This too shall pass…

Även denna kris kommer gå över, passa därför på att maxa den!

Jan och Caroline Bolmeson

16 oktober, 2022

Nu när vi fortfarande befinner oss på vägen in i en plånbokskris där maten blir dyrare, bränslepriset ökar, inflationen skenar, bostadspriser faller och börsen är på dåligt humör är det än viktigare att komma ihåg uttrycket: ”This too shall pass”.

I dagens avsnitt reflekterar vi över situationen, hur man i media gärna vill måla upp en nattsvart bild och hur viktigt det är att försöka ta framåtlutade steg även när det känns tufft. Det är dessutom inte bara mörkt. Det här är nämligen ett ypperligt tillfälle att göra förändringar i sin ekonomi som man kan ske har tänkt göra, men ännu inte gjort.

En av de stora vinsterna är nämligen att alla förändringar som man gör till följd av svaren till de fyra generella frågorna:

• Hur kan jag öka mina inkomster?
• Hur kan jag sänka mina kostnader?
• Hur kan jag effektivisera de resurser jag har?
• Vem kan jag be om hjälp eller kommunicera med?

Kommer man ha med sig när krisen tar slut och man kommer ut på andra sidan. För oss stod t.ex. slaget väldigt mycket kring energi och uppvärmning. Vi har lyckats sänka energiförbrukningen med nästan 30 % och det är ju något som vi lär hålla även när elpriserna har normaliserats. På samma sätt har man glädje av de kostnader man skurit eller de inkomster man ökat.

Vi pratar även en hel del om att inte byta strategi för att marknaden har fallit. Tvärtom är nu verkligen tillfället då man bör fortsätta månadsspara och om möjligt – vilket självklart kan vara jättesvårt – men öka sitt månadssparande. Börsen ligger ju -30 % som helhet och det vore väldigt osannolikt om vi i framtiden – på lång tidhorisont (5- 10 år) inte skulle hämta upp delar av det fallet eller aldrig någonsin mer ha ett nytt börsrekord.

Vi hoppas att du uppskattar veckans avsnitt så ses vi nästa vecka!

Dina ändå positiva ekonomikompisar på nätet!
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Temat idag är ”This too shall pass”. Det har varit många intervjuer de senaste två eller tre veckorna. Lite pinsamt att säga att jag har nästan tappat räkningen på hur många, men många av de här journalisterna har ställt riktigt bra frågor. Jag upplever dock ibland en liten sorg i det, för vi har en timmes konversation och sedan blir det bara 300 ord. Nu tänkte jag att vi tar utrymmet här och pratar lite djupare kring frågorna.

Caroline: Frågorna som journalisterna ställde.

Jan: Ja, några av dem exakt och en del som jag minns dem från intervjuerna. Men temat är iallafall det som vi här på Rikatillsammans kallar Plånbokskrisen. Jag vill dessutom ha en lite mer optimistisk syn. Jag upplever inte att allt är nattsvart och då tänker jag främst på rubriker som ”Chocktober” eller ”Hur ska du överleva vintern?” etc. Många gånger är vi ju så upptagna av att stirra på dörren som stängdes, att vi inte ser alla de dörrar som öppnats.

Caroline: Nej, såklart. Men det här uttrycket ”This too shall pass”, var kommer det ifrån?

Jan: Myten, eller fabeln, säger att det var en persisk kung som var deprimerad och gav sina rådgivare uppdraget att ta fram en mening eller en ”saying” som alltid skulle vara sann. Sen lät han gravera in meningen i sin ring, och varje gång han tittade på inskriptionen skulle han få en positiv känsla. Det som rådgivarna kom fram till var i paritet med ”This too shall pass”. En del kanske känner igen det från Björn Natthikos sommarprat. Han pratade om detta, och hade också det som inskription, fast i sin vigselring.

Caroline: Jaja. Apropå det med ringar och den här specifika meningen, så hörde jag en grej i en annan podd.

Jan: Vänta nu. Du får förtydliga vilken podd det är. Vi som gillar dig har ju följt din häxperiod på avstånd och såvitt jag vet så var det podden Häxtimmen som du följer.

Caroline: Ja, jag gillar Häxtimmen.

Jan: Och då ska jag bara flika in, att Caroline kom hem en dag och berättade att hon hade lyssnat på Häxtimmens valspecial. Detta var precis innan valet i september. Jag hade svårt att greppa hur en häxpodd kunde ha ett valspecial.

Caroline: Ja, men det var alltså alla partiledares stjärntecken de pratade om.

Jan: Ingen partidledardebatt som jag fick för mig. Men det roligaste var ju när du berättade om att Jimmy Åkesson är född i oxens tecken, och att de enligt astro gillar mat. Hans instagram var i linje med detta, mycket mat, och mycket korv.

Caroline: Exakt, och en av programledarnas gammelmormor hade också varit oxe, och också gjort egna korvar. Men det var inte det jag skulle ta upp. Det var att de i podden sa att det var Gandalf, från Sagan om ringen, som hade sagt ”This too shall pass”. Men jag är alltså inte säker på att det var det han sa. Sa han inte ”You shall not pass” till den där demonen?

Jan: Ja, de kanske blandade ihop det?

Caroline: Kanske. Men jag tycker iallafall att det är en fin saying som du har valt som rubrik idag.

Jan: Ja vi kör på och ära de som äras bör idag. Jag har fått inspiration till detta avsnittet genom många av de frågor som jag fått i media. De journalister som intervjuat mig är Elisabeth Andersson för Sydsvenskan & Helsingborgs dagblad. Johanna Cederblad från TT, Christer El-Mochantaf från Expressen, Gustav Wirtén & Malena Henriksson från Sydsvenskan. Säkert har jag glömt någon.

Caroline: Berätta mer om varför de hör av sig till dig.

Det var så mycket månad kvar på pengarna

Jan: Det finns en oro, ett behov därute att få läsa och prata om de här frågorna i den ekonomiska krisen just nu. Det är vad man pratar om i fikarummen på arbetet. Faktiskt, eftersom jag själv inte har ett fikarum att prata med folk i, så frågar jag våra Patreon-medlemmar som är med i Fika tillsammans varje onsdag kl 15; Vad pratas det om i fikarummet just nu?

Och nu senast var snacket att man var förvånad över att det var ”så mycket månad kvar på pengarna”, eller att pengarna tar slut tidigare under månaden. Det var då räntan som ökat och ätit upp ett par tusenlappar extra, som man inte varit förberedd på. Jag tror att intresset, frågorna och oron är särskilt stor nu. Det är mycket som är negativt just nu.

Caroline: I fikarummen, men också i tidningarna. det vanliga dramat, liksom.

Jan: Ja, men igår var det ett långt inslag (11 oktober) på Aktuellt om att Svenska kyrkan får många besökare som behöver hjälp. Det vara bland annat ensamstående mammor som inte ätit på ett par dagar då de prioritetat att ge mat till sina barn. Det var någon som inte haft råd att ta kollektivtrafiken till en hjärtundersökning. I Sverige. Så jag vill inte förneka att det är tufft för många. Men jag vill balansera det lite och titta på vilka dörrar som har öppnats. Ett ljus i tunneln, ändå.

Vi har gjort ett annat avsnitt, 269, om hur man kan öka sina inkomster och sänka sina utgifter och effektivisera bland de resurserna man har, vem man kan ta hjälp av eller kommunicera med. Jag tänker ju att ”3 snabba tips” egentligen aldrig har hjälpt någon. Man behöver titta på sin egen situation och ta ett holistiskt grepp. Vi pratade ju om VD-metoden, att det är allmängiltigt att alla kan titta på sina utgifter och inkomster. Och det kan man göra på en rad olika sätt som är individuella för var och en. En sjuksköterska kan tex jobba privat eller i Norge för att öka sina inkomster, men den lösningen är ju inte för alla. Alla andra som inte är legitimerade sjuksköterskor behöver hitta ett annat sätt.

Det kan vara att handla på Lidl istället för Ica. Fast där kan det också twistas i eller utanför media. De hade intervjuat en person som var med i Rotary, och som nu hade handlat på Lidl för första gången.

Caroline: Rotary är ju förknippat med människor som har det gott ställt.

Jan: Ja, så den personen blev tyvärr lite hånad. Men vidare, enligt Blocket så har varje svensk som har ett förråd cirka 30 000 kronor liggandes där om de skulle börja sälja lite saker. En lärare som har funderat på att byta jobb, kanske ska göra det nu, och få en högre lön på en annan skola. Det blir ju väldigt indiviuellt hur man ökar sina inkomster.

På samma sätt; hur kan jag sänka mina utgifter? Kolla över bolånet och husuppvärmningen. Se över föreningens ekonomi om du bor i en bostadsrätt. Hjälp styrelsen med eknomijobbet och att kalkylera om hur föreningens ekonomi kommer att påverkas framgent, av att räntan höjs och energikostnader blir högre. Kanske skjuter man på någon resa som man har inplanerat?

Sen kommer vi till att effektivisera de resurserna man har. Jag har till exempel lagt mycket tid på att fatta vår värmepump. Och den står för 70 procent av all vår energiförbrukning som alltså har varit en stor ekonomisk post för oss. Det finns definitivt saker man kan göra, men det är lite olika anpassat indivuellt.

Caroline: Ja, och säkert mer än det du har sagt. Man får vara lite gränslös i sitt tänkande. Om man är lärare kan man kanske ge läxhjälp till bättre bemedlades barn. Det låter ju som om det kommer från ett väldigt priviligierat håll, men man får liksom skita i att fundera över vad kollegorna ska tycka, eller hur det ser ut i andras ögon.

Vad brukar jag göra en lördagförmiddag?

Jan: Tänka utanför boxen. Men vet du vad, då ska vi göra ett sidospår som jag inte har planerat egentligen. Men Ramit Sethi, en amerikansk ekonomicoach som vi gillar, skickade ett nyhetsbrev häromdagen. Det tog upp fyra frågor om man vill starta eget. Nu är starta eget inte lösningen, men vi har ju ändå haft ämnet uppe nyss här i bloggen.

Då skrev han så här:

”Start with a business idea that sucks.” Starta alltså med en dålig affärsidé. Sedan ställer du följande fyra frågor:

1. What do I already pay for? Vad betalar jag redan för, som uppenbarligen har ett värde?
2. What skills do I have? Alltså vilka färdigheter har jag?
3. Vad säger mina vänner att jag är duktig på?
4. Vad brukar jag göra lördag förmiddag?

Om man inte har barn och sitter i en baskethall då, så kanske man gör något annat lördagsförmiddagar.

Caroline: Jag vet inte vad jag brukar göra då. Jo, ta ut ur diskmaskinen och städa köket. Vad tänker han att det ska komma upp med förslag?

Jan: Ja men, vi har till exempel en vän, Nisse, han gillar att pyssla med snickerier. Jag själv brukar hamna vid datorn och då är det vanligtvis pill med sådant jag tycker är roligt. Man kan ta ett papper och göra tre kolumner och skriva ner sina färdigheter. Om jag kan ett annat språk, då kan jag kanske ge lektioner i det. Om jag gillar att sitta och googla grejer, så som du brukar göra, då kan jag kanske göra webresearch åt andra. Om jag brukar spela videospel, då kanske man kan jobba extra med testning. Om man gillar att mingla, så kan man lära ut hur man gör. Jag har varit på många mingel på sistone och många är ganska dåliga på det.

Caroline: Det är bra förslag han tar upp, för det är inte så hög barriär att göra dem.

Jan: Det är alltså inte att starta företag, utan ett sätt att öka sina inkomster. Vi har ju en tjej, Giselle, från Elfenbenskusten som ger vår dotter Freja fransklektioner via zoom. Det är ju ett win-win. Det är ju ett exempel på hur man kan göra det man redan gör, men att lägga till att ta betalt för det.

Ramit Sethi har många fler exempel. Om man regelbundet besöker vissa kanaler, till exempel Youtube, så kan man hjälpa till att optimera videos, eller skriva beskrivningar, skriva innehållsförteckningar.

Facebook, där kan man hjälpa till att marknadsföra och koordinera event. Hänger man på musikbloggar kan man hjälpa till med recensioner. Gillar man att hålla på med excel, hjälp någon att analysera försäljningsdata eller modellera grejer. Man behöver inte göra det så stort. Men nu hoppar vi tillbaka. Vi lägger en länk till tråden på forumet. Det var ett sidospår.

Nu går vi in på frågorna. Här kommer första.

Har du ekonomisk panik eller ångest? Vad vill du säga till dem som har?

Jan: Nej, jag har inte panik eller ångest. Men däremot en oror för de människor som upplever en ekonomisk kris för första gången, och som är ovana. Då är det ju klurigare. Men jag tror att oron för oron är större. Man kanske blir mer osäker när man inte har en plan.

Caroline: Ja, och oron gör att man inte har en plan. Känslor blockerar det logiska tänkandet.

Jan: Om jag bara skulle ge ett råd; du är inte ensam, ta hjälp. Det finns säkert någon i din omgivning som inte har samma oro, som är utanför stresskonen. När man är utanför stressen har man tillgång till hela sitt intellekt, och det är svårt att ta sig ur stressen eller oron själv. Det är ju inget konstigt att fråga någon om vilken restaurang som är bra eller serie som de kan rekommendera, eller om de känner till en bra hantverkare. Men att prata ekonomi känns för många fortfrande jobbigt. Man kan iallafall kalla till familjemöte. Då får man komma från möjlighettänkandet och inte domedagshållet.

Caroline: Nej, och det är nog för att du inte heller har det. Vi försöker ju ha koll på vår ekonomi.

Jan: Fast där har du ju ändå börjat på något nu på sistone. Du har ju tidigare varit ganska ointresserad av ekonomi, men nu börjar något hända.

Caroline: Ja. Jag har varit intresserad av min egen ekonomi, men velat fatta den själv. Inte velat att du redan ska ha gjort allt jobbert och importerat alla utgifter i vårt verktyg Spirecta och så ska jag bara komma dit och liksom bli serverad. Men jag har också känt mig som en idiot när jag har satt mig och lagt in vår ekonomi i excel, eftersom du redan har gjort det på något plan ju. Till slut tänkte jag bra att vi väl kan göra jobbet tillsammans i Spirecta. Och det var ju alldeles nyss detta hände.

Jan: Det är enkelt att skjuta upp det. Men som coachen Tony Robbins säger; ”The truth will set you free, but first it will piss you off.”

Caroline: Vilken ”truth” är det du tänker på då? För mig är det att de vad jag har spenderat pengar på. Förr har jag nog skämts över mina vanor. Nu har det blivit bättre.

Jan: Ja, något bättre. Nu när du hade matat in ditt kreditkorts utgifter i Spirecta, blev du lite förvånad och inte helt förtjust över hur det såg ut på skönhetskontot.

Caroline: Skönhetskontot, ja. Varför är det med det där skönhetskontot egentligen? Ja, det är min hobby helt enkelt.

Jan: Och du ville ju direkt dra ner på det. Innan man tycker något om det man ser, så ska vi ju faktiskt göra jobbet klart och importera alla inkomster, utgifter och tillgångar etc. Inte ha åsikter om vad vi ser för grafer mitt i arbetet.

Caroline: Ja, det är min go-to. Direkt vill jag dra in på utgifterna, Men du är väldigt balanserad och tycker dessutom att man ska låta det gå ett tag innan man göra något avdömande kring situationen. Det var en av poängerna i din Ekonomiska brandövning som du gjorde tillsammans med Charlie Söderberg. Man ska vara i sin ekonomiska fråga ett tag, inte en halvtimme bara. En vecka kanske.

Jan: Det kanske rör sig om cirka 2500 kronor i månaden. En skidresa kostar oss 50 000 kronor, en språkresa en vecka för 30 000 kronor. Dessa får sättas emot dina skönhetskostnader utspritt över hela året som bidrar till ditt välbefinnande. Om barnen får välja mellan en mamma som mår bra hela året eller en 1-veckas skidresa så är det nog ganska givet vad de väljer.

Caroline: Jovisst. Men intressant är hur mycket känslor som kan dyka upp kring posterna i excel eller Spirecta.

Jan: Ja, man har en åsikt om sifforna. Så gör man ju inte på jobbet. Där förknippar man inte siffor med om man själv är bra eller dålig. Så fort man kopplar ihop siffror med sig själv på ett avdömande sätt så hindrar det en från att ta nästa steg.

Caroline: Och det hindrar en från att se vem man verkligen är. Vad man tycker om.

Jan: En person som gjorde sitt Spirecta-blad såg en jädra massa SL-utgifter, lokaltrafikskostnader alltså. Och insåg att hen hade sparat in en del pengar på att skaffa månadskort. Om man skaffar sig koll, så slipper man panik eller oro. Sådana känslor uppkommer vanligen då man inte har koll.

Steg nummer ett är att man skaffar sig koll. Då kanske man börjar med en bank-app, oftast får man då en ytlig översikt. Steg nummer två är kanske att fördjupa sig litegrann och göra det i excel till exempel. Vi gör det gärna i Spirecta, som dessutom ger ett utbildningsverktyg samtidigt.

Hur man skaffar sig koll är mindre viktigt än att man bara gör det. Sen ska man inte sitta med analysen själv, för det är svårt att dissociera sig från det man ser. Man kanske dessutom börjar jämföra med andra, med de som har mer eller som är längre fram på den ekonomiska resan.

Säkert sitter det någon nu och tycker det är jättemycket pengar med 2500 kronor i månaden på skönhetskontot. Likadant är det någon annan som tycker att det är superlitet pengar att lägga på skönhet.

Caroline: Ja, låta det gå tid så att känslorna lägger sig. Och sen ta hjälp av en vän vid analysen, en vän som inte har asketiska tendenser.

Jan: Ja, man kan göra det i forumet helt anonymt. Det hade varit kul att ha någon privatperson här och titta på dess ekonomi tillsammans. Men det faller alltid på att man vill vara anonym, och för att verkligen kunna säga något om någons ekonomi och liv, så behöver man ha en diskussion kring det tillsammans.

Det är också viktigt att säga att alla de förändringar man gör nu i sin ekonomi, har man med sig på andra sidan krisen. Man kommer att ha en större marginal då och ha starkare ekonomiska muskler och intelligens.

Det kan vara första gången många upplever att det är tuffare tider. Har vi levt över våra tillgångar?

Jan: Ja, den frågan fick jag förra veckan. Man kan såklart argumentera att vi har levt över våra tillgångar, att vi har köpt dyrare bostäder än vi hade haft råd med idag. Men å andra sidan så levde i en annan räntemiljö. Vi har haft tio år av låga räntor och låga energipriser. Så jag tycker att det kan vara lite hårt att peka finger på en 25-åring som aldrig har upplevt ett annat ekonomiskt klimat. Ja, jag tror att många upplever att det är tuffare tider.

Men tuffare tider kan vara lite olika från gång till gång. En journalist berättade att på 90-talet var en bolåneränta under tio procent jättebra. Men då var bostadspriserna lägre, du hade större ränteavdrag, reallöneökningarna var större. I slutet på 70-talet var löneökningarna 17 procent såg jag.

Och så tänker jag också så här; vad får jag ut av att veta att jag har levt över mina tillgångar? Det bidrar inte med en sådan fråga. Jag funderar ju ofta på vilken typ av frågor jag ställer mig, och om de bidrar till att ta mig framåt.

De tuffare tiderna kommer att ge nya muskler. Vi vill ju ta oss igenom detta så smärtfritt som möjligt.

Har du själv sett över eller förändrat ditt sparande det senaste året?

Jan: Det korta svaret är nej. Vi har inte ändrat på vårt sparande och tror på den strategin vi har haft de senaste åren: att köpa hela höstacken (hela aktiemarknaden i form av globala indexfonder) och inte leta efter nålar (enskilda aktier). Äga alla företag i alla branscher och länder, i alla sektorer, och att spara långsiktigt och regelbundet. Då använder vi fondroboten Lysa, där vi hade VD:n som gäst i förra avsnittet. Eller en global indexfond med låga avgifter, typ Länsförsäkringar Global eller som SPP All countries.

Vi har gjort ändringar i allokeringen, men det kommer vi till i nästa fråga tror jag. Strategin har inte ändrats. Forskningen har ju inte ändrats.

Det som har ändrats är ju marknaden, att den har fallit. Men att ändra strategi beroende på hur marknaden går har vi ju tidigare konstaterat inte är ett framgångsrecept. Du ska ha en strategi som är agnostisk, som alltså inte beror på marknaden.

Caroline: Ja, du har tidigare sagt att man ska sitta still i båten, om man har en bra båt.

Jan: Om man har en bra båt. Det var Henrik Tell som sa det.

Caroline: Det är väl typiskt honom? Han är ju en oberoende ekonomisk rådgivare, så det kan jag absolut tro om honom att han har sagt.

Jan: Hur vet man att det är en bra båt? Det är en global indexfond, brett sparande. Vi har också sett att de som sitter med sina pengar i globala indexfonder har bättre utfall än många andra enskild aktier. De som har suttit med globala fonder har haft flyt med valutan dessutom, dollarn har ju stärkts. Då är man fortfarande ganska oskadd trots stor börsnedgång.

Har du minskat ditt aktiesparande och placerat om till mindre risk eller har du agerat på något annat sätt?

Jan: Vi har ju sålt av lite enskilda aktier i vår lekhink, och det hade vi gjort oavsett. Vi sålde till och med med förlust. Ytterligare en sak vi har gjort, är ju att vi har amorterat. Vi återinvesterade alltså inte pengarna utan amorterade på huset, men det ingick i planen. Detta bestämde vi redan förra året. Anledningen till själva amorteringen är att vi låg på 57 procents belåning, och då visste jag att vi vi slipper amortera mera om vi sänker belåningsgraden till under 50 procent. Då höjer vi kassaflödet i får vardagsekonomi. Delvis gjorde vi det för att kompensera för att vi köpte ny bil förra året.

Så vi har balanserat om litegrann, men helt enligt planen. Marknaden påverkar inte vår strategi. Vi har ju bott i huset i fem år, och det var ett mål att amortera ner huset till 50 procent på fem år.

Caroline: Det minns jag inte. Det är ju lite skämmigt att sitta i sin egen ekonomipodd och inte ha kontakt med våra ekonomiska mål. Men jag ska vara mer uppmärksam kring våra mål framgent.

Jan: Det har ju inte varit så viktigt för dig. Det har inte levt, det målet. Men det har levt för mig.

Caroline: Det börjar bli intressant med vår ekonomi nu ändå. Det kanske är krisen trots allt. Vad har vi fler för mål och planer? Jag tänker att du vet det.

Jan: Egentligen har vi inte fler planer nu, mer än att vi ska kunna ha samma lön ut när vi går i pension som idag. Då har vi räknat fram vad vi behöver ha för avsättning till tjänstepensionen, och att det krävs cirka fem procent avkastning per år. Ungefär 5000 kronors avsättning per månad. Gör vi det tills vi fyller 65 år, så får vi lönen på 45 000 kronor per månad som vi har idag.

Det andra målet som jag gärna vill nå kontinuerligt, är att vi går plus i vår ekonomi. Nu när elpriset var lågt ett tag här i Skåne, så ville jag brassa på med elen…

Caroline: Jag har kört all tvätt i tvättstugan. Jag har brassat på, ser du att det är helt tomt i tvättstugan?

Jan: Bra. Det uppskattas. Jo, om vi brassar på så kommer vi att öka mängden förbrukade kilowatt-timmar. Så även om vi förbrukar mer, så betalar vi inte så mycket för dem. Nu har jag hittat på att jag vill hamna under 30 000 KWh per år.

Caroline: Berätta gärna dina mål för mig, annars kanske jag omedvetet jobbar mot dig.

Jan: Ja, såklart. Då har vi gått från 36 000 till 30 000 KWh, och det kan vara bra till exempel om vi vill sälja huset i framtiden. Att kunna säga att det inte drar så mycket, och inte kostar så mycket.

Caroline: Men kommer inte elen vara sjukt billig om sju eller tio år tack vare att man jobbar mycket nu med att se till att elproduktionen är stabil framgent?

Jan: Vi har mycket diskussion kring det på vårt forum. En forummedlem som jobbar med elprospektering säger att ett stabilt elpris borde ligga runt en krona per kilowatt-timme.

Har du mer på sparkonton, ökat på din buffert och/eller betalat av på lån? Har du mer sparande i några andra sparformer?

Jan: Ja vi har ökat bufferten. Vi har ju en tråd på forumet där jag beskriver hur vi riskerar att få en elräkning i vinter på 100 000 kronor. Eftersom vår buffert ligger på 100 000 kronor, så kändes det viktigt att öka bufferten. Betalat ner bolånet, som sagt.

Man pratar ju lite löst politiskt om man ska slopa amorteringskravet, så att hushållen ska ha mer pengar över nu, till buffert till exempel. Det är en farlig väg att gå. Om alla priser fortsätter att vara höga, så har man ändå inte löst något eftersom buffertpengarna tar slut om man använder dem till att klara av priserna nu. Lösningen till den här krisen, är att sänka sina kostnader och öka inkomsterna. Det finns ingen annan lösning.

Jag rör mig lite inom företag och onoterat-marknaden, och förra året kunde man ibland höra att företag var ”on the road to profitability” och då var det ganska ovanligt. Nu hör man överallt att företag behöver bli lönsamma. Nu finns inte finansieringen, som fanns där ute innan, längre. Det går inte att få in riskkapital, och då måste företagen såklart sänka sina kostnader och öka sina inkomster.

Vi har ju haft ekonomi och sättet att jobba med dubbelkontering i 400 år, sedan 1500-talet. Det finns inget annat magiskt sätt att få in pengar.

Bufferten köper dig bara tid, bundna avtal, till exempel ränta på bolånet eller elavtalet, köper dig också bara tid. Men när bufferten tar slut, eller avtalet löper ut – vad gör du då?

De flesta behöver dessutom ha mycket längre bindningperioder, tio år är bra, får då kan man övervintra krisen. Binder man ett eller tre år kanske man bara kommer in i olika lägen i krisen. Om man nu har haft rörliga avtal, så har man kunnat lägga undan pengar till sin buffert. Har man haft bundet har man hela tiden exakt vad man ska betala, så då kan man jobba med sin ekonomi den vägen. Båda sätten köper tid. Det är bra att då, under den tiden man köpt sig, jobba på sina ekonomiska muskler. Och så kan man fundera över, medans man inte är känslomässigt på ett jobbigt ställe, vilka beslut som ska tas i samband med att bufferten tar slut eller avtalet går ut.

Caroline: Om man binder sin el på två kronor kilowatt-timmen på tio år, och elen sen blir billig igen, så måste man ju ändå äga det beslutet. Man band för att alltid veta vad man ska betala.

Jan: Man kan kännna ånger, och det måste man också ha med i sin strategi. Enda gången man ska ändra sin strategi, är om det sker stora livsomvälvande saker.

Hur bör man göra med sitt sparande i höst och en tid framöver? Hur ser en klok fördelning av sparandet ut nu och en tid framåt?

Jan: Bufferten, är en superviktig grej att ha i sin fördelning. Den får man anpassa efter sin egen ekonomi, humankapital etc. Den brukar landa på en till tre månaders utgifter, exklusive allt annat sparande. En mellanriskhink som är mellan 3-7 gånger så stor som bufferten, en högriskhink där man har resten satt i globala indexfonder. Man kanske också har en lekhink. Detta gäller om man är i uppbyggnadsfasen, där de flesta av oss är.

I lekhinken ligger maximalt tio procent av hur mycket man har i högriskhinken. Har man då 100 000 kronor i högriskhinken, så har man 10 000 kronor i lekhinken. Vi kommer att göra ett nytt 4-hinkar-avsnitt snart och då blir det mer detaljerat.

Många vill tänka att allt kapital vi pratar om som ligger i de fyra hinkarna, handlar om likvider eller kontanter. Men om du har ett hus som är värt mer än vad du har lån på det, så är det också pengar man behöver ta hänsyn till i sin fördelning. Det ligger då i mellanriskhinken. Avsnittet med hinkarna hittar min i avsnitt 190, men vi kommer att fräscha upp det snart.

Caroline: Kommer vi då även att ta upp fördelningen i hinkarna om man inte längre är i uppbyggnadsfasen?

Jan: Ja, om man har vunnit det ekonomiska spelet så blir det lite mer valfritt hur man vill göra. Vi brukar prata om 5:25-principen. Fem års utgifter på bankkontot, 25 års utgifter i mellanriskhinken. Den har 50 procent aktier i en indexfond, och 50 procent räntor. Det kan man ställa in på Lysa till exempel.

Man tittar såklart på pensionen. När man då har årsutgifterna, som allt utgår ifrån, så lägger man bara till det som saknas på pensionen. Jag håller på att fila på ett avsnitt om Livsmodellering, som knyter an väldigt mycket till detta.

Hur gör man med månadssparande? Bör man minska andelen i aktier/aktiefonder? Vad kan vara bra alternativ för den som vill minska risken?

Jan: Denna frågan hade jag faktiskt inte tänkt på. Det verkar vara många nu som slutar månadsspara, och huvudanledningen verkar vara att börsen har gått ner. Eller att det är kris och känns i plånboken. Det är väl okej att månadsspara för att man behöver öka bufferten, för att köpa sig själv tiden innan man har sänkt sina kostnader.

Det stora målet, som vi pratade om både i avsnitt 269 och med Charlie Söderberg i den Ekonomiska brandövningen i Spirecta, är ju att fundera över: Hur kan jag ta mig igenom denna krisen med bibehållen sparkvot?

På en nivå har man såklart klarat av krisen om man minskar sitt sparande för att tackla ökande priser, men man har inte maxat möjligheten att faktiskt öka utgifterna och sänka utgifterna. Så överkursspelet kan faktiskt vara att göra just det och behålla sparkvoten.

Långsiktigt så är det ju smart att behålla sparkvoten, eftersom börsen är ned 30 procent. Är det rea på börsen nu? Nej, den diskussionen hade vi i avsnittet med Lysa-Patrick nyss. Men det kommer aldrig gå fel av att du fortsätter månadsspara.

Vi hade nyss ett ”Analysera tillsammans”-tillfälle i vår Patreon-community, där vi konstaterade att börsen kan gå ner mer såklart. Men ska vi då minska vårt sparande när vi historiskt sett har köpt när det bara är dyrt?

Caroline: Nej, det är ju lite synd.

Jan: Frågan som många undrar är ju också hur man ska minska sin risk. Nu är inte tillfället att minska sin risk, påstår jag. Nu är tillfället att öka sin risk. Aktieintresset är alltid som störst när marknaden går som bäst, och då är det också som dyrast.

Nu är det ju många företag som fått lägre värdering, trots att inget har förändrats i deras verksamhet. Den som köper nu gör ju en bättre affär än innan, när någon var villig att sälja aktierna för ett högre pris.

Caroline: Det hade varit roligt att veta vilka av oss som resonerar på vilket sätt. Tänk dig när vi var urmänniskor och satt i någon grotta. Det var kanske dåliga tider, slutet på vintern eller något, ont om mat i allafall. Men vissa bara riskerade allt och gick ut och jagade älg, medans andra delade upp lingonen i gruppen för man ville inte riskera att maten tog slut. Andra, som sagt, gick ut och skaffade mer.

Jan: Ja, och båda behövs. Det kanske är en pseudo-vetenskap vi kommer in på nu, men är det inte så att vissa kanske har en preferens för att fördela resurser, medan andra har en preferens för att skaffa resurser.

Caroline: Säkert, eftersom båda typerna av människor fortfarande existerar. Men det hade varit kul att veta vilka som nu sitter och resonerar att de ska ut och riskera mera (ta älgen).

Jan: Jag tänker på Roger Akelius. Jag vet inte om det är flyt eller skicklighet, men han sålde ju av sina fastigheter för ett par år sedan. Sedan placerade han allt i US-dollar, för han trodde på den amerikanska dollarn. Nu har jag inte dubbelkollat siffrorna, men det sägs att han han har tjänat 20 miljarder kronor bara på valutan i år. Av en del av det hade han använt till att köpa fastigheter som tappat en hel del av sitt värde, och gjort en fantastisk affär.

Är vanliga sparkonton ett bra alternativ nu när även sparräntorna höjts? Finns något särskilt man bör tänka på i så fall?

Jan: Sparkonto är bara ett alternativ på 0-3 år, oavsett räntan. Då är det positivt att man får mer betalt nu, men det är mindre än inflationen. Man ska ju fortfarande ställa sig frågan vad ens mål och strategi är, och inte vad marknaden gör eller hur hög bankkontoräntan är.

Forskningen har inte förändrats för att marknaden har gått ner.

Man kan däremot låta tiderna nu vara en knuff för det man tidigare funderat över att göra i sin ekonomi. Till exempel skaffa sig större ekonomisk intelligens och muskler, så som vi diskuterat innan med inkomster och utgifter.

Hur ska man göra med sin buffert? Bör bufferten ökas med tanke på stigande elpriser och bolåneräntor?

Jan: Vi har adresserat det. Bufferten är ett sätt att köpa sig tid, men inget långsiktigt sätt att lösa problemet. Bufferten är jättebra för en engångs-utgift.

Caroline: Bra att du säger det. För jag har nog känt att bufferten är både diffus och tydlig – vad den ska användas till alltså. Den ska gå till överraskande utgifter som att till exempel tvättmaskinen går sönder. Problemet är då löst och över. Men krisen, hur överraskande den än kommit, så är det inte tydligt när den kommer att sluta och vara över.

Jan: Jag har jobbat så länge med pengar att det har antagit en annorlunda form för mig, än förr. Pengar är för mig ett flöde. Det är som en vätska eller en energi, det är många olika nyanser för mig i området pengar.

Caroline: Är det tydligt för dig själv vad du har för nyanser inom området pengar?

Jan: Nja, det kommer fram då och då i olika situationer. Just nu jobbar jag lite som management konsult och ser ibland när olika företagsmänniskor talar förbi varandra och inte har helt och hållet koll på om det är likviditeten som spelar roll eller om resultat och balansräkningen är det viktiga just nu. Jag ser händelser som sker i området pengar från ett större perspektiv ibland. Det går inte riktigt att förklara.

Det som sker nu där energiflödet i pengar känns ”fel” är att man pratar om att avskaffa amorteringskravet. Det förbättrar likviditeten, men bara på en oerhört kort sikt. Det minskar ju människors sparande, eftersom amortering är ett sparande. Ända pratar man om detta nu som en möjlig lösning för hushållen. Överallt.

Hushållen slipper att ta tag i att se över sina inkomster och utgifter dessutom.

Kan det vara klokt att använda sparpengar för att i stället betala av extra på exvis bolån eller andra lån?

Jan: Jag fattar inte den frågan faktiskt. Pengar är ju en resurs som ska sättas i arbete. Om jag har ett kreditkort med 25 procents ränta, ett bolån som drar 2 procents ränta eller så kan jag investera pengarna och få sju procent ränta, så är det solkart att jag betalar av kreditkortet först.

Då tjänar pengarna 25 procent åt mig.

Caroline: Jag tycker att det är otydligt ändå.

Jan: Låt oss säga att jag har 100 000 kronor som jag kan betala av kreditkortslånet på, bolånet eller sätta i investeringen. Betalar jag av 100 000 kronor på kreditkortet, så har pengarna tagit hem en ”lön” på 25 000 kronor. Det är 25 000 kronor jag slipper betala.

Sätter jag dem i bolånet så tar de hem 2-3000 kronor. På börsen kanske jag får sju procent. Ska jag sätta dem på bolånet eller börsen? Inte lika tydligt vad som är bäst. Kanske fifty-fifty.

Man får tänka att man är ”pengarnas herre” (från Rikaste mannen i Babylon) och ska sätta dem i bästa arbetet.

Hur länge tror du att det oroliga ekonomiska läget kommer att pågå?

Jan: När någon (en expert tex) uttalar sig om framtiden så har den mindre än femtio procent rätt. Ingen aning. Hoppas på det bästa och planera för det värsta. Det kan ta slut väldigt fort, men detta kan hålla på under lång tid. Planera för att det kan bli permanent. Mygla inte med jobbet inom din ekonomi.

Hur pratar man med barnen om att det är tuffare tider?

Jan: Ja, det var Johanna på TT som ställde den frågan. Jag tror att man måste vara noga med att barnen inte har ansvar för ekonomifrågan. Det är klart att man kan ta upp att långa duschar kan leda till att andra inte kan duscha för att varmvattnet tagit slut.

Inkludera barnen, skräm inte upp eller ljug för dem. Prata med dem när du själv inte är i stresskonen, prata med dem när du själv är lugn. Poängtera att det är ”mitt ansvar som vuxen att ta hand om detta och lösa problemet”, och att barnen kan kan hjälpa till.

Caroline: Precis, det stressar barn om de känner att det behöver ta på sig ansvar som vuxna ska ta. 100 procent.

Jan: Vi pratar själva med barnen, mest Freja som är elva år faktiskt, att vi har någon grad lägre hemma, att man kan duscha kortare tid, dra vårt strå till stacken. Det är ingen kris, vi kan betala räkningarna och att det är mammas och pappas ansvar.

Vi verkar inte vara ensamma med det här med långa duschar, om man kollar i vårt forum.

Finns något annat man bör tänka på när det gäller sparandet nu och ett halvår framåt?

Jan: Nej. Fortsätt håll din strategi. Överkursspelet, det värdiga spelet, är att hålla sin sparkvot på samma nivå som innan krisen. Gör man det så har man ekonomiska muskler även efter krisen. Plus mer pengar. Låt inte den här krisen gå till spillo, och maxa krisen!

Då avslutar vi för idag. I vår community och forumet är det en massa andra som också maxar krisen med olika sätt att få större inkomster, lägre utgifter och bibehållen sparkvot.

Vi har ju jobbat stenhårt på att minska energiförbrukningen här i huset till exempel. Det hade vi inte gjort om inte krisen hade kommit.

Titta in på forumet för fler tips! Tack för idag!