköp, räntor och liknande.

Mycket av det jag och Caroline har förmånen att göra är en följd av de frågor, kommentarer och inspel som kommer från er tittare. Därför är det alltid roligt att ”gå tillbaka till rötterna” med dessa frågor och svar-avsnitt. Vi får möjligheten att beröra ämnen både högt och lågt. Särskilt nu när vi har vår vän Caspian som moderator i avsnitten.

Se gärna innehållsförteckningen nedan för att få en känsla för temat i avsnittet. Som vi säger i avsnittet får du gärna ställa en egen fråga, enklast och snabbast att få svar är via forumet på:

• Besök gärna forumet →

Tack för denna veckan,
Jan, Caroline och Caspian

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans, idag har jag och Caroline med vår vän Caspian. Välkommen!

Caspian: Tack.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 258 och jag tänker att vi ska prata om frågor och svar.

Caspian: Vi har inte tagit in frågor från forumet denna gång, de har redan ett forum att ställa frågor i. Vi har tagit frågor från Facebook och Instagram. Jag har anonymiserat alla frågorna.

Vi hoppar rätt in i frågorna, är ni redo?

Caroline: Nu kör vi.

Caspian: Här kommer första frågan:

”Varför ska man ombalansera sin portfölj? Ni säger samtidigt att man inte ska röra pengarna. Hur ska man tänka?”

Jan: Ombalansering handlar om att man har valt en viss risknivå. Den enklaste förenklingen vi har gjort med risk handlar om tidshorisont. Det som tenderar att hända efter kanske 5–6 år är att aktierna har rört sig, de har hög volatilitet.

Aktiedelen i din portfölj kommer pressa ut, du kanske började med en 50/50 portfölj men nu sitter med en 70/30 portfölj. Då är om balansering ett sätt att gå tillbaka till ursprungs risken. Ombalansering är inte en strategi för att tjäna mer pengar, det handlar mer om att man vill hålla den valda risknivån. Om balansering hjälper en att sälja det som har gått bra och köpa det som är billigt.

Caroline: Men det är väl så att man inte rör pengarna egentligen på det sättet som den här frågeställaren kanske menar? Pengarna är kvar i depån.

Jan: Precis, ofta handlar det om att flytta pengarna från ett tillgångsslag till ett annat.

Caspian: Ja precis.

Jan: Jag tror att det är i avsnitt 190 så pratar vi om de fyra hinkarna, det kan handla om att man om balanserar mellan sina hinkar. Om balansering handlar om att flytta runt pengar för att komma i linje med sina mål eller strategi.

Varför ska man ombalansera sin portfölj?

Jan: Nu under 2022 när vi har sett väldigt stora rörelser på marknaden så kan man säga att en anledning till att aktier har gått väldigt dåligt är för att plötsligt kan du som institution inte få avkastning på en ränteportfölj utan du är tvungen att ha aktier.

Nu när räntan har ökat så faller aktierna. Många har ombalanserat från tillgångar med högre risk till tillgångar med lite lägre risk. La du pengarna på ett bankkonto så betalar du för att ha bankkontot, räntefonder gav en negativ avkastning.

Skulle du låna ut pengar till Tyskland under de senaste 25 åren så fick du betala tyskarna för att de skulle ta dina pengar.

Det fanns inga alternativ, nu finns däremot åter igen räntealternativet vilket på sätt och vis är ganska sunt.

Caspian: Ja det är väl bra för alla att ha alternativ just för att få diversifiering tänker jag.

Jan: Precis. Ombalanserings regeln står högre än regeln att man inte ska röra sina pengar. Hela detta med kvantitativa regler innebär att sparandet blir enklare. Jag behöver inte vara emotionell med det utan kan följa de kvantitativa regler som satts upp.

Jag har ett självpåtaget investerings stop.

Caroline: Vi har fattat det.

Jan: Jaså? Det kanske var efter avsnittet med Moa? Då omvalde jag mina aktie indexfonder. Jag var och dribblade i enskilda aktier vilket tog väldigt mycket emotionell energi särskilt eftersom den positionen blev lite för stor.

Jag hade gjort rätt matematiskt och rationellt men jag hade inte tagit hänsyn till mitt emotionella självförtroende. Allt som inte heter Lysa, global indexfond eller PLUS Allabolag Sverige indexfond får jag inte investera i just nu.

Caspian: Det låter rimligt.

Caroline: Det är så det är just nu, du har inte ens behövt säga något Jan.

Jan: Nej se där.

Caroline: Jag är okej med att ha hela skiten i en fondrobot.

Vad är det viktigaste att tänka på vid bostadsköp?

Caspian: Då tar vi nästa fråga:

”Vad är det viktigaste att veta för någon som ska köpa sin första bostad?”

Jan: Du som precis har flyttat till en bostadsrätt vad säger du?

Caspian: Det är en hyreslägenhet.

Jan: Men ni pratade om att köpa?

Caspian: Det ligger i bakhuvudet på mig. Min flickvän Elsa har köpt men inte jag.

JB För någon som ska köpa sitt första boende så skulle jag säga att ha åtminstone ett 5–10 års perspektiv på det boendet.

Nu pratas det mycket om att räntan ska upp och hur bostadsmarknaden då kommer reagera.

Det jag upplever aldrig kommer med i debatten är vad som händer vid en bostadskrasch, det är inte så att du kommer få lämna hus och hem. Det som kommer hända är att du blir inlåst i din bostad, du kommer inte kunna byta.

Caspian: För att om du säljer så kommer du få betala de där pengarna?

Jan: Exakt. Utifrån ett riskperspektiv ska man fundera på om man kan tänka sig att bo i sitt boende i 10 år. På 10 års sikt så har man täckt in de familjeförhållanden man tänker sig, exempelvis om man tänker sig att man ska ha barn. Man ska inte se sin bostad som en spekulation, man ska se det som en konsumtion. Räkna med att du får tillbaka pengarna i bästa fall.

Ta ut pengar från LYSA för att köpa bostad?

Jan: Det vi har haft i Sverige de senaste 30 åren har varit ganska ovanligt historiskt sett. Alla som har ägt de senaste åren har tjänat pengar på det, vi har haft låga räntor, bo priserna har ökat och vi har haft en bostadsbrist. Eftersom jag vet att många som lyssnar på oss över sparar, det är okej att lägga pengar på sitt boende. Det är tre saker man ska lägga pengar på i livet, buffert, boende och pension.

När vi flyttade till vårt hus för 6 år sedan så tog vi ut och sålde av nästan alla våra aktier.

Caspian: Hur mycket i procentuell andel i ert sparande plockade ni ut?

Jan: Nästan hela. Vi köpte ett hus för ca 8 miljoner och la själva in 1,6 miljoner i handpenning. Vi fick även betala 200 000 kronor i pantbrev.

Caspian: Vad innebär det?

Jan: Banken vill ha säkerhet på huset och då tar banken 2% av det lån du ska ta ut i en stämpelavgift.

Caspian: Men du lägger ju handpenning på lånet? Detta är helt nytt för mig.

Jan: Sen betalade vi en lagfartsavgift till staten också för att man äger marken. Så varför lämpar sig framför allt inte villor för spekulation? För att där är så högra transaktionskostnader.

Bostadrättsförningens ekonomi

Jan: Det finns inget som driver kostnader så mycket som barn, bil och bostad. De grejerna gör att utgifterna ökar massivt. Boendet eller framför allt villor driver massiva kostnader. Jag pratade med vänner som driver fastighetsbolag och de sa att man skulle räkna med 2% av värdet i årligt underhåll vilket är ganska bisarrt.

Det är sådant som är sjukt lyxigt i en hyreslägenhet för där betalar du ingenting för underhåll och du har ingen ekonomisk risk. Vi som äger sitter på en stor ekonomisk risk.

Caroline: En annan sak att tänka på är bostadsrättens ekonomi, det är också en risk.

Jan: Jag är inget stort fan av bostadsrätter.

Caspian: Vad skönt att du säger det. Jag och min flickvän Elsa har pratat så mycket om det. Vi har bråkat som fan över detta, jag tycker att det är absurt att jag ska betala mycket pengar för att få rätten att bo någonstans. Det är en sådan tankevurpa för mig.

Jan: Det är som att du äger en liten aktie i en aktieklubb tillsammans med dina grannar.

Caspian: Ja med människor som absolut inte kan förvalta aktier nödvändigtvis.

Jan: Precis. Handen på hjärtat är det mindre slump i att förvalta en bostadsrättsförening än att förvalta aktier men ja du sitter tillsammans med dina grannar.

Caroline: Vad är det man behöver hjälp med?

Jan: Att analysera hur föreningen ser ut, hur ser underhållsplanen ser ut, hur belånad är den. En ganska stor del av avgiften går till räntor som föreningen har, när räntan ökar så kommer den öka både på ditt lån och på föreningens lån. Du kommer få högre räntekostnader på dina egna räntor och du kommer få betala högre avgift till föreningen.

Det är många i Sverige som bor i bostadsrätter så man kan inte säga att det är fel men utifrån ett kontrollbehov så upplever jag en risk genom att inte riktigt äga det.

Det är inte så att jag avråder folk ifrån bostadsrätter men kan du välja en villa med lagfart så gör hellre det än en bostadsrätt. Det finns såklart föreningar som är riktiga guldkorn.

Caspian: Ja såklart.

Jan: Ju äldre och mer välskött föreningen är desto större sannolikhet att det kommer fortsätta så. Hellre en gammal förening med folk som har bott där länge än en ny förening. På ett perspektiv under 5 år då skulle jag hellre ha en hyresrätt, du är fri på ett helt annat sätt.

En icke fungerande hyresmarknad

Jan: Fram till typ 1930 var det ingen som ägde sina lägenheter. I Sverige har vi en helt o-fungerande hyresmarknad och det suger.

Caroline: Hur då menar du?

Jan: Det är inte marknadshyror överallt, det är typ bara det efter att en fastighetsägare har renoverat lägenheten eller i nybyggda ställen. Då tittar folk på en sådan lägenhet och tycker att den är jättedyr. När man pratar om bostadsbrist i Sverige är det centrala hyreslägenheter med låga hyror det som det är brist på.

Vill du flytta till Stockholm och är beredd att betala marknadshyra kan du få en ganska snabbt. Alla tycker att det är så dyrt jämfört med en bostadsrätt, det känns inte lika attraktivt att betala marknadshyra till någon annan jämfört att ha en bostadsrätt och betala till sig själv.

Varför har du då en lägre kostnad för en bostadsrätt eller villa? Jo för att någon annan tar risken. Fastighetsägaren sitter med hela den ekonomiska risken om inte lägenheterna blir uthyrda, om räntan ökar, om fastigheten faller i värde osv.

Caroline: Det är jättemycket.

Jan: Den risken har väldigt få behövt betala för.

Caroline: Det är bara en liten klick som kan betala så högra hyror. Om du är undersköterska då bor du kanske inte i en sådan lägenhet, då kanske du bor en bit utanför stan.

Jan: Det är ett politiskt problem att alla som ska jobba i en stad snart inte har råd att bo i staden. De enda som har råd att bo i Stockholm är högavlönade programmerare.

Investera i din relation

Jan: Den bästa försäkringen mot en bostadskrasch är att investera i sin relation. När ekonomin skiter sig för folk i Sverige så är det ofta skilsmässa eller arbetslöshet det beror på.

Du sitter i den inlåsta lägenheten inlåst med en person du inte längre vill leva med och då behöver man flytta.

Då är det viktigare att flytta och sälja än att bo kvar med en person du inte längre vill leva med. Det är inte så att du tänker att det nu är det ekonomiskt ofördelaktigt att sälja så vi bor här tillsammans i tre år till i den här lägenheten.

Caroline: Jag tänker, varför gillar ni inte varandra längre då? Du menar att man måste fortsätta investera i sin relation hela tiden så att man fortsätter att gilla varandra. Ofta är det något man har skitit i som gör att man inte gillar varandra längre.

Jan: Det är som när jag gick en personlig utvecklingskurs och då skulle man berätta varför man var där. Då hade vi typ Ulf 55 år som sa typ

”Hej jag heter Ulf jag har skilt mig för tredje gången, jag har haft samma problem med alla tre kvinnorna så nu tänker jag att det kanske handlar om mig”.

Caroline: Jag tycker att det är fint.

Det finns två sätt att förstöra en stad, en atombomb och hyresreglering

Jan: Det kan också vara bra med försäkringar, att man har inkomstförsäkring eller att man har liknande. Det är problematiskt att hyrorna är så höga att de med vanliga löner inte kan bo där.

Jag träffade en stadssekreterare vid ett tillfälle och då pratade vi om bostadskrisen. Hon sa att det finns två sätt att förstöra en stad. Det ena är en atombomb och den andra är hyresreglering.

Caroline: Som vi har nu? Vad menar hon med det?

Jan: Att det blir väldigt svårt för många.

Caroline: Berätta vidare, nu har vi hyresreglering?

Jan: Ja vi har de nya lägenheterna som är tillgängliga med väldigt höga hyror. Vissa lägenheter har väldigt låg hyra så det blir ingen omflyttning för att flyttar man därifrån kommer man aldrig få en lika låg hyra.

Den andra problematiken är att vi har haft den här perioden med låga räntor så då har det du artificiellt betalat för en bostadsrätt varit så mycket lägre än det du har betalat för en hyresrätt. Om räntan går upp till 7 % så kommer inte räntorna gå upp med 7% direkt för den risken tar fastighetsägaren.

Om räntan ökar från 1 till 4% då kommer ränteutgiften bli 4 gånger högre i en bostadsrätt.

Caspian: Det där var jävligt skönt att höra. Alla mina kompisar äger sina boenden och jag har gått omkring och varit purken för det.

Jan: Det beror på vilken nivå av risk man vill ha.

Caroline: De nybyggda hyreslägenheterna, varför har de en marknadsmässig hyra?

Jan: Det är den överenskommelsen som politiker har gjort.

Caspian: Det är en hård motsättning mellan partierna.

Jan: Ja.

Caroline: Det är en väldigt intressant fråga som man kan hålla på länge att fundera över det.

Jan: Jag tror att det hade blivit en högre rörlighet.

Din bostad är en konsumtion, inte en investering

Jan: Om vi ska sammanfatta det, se det långsiktigt, ha en lång tidshorisont. Se det inte som en investering utan en konsumtion. Det är okej att lägga pengar på konsumtion. Ta in underhållskostnaden på ca 2% av värdet.

Investera i din relation, vid en bostadkrasch kommer du bli inlåst, du kommer inte bli av med din bostad.

Caspian: Finns det någon som kan hjälpa till att räkna på det?

Jan: Det finns ju hemsidan Allabrf.se. Jag vet att det finns några sådana som går igenom bostadsrätter och framför allt föreningens ekonomi. Om man aldrig har tolkat en resultat- och balansräkning för en bostadsrättsförening så tror jag att det kan vara ganska klurigt. Det finns garanterat personer som kan ta en titt på en årsredovisning och se vad som är orimligt.

Caroline: Ja om en siffra är orimligt hög.

Jan: Ja men precis för det kräver en viss erfarenhet.

Låt inte marknaden påverka din strategi

Caspian: Vi tar nästa fråga.

”Investerade en större summa pengar i Lysa för ca 1,5 år sen, då behövde jag ej pengarna på lång sikt men nu har min livssituation ändrats och tittar på att köpa hus och då behöver jag pengarna till kontantinsatsen. Ligger just nu +-0, bör jag ta ut pengarna?”

Jan: Ja absolut. Jag skulle säga att till och med om man ligger på minus vilket är ett tuffare beslut så skulle jag säga ja. Din tidshorisont och dina mål har förändrats. Du ska aldrig låta marknaden påverka din strategi, det enda som ska påverka din strategi är om dina mål eller din livssituation förändras.

Caroline: Det känns som att jag behöver bli påmind om det exakt hela tiden. Jag tänkte att vad bra att det är +-0 i alla fall men så säger du att man ska ta ut även om det är minus.

Jan: Hade du stått inför att göra detta val idag igen och haft pengarna utanför Lysa och du ska köpa boende inom några månader så ska du fråga dig om du ska lägga in pengarna på Lysa eller om du ska ha pengarna på ett bankkonto? Självklart på ett bankkonto.

Vi måste fatta beslutet efter de förutsättningarna som är känt idag. Jag tror att det är många som hade gjort en miss där, att man hade väntat till man får tillbaka sina investerade pengar.

Caroline: Absolut, det är känslomässigt jobbigt ju man måste ha sitt liv också ju.

Jan: Beslutet du tog kanske var korrekt men att du sen hade oflyt i utfallet. Du behöver kolla om processen för att förutsättningarna har ändrats.

Caroline: Vad bra att titta tillbaka på beslutet efteråt.

Jan: Man behöver kolla på om man lyckades med målet, vad gick enligt plan, vad gick inte enligt plan?

Caspian: Det känns som att Carro kommer prova detta på allt.

Caroline: Ja jag blir helt tårögd över hur fantastiskt det är.

Jag tycker att det är så härligt att prata om processer och du och jag gör inte det tillräckligt. Nu kommer du och pratar om att man behöver prata om processen och då blir jag lite tårögd och glad.

Jan: Det man måste komma ihåg att reflektera över, påverkas mitt utfall av slump eller inte?

Bunden eller rörlig ränta?

Caspian: Vi tar nästa fråga.

”Ska man ha bunden eller rörlig ränta med tanke på dagens inflation och räntehöjningar?

Jan: Jag gillar Paolo Sodini, Professor på Handelshögskolan. Han sa att bunden ränta är en försäkring mot arbetslöshet, rörlig ränta är en försäkring mot inflation. Det är de mest briljanta svaret men det kräver att man skalar av det.

Caroline: Kan du inte göra det då?

Jan: Bunden ränta är en försäkring, precis som för alla försäkringar så betalar du mer än vad du får ut av den annars hade inte försäkringsbolagen haft en affär. Att säga att man ska ta en bunden ränta för att göra en bättre affär än banken då säger man egentligen att man är bättre än bankens analytiker.

Sannolikheten att du ha ett bättre case kring framtida ränta än vad banken har är extremt låg.

Caroline: Samtidigt vill de göra en affär också.

Jan: Det är vanskligt att tro att jag binder räntan för att jag ska göra en bättre affär än vad banken gör. Om jag blir arbetslöshet så kommer jag inte kunna betala min ränta, man kanske inte vill behöva oroa sig så man betalar bort den emotionella oron.

Min tolkning är att så länge man inte blir arbetslös så kommer jag kunna betala även en ökande ränta för då kommer sannolikt också min lön att öka. En rörlig ränta blir ett skydd mot inflation. Det finns väldigt få rationella argument för en bunden ränta. Det enda rationella argumentet för bunden ränta är risk för arbetslöshet och en försäkring för det.

Risk att man binder räntan vid fel tillfälle

Jan: En sak som är klurigt med valet kring bunden/rörlig ränta är ungefär samma som för bundet/rörligt elpris. Rörligt elpris har alltid varit billigare än bundet, de flesta åren tjänar man på rörligt. När du får en dyr elräkning en kall vintermånad glömmer du snabbt bort att du har gynnats av rörligt elpris alla andra månader. När man skulle ha bundit räntan, det var för ett år sedan. Det finns en relativt hög risk att man binder vid fel tillfälle.

Det finns bara tre lägen för en ränta, den kan gå ner, upp och vara oförändrad. Statistiskt borde du ha 33% sannolikhet att kunna gissa framtidsvyn. Det är roligt för de som förutsäger räntor i genomsnitt har 23% rätt.

Caroline: De som förutsäger? De som räknar på kreditmarknaden?

Jan: Det är experter som förutspår räntebanor. När banken räknar på vilka marginaler de ska ha behöver de inte ha rätt. Går räntan ned så ökar deras marginal. Om bankens tes är att räntan ska vara oförändrad men att de kan ha fel kan de höja räntan för att ta höjd för att de kan ha fel, det kan man inte göra om man sitter på andra sidan.

Varför finns inte denna produkt?

Jan: Det som jag tycker är intressant är om det hade funnits en produkt där man exempelvis har en rörlig ränta upp till 3,5% och sedanbinds det på 3,5%. I en ekonomi kan man ta höjd för att ens värsta scenario för räntekostnader är 3,5% och då kan man klara det.

Caspian: Typ som en stoppkloss?

Jan: Ja precis.

Rent finansiellt och strukturellt är det en ganska enkel produkt att göra men det finns ingen bank som erbjuder det.

Caspian: Det är ju ganska konstigt. Det hade säkert varit rätt lukrativt dessutom

Caroline: Varför är det lukrativt?

Jan: Det är de bästa av båda världar. Om räntan går ned tjänar du pengar som om du hade rörlig ränta, går räntan upp och sticker i väg så finns det ett tak. För detta kan de ta en avgift som är lägre än om du hade bundit.

Caroline: Jag förstår att banken tjänar på att du binder för att de tar en avgift på det.

Jan: Säg att den rörliga räntan är 1%, vill man ha försäkringen mot att inte kunna gå över 3,5% så betalar man 1,1% i stället för att ah ett tak på räntan. Om räntan skulle sticka i väg så stoppar banken den på 3,5%. Någon som jobbar på bank får gärna förklara för mig varför denna produkt inte finns.

Är ni nöjda med Teslan?

Caspian: Då kör vi på nästa fråga.

”Är ni nöjda med Teslan?”

Jan: I september har vi haft Teslan i ett år.

Caroline: Jag funderade på vad den kostar oss häromdagen. Vi måste ha bil så är det ju, det förenklar vårt liv oerhört mycket. Det känns fint att ha den bästa bilen.

Det är en bra bil helt enkelt men man måste också ställa sig frågan vad den kostar för en och om det är värt det.

Jan: Bilen kostar oss 10 000 kronor i månaden.

Caroline: Det är rätt mycket pengar men samtidigt har vi inga bensinkostnader. Vi laddar den när elen är billig och vår klimatpåverkan är lite lika stor med Teslan.

Jan: Jag är supernöjd. Jag gillar den, den är bekväm, däremot märkte jag när jag körde upp till Linköping häromdagen att supercharge:en var väldigt dyr jämfört med att ladda hemma.

Vi ångrar inte köpet men ekonomiskt är det en kass affär såklart.

Caroline: Man känner sig som en vinnare i Teslan. Jag är jättesnabb i den.

Jan: Bilen och robotgräsklipparen är 2021 års bästa köp.

Varför ska man ha ISK?

Caspian: Då tar vi nästa fråga.

”Varför är ISK den bästa förvaringen av aktier? Kommer det fortsätta vara det bästa alternativet?”

Jan: Det har historiskt sätt varit det för att skatten är kopplad till räntan.

Caspian: Det hade jag ingen aning om.

Caroline: Förklara vad du menar.

Jan: I Sverige hade vi rätt länge en beskattningsmodell där man betalar skatt på vinsten, 30% skatt på vinsten. Sedan införde man något som heter kapitalförsäkring, genom att jag inte äger aktierna utan försäkringsbolagen äger aktierna kunde de utnyttja vissa skatteeffekter och då betalade du skatt på hela beloppet i stället.

För KF och ISK så räknar man ut en schablon och sedan multiplicerar man det med statslåneräntan och sedan tar man 30% på den. 2022 så blir nettot att du betalar 0,4% på hela beloppet och då är det extremt lönsamt.

Om räntan går upp så kan det hända att ISK blir 2,3,4% i skatt på beloppet och då är det plötsligt inte lönsamt längre. Då är det billigare att betala 30% på vinsten. Det finns en brytgräns för vilken avkastning du förväntar dig på det du har i ett ISK konto och vad statslåneräntan är. Nu när statslåneräntan är låg tror jag att brytgränsen är 1,5%.

Caspian: Men om jag flyttar mina pengar från ett ISK till ett AF konto och sen ska flytta tillbaka dem till en ISK, blir det en teknisk försäljning då?

Jan: Ja.

Caspian: Så det är lite mer komplext ändå.

Jan: Ja. Kan du välja ISK så välj ISK, kan du inte välja ISK så välj KF, kan du inte välja KF så välj en aktiedepå.

Investera i en hobby

Caspian: Nu går vi vidare.

”Bör man tänka på något särskilt om man är 50+ när det kommer till investeringar?”

Jan: Jag skulle säga att det vanligaste misstaget man gör när man är 50+ är att man tror att man har en kort sparhorisont. Du har vissa pengar som har en 10års horisont även när du är 60 år, detta gäller även när du är 70 år.

Är man under 55 år så är de typ ingen skillnad i strategi jämfört med en 25 åring. Man bör ligga högt exponerad mot risk, man bör ha ett pensionssparande och göra massa andra grejer. Jag skulle dra gränsen vid 70 år, då bör du börja göra större förändringar om du inte har gjort det.

Caspian: Det beror väl och vad man tänker att man ska göra under pensionen.

Jan: Böja planera inför pension, när man är 50 år så är det bra att träffa en bra finansiell rådgivare som kan hjälpa dig att prognostisera pensionen, det börjar bli aktuellt även om du har 15 år kvar. På den tiden kan du ändå göra ganska mycket förändringar Barnen kanske är äldre vilket leder till att du har minskade utgifter. Vad tänker ni?

Caspian: Jag gillar ert tips att ställa sig i bostadskö.

Caroline: Ja det är mycket bra för man kanske vill byta boende snart.

Jan: Jag skulle säga att man ska njuta mer när man är över 50 år.

Sannolikheten är väldigt hög att du som lyssnar på detta kommer dö med mer pengar än du har när du är 60 år.

Caroline: Hälsomässigt tänker jag att det är då man ska göra en hälsoundersökning.

Jan: Investera en del i hälsokapitalet.

Caspian: Investera i en hobby.

Caroline: Skit bra Caspian, de som har lättast att gå över till pension sen har något att göra utanför sitt jobb.

Fler frågor och svar avsnitt kommer, ställ frågor!

Jan: Det finns en sjukt spännande forumtråd just nu som heter ” Erfarenheter av att leva fIRE i låglöneländer”. Det är en person som är runt 50 år och nyskild, han har flyttat till Filippinerna, Thailand och México. Jag tror att han lever på ca 15 000 kronor i månaden.

Caroline: Okej så han jobbar inte utan han har sin pension?

Jan: Ja eller lite sparande pengar och sin tjänstepension. Jag ska försöka fixa en intervju med honom för det verkar väldigt kul. Jag har ändå 9 år kvar till 50 år det ska bli spännande. Jag har länge drivit tesen att om man hade skrivit en lista med tio städer man ska bo på runt om i världen då hade det varit väldigt konstigt om Malmö kom upp på den listan.

Caroline: Självklart Jan. Samtidigt är Malmö fantastiskt och det finns en hel del människor i stan som gillar att bo här också.

Jan: Ska vi runda av?

Caroline: Vi kommer göra fler frågeavsnitt ju. Om man vill skriva frågor som man vill att vi tar upp så gå in och gör det på Instagram och Facebook. Ett stort tack Caspian för att du har förberett dagens avsnitt. Stort tack till dig som har kommit in med frågor, ett stort tack till dig som hänger i forumet

Jan och Caroline Bolmeson

12 juni, 2022

Den här artikeln publicerades söndagen 12 juni 2022 klockan 22:01 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.