Med en fondrobot kommer du aldrig vara bäst, men vinna i längden ändå 🙂

Dagens avsnitt är ett samarbete och ett sponsrat avsnitt med fondroboten LYSA som många av oss i RikaTillsammans-communityn sparar våra pengar hos. Vi intervjuar medgrundaren och VD:n Patrik Adamson och pratar om marknadsläget, räntan, inflationen och mycket mer.

Framförallt så pratar vi om ett koncept som jag skrev om i ett nyhetsbrev häromveckan kring ”strategisk mediokritet”. Det är ett lite ointuitivt resonemang som går ut på att inte sikta på att bli bäst men att konstant hålla sig i toppen. Teorin är att om du försöker bli bäst, så måste du ta risk och ha tur. Om du tar den typen av risk över tid som behövs så kommer du till slut att straffa ut dig.

Strategisk mediokritet handlar om att istället sikta på att vara t.ex. topp-30 % konstant. Men bara genom att hålla sig konstant topp-30 % så kommer man över tid kanske hamna på topp-10 % eller bättre. I mångt och mycket är det precis vad det handlar om när man investerar på det sättet som vi förespråkar – att äga hela höstacken istället för att leta efter nålarna.

För visst, ett enskilt år så är kanske ”Ny Teknik”, ”Krypto” eller ”Småbolag”-nålarna bättre än att äga hela höstacken. Men problemet är att de kommande åren så är de förmodligen inte det. Vi som äger hela höstacken kommer också varje år att bli jämförda med vinnaren (som naturligtvis är olika från år till år). Genom att vi dock äger hela höstacken varje år, så kommer vi sakta men säkert flyta upp till toppen medan de som chansar på nästa vinnare över tid kommer få en sämre avkastning.

För dig som har följt oss över tid är det ingen nyhet att vi är stora fans till LYSA. Vi har investerat mycket pengar hos dem själva. Anledningen är framförallt att om man tar hänsyn till helheten så finns det få andra lösningar som kan matcha Lysa. De är breda, billiga, enkla och duktiga. Är de bäst på varje enskild faktor? Nej. Men man bör inte heller optimera på endast sak.

Vi hoppas att du gillar intervjun och det finns faktiskt ett bonusavsnitt där Patrik svarar på flera frågor från er i communityn. 🙂

Dina strategiskt mediokra ekonomikompisar,
Jan och Caroline

PS. Använd gärna vår sponsrade länk till LYSA → (annonslänk)

PS2. Vi har gjort ett antal avsnitt om fondrobotar och LYSA som du hittar här. Vi rekommenderar även den här artikeln som är grunden för vår filosofi: ”Börja spara rätt och lätt”.

Bonusavsnitt #18 – Frågor och svar med Patrik

Det var många av er som kom in med frågor till LYSA och vi fick inte med dem i det ordinarie avsnittet. Däremot tackade Patrik ja till att spela in ett bonusavsnitt där vi svarar på dem. Så tack till er alla! 🙂

Transkribering av hela intervjun

Jan: Varmt välkommen tillbaka Patrik Adamson, du är vd och en av grundarna till fondroboten Lysa (annonslänk). Du har en lång bakgrund inom finans, du har jobbat med Private Equity, du har jobbat på Nordstjernan och sedan 2017 då ni lanserade Lysa så har du kört på med det. Du har varit med ett par gånger tidigare här i podden.

Patrik: Stort tack, jättekul att vara här igen.

Jan: Det blir en massa läsarfrågor idag. Vilka är dina två medgrundare? Det är väl Emelie och Henrik? Ibland får de lite för lite cred. De har också varit med.

Patrik: Ja det är verkligen ett lagspel.

Jan: När du var här i avsnitt 46 vilket var 4,5 år sedan då var det typ 500 miljoner i förvaltat kapital och idag är det över 20 miljarder.

Patrik: Ja knappt 20 miljarder.

Caroline: Är ni en stor spelare då eller en mellanspelare?

Patrik: Vi börjar bli lite större men om man tittar till det stora hela och om man jämför med bankernas fondbolag exempelvis så är vi fortfarande väldigt små.

Det handlar om att vara långsiktig och uthållig, att jobba med kunders månadssparande exempelvis. Vi växer på bra men det kommer ta lång tid innan vi kommer upp i samma storlek som bankerna.

Jan: Om man bara gör bra grejer så kommer växt som en följd av det där.

Patrik: Så är det absolut, om kunderna tycker att du gör det bra och kanske bättre än konkurrenterna då kan det växa. Det finns ett litet självändamål att vara stor faktiskt just i vår bransch och det är för att det finns en så enorm skal fördelare när man förvaltar kapital.

Om man är lite framåtlutad kan man fortsätta att sänka avgifterna och det kan bli lite mer effektivt. Det är en av anledningarna till att vi idag när vi förvaltar 20 miljarder har lägre kostnader än vi kunde ha när vi började. Jag tror att snittkostnaden för kund har gått ner 0.05% under de här åren.

Elefanten i rummet

Jan: Jag tänker att vi ska börja med elefanten i rummet. Jag har varit ett fanboy sedan ni lanserade 2017 och detta är ett sponsrat avsnitt så låt oss gå all in i ett par minuter innan vi går till de andra frågorna. Jag vet varför ni är bra men varför tycker du att ni är bra?

Patrik: Det är lite roligare när andra pratar om varför man är bra. Jag kanske kan prata om varför vi är annorlunda i stället.

Vi tycker att finansbranschen har gjort ett lite för dåligt jobb med att skapa billiga och enkla produkter. Det har varit lite för komplext och ofta lite för dyrt.

Det har funnits bra lösningar om man är väldigt intresserad själv. När det kommer till att hjälpa kunden att ge ett förslag på hur man ska investera och hjälpa kunden att sätta en risknivå samt att hjälpa kunden att vara uthållig där har det inte funnits bra alternativ.

Vi tar med helhetsansvaret, det som kallas för portföljförvaltning.

Vi fokuserar på andra frågor än exakt vilken fond man vill investera i. När man gör det här så är det viktigt att försöka minimera intressekonflikter genom att ha det så billigt som möjligt.

Jan: Jag har sparat sedan 1996 och sedan 2012–2014 så började vi med våra portföljer och sedan 2018 så gick jag över till att börja rekommendera er. Då var detta en av huvudanledningarna. Jag pratade med många läsare och en vanlig feedback som sen blev bekräftat från en av de här stora nätmäklarna var att vad många gjorde på vår rekommendation var att de gick och öppnade ett konto på Avanza eller Nordnet.

De satte in pengar men sedan hände ingenting, då hade man inte kommit i gång med sparandet. Det gillar jag med er på Lysa, man kommer i gång och sedan är man i gång på riktigt, det går inte att komma i gång halvt. Jag burkar säga att Lysa är det perfekta svaret om man vill få bra på alla staplarna i dataspelet. Man är inte bara okej utan man är bra på alla delarna.

Till och med jag som tycker att detta är kul har svårt att räkna hem den tiden som krävs för att tjäna in de få badpunkterna som är möjligt. För den vanliga spararen så vet jag inget bättre alternativ.

Patrik: Det är jätteroligt att höra. Jag håller med om att den här automatiseringen gör att man verkligen kommer i gång, vi ser att det ger ett väldigt stort värde till kunderna. När vi får en kund så får vi ofta dess familj eller föräldrar som kunder.

Det är väldigt lätt att sätta upp ett barnsparande, man sätter upp det vid ett tillfälle och sedan är det lätt att skicka in pengar, de investeras automatiskt. Det tar ned tröskeln för folk att spara, det är något vi behöver mycket mer av.

Fördomar kring finansbranschen

Jan: Folk tror ofta att bara för att det är enkelt att komma i gång så är det någon slags nybörjarlösning. Jag var hos min sjukgymnast igår och så kom vi in på sparande. Han sa att han var duktigt på kroppar och muskler och sen finns det folk som är duktiga på att förvalta pengar. Jag höll på att resa mig, det är ju en myt.

Folk tror att man börjar på Lysa och sen går man upp i nivå och lämnar Lysa. Den enda skillnaden om 10 år är att du kommer komma tillbaka till Lysa och tryggheten i att det inte finns något bättre.

Patrik: Det är väldigt o-intuitivt för när det gäller de flesta grejer så blir man bättre ju mer man tränar. Vi är förprogrammerade att tänka att ju mer vi tränar eller betalar desto bättre blir det. Så är det inte i finansbranschen utan det är precis tvärtom.

Det viktigaste är att betala låga avgifter och att vara väldigt diversifierad.

Här har Warren Buffet sagt något väldigt roligt där han hade en utläggning om när han tittade på sina vänner. Han har några som inte är så förmögna och några som är väldigt förmögna. De förmögna vännerna hade ett mycket sämre sparande än de som var lite mindre förmögna.

När man är förmögen känner man att den rikedomen skulle ge en rätt att köpa bättre förvaltning. Personer som inte har lika mycket pengar men som ändå har det bra ställt köpte mycket indexfonder. Buffet skrev om att han hela tiden försöker påverka sina vänner att köra på S&P 500 vilket är en indexfond.

Jan: Varför är det så i finansbranschen då?

Patrik: Därför att finansbranschen är så pass effektiv, det är jättesvårt att säga att något är fundamentalt felprissatt.

Jan: Det är många att de smartaste människorna som jobbar i finansbranschen.

När många smarta människor förökar lösa samma problem så tenderar lösningen att bli liknande.

Caroline: Jag har jättemycket fördomar kring finansbranschen, att det är oärligt tyvärr. Man går till en rådgivare och sen är deras enda frågor hur mycket pengar man har och hur mycket de kan få av dessa.

Patrik: Många av de där fördomarna är välförtjänta tyvärr. Det har mer att göra med historiska anledning än att personerna som man träffar är dåliga personer. Det beror på hur affärsmodellerna är uppsatta i grunden.

Du kommer aldrig vara bäst ett enstaka år med Lysa

Patrik: Om man tittar på hur det ser ut i Sverige utan särskilt fokus på någon aktör så ligger vi väldigt bra till jämfört med övriga Europa. Vi har lägre avgifter, högre fondsparande, större utbud, det är digitaliserat.

Jan: När vi ändå är inne på temat, jag har börjat kalla detta för strategisk mediokritet, att inte sikta på att vara bäst. Strategiskt så ska jag vara medioker för att om jag ska vara bäst så behöver jag ta en risk som ibland kommer lyckas och ibland kommer explodera.

Siktar jag på att vara medioker så kommer jag över tid vinna.

När vi pratade för ett tag sedan så var du inne på samma sak. Kan du inte ta det resonemanget?

Patrik: Som kund hos oss eller om man köper breda lågprisprodukter generellt så kommer du tyvärr aldrig vara bäst ett enstaka år. Ett visst år kanske teknikaktier går jättebra, ett annat år kanske småbolag går jättebra osv.

Du kan tyvärr ge upp på att vara bäst men du ska inte vara sämst heller. Om man tittar på ett snitt och vad som skiljer från att du är topp 30% eller i mitten, jo det är att man betalar låga avgifter.

Om man har gått all in på de här lite mer nischade investerings strategierna så är det osannolikt att den är det som kommer vara bäst nästa år. Det kommer variera och det som är lite tråkigt är att om du har varit framgångsrik ett år inte har något att göra med hur det går nästa år utan det har mer att göra med tur.

Om du ligger topp 30% år efter år så kommer din relativa plats alltid att förbättras. Efter 10 år så kan du ligga topp 5 % och då kan du få en långsiktig kick.

Jan: Är inte det där sjukt frustrerande? Om man hade ägt NyTeknik så hade det varit bättre, nästa år blir du inte jämfört med NyTeknik utan med den som går bäst det året.

Patrik: Jag tycker inte alls att det är frustrerande och det är nog rätt bra med tanke på vilket fokus jag har valt. Om man tar ett steg tillbaka så får man tänka att det finns en så stor struktur bakom det.

Vi älskar ju att gå ut i samhället eller media och berätta om det bästa alternativet. Det finns väldigt mycket information som ger den här bilden så det blir lite mer av en utmaning att försöka resonera kring det och varför vi tycker om att investera brett och ha den här lite mer mediokra stilen.

Resonera ifrån fundamentala principer

Patrik: Man behöver resonera ifrån fundamentala principer, vad är ens investeringsstrategi, hur ser ens process ut och vad är ens fokus? Ett sådant fokus som jag tycker är bra det är väldiversifierat, låga avgifter och att försöka sätta rätt riskprofil.

Ta inte risker som du inte kan hantera. Det är ett bra och balanserat sätt att se på det i stället för att man tänker att man nästa år ska hitta den bästa nischen.

Jan: Man behöver tänka att de som vet de vet.

Patrik: Om man tittar på ett område som jag inte riktigt förstår, kryptovalutor. Om man tittar tillbaka så har det även om det har halverats i år så tror jag att det de senaste 10 åren är det tillgångsslaget som har gått absolut bäst. Då är det klart att det är svårt att kritisera någon som satt och investerade i Bitcoin för 10 år sedan.

Sannolikhetsmässigt är det bättre att inte ta den extrema risken utan att i stället fokusera på att ha det så brett och billigt som möjligt.

Caroline: Har du Bitcoin?

Patrik: Nej jag har aldrig köpt någon kryptovaluta. Det beror på att jag inte förstått tillräckligt bra, om jag ska investera i något så vill jag förstå det fundamentalt.

Jan: Vart har du dina pengar då? Nu finns det bara ett rätt svar Patrik.

Patrik: Jag har faktiskt allt på Lysa. För att betala räkningar och liknande så har jag pengar på en av storbankerna. Mina gamla tjänstepensioner är inte något som vi kan ta emot än så de har jag inte på Lysa.

Tur som strategi är nog ingen bra grej

Jan: Jag ska citera Morgan Housel som har skrivit boken The Psychology of Money. Han skriver så här:

” Average returns for an above average period of time equals extreme outperformance, it’s the most obvious secret in investing”.

Napoleon sa att den bästa generalen är en general som kan fortsätta göra en sak med genomsnittligt resultat när alla andra runt omkring honom beter sig som galningar.

Patrik: Det är bra. Jag tror att Ingemar Stenmark som sa att ju mer han tränar ju mer tur får han. Men tur som strategi är nog ingen bra grej.

Caroline: Det känns så macho i finansbranschen, man känner sig inte så hemma i det. När det gäller Lysa så tycker jag inte att det finns det minsta macho. Tur och machoattityd hör ihop på något märkligt sätt.

Jan: Fast de skulle aldrig erkänna det. Egentligen handlar det inte om tur utan om slump. Det jag tycker är det jobbigaste är att den bistra sanningen är att vissa av de sakerna som kommer påverka vårt sparande mest har vi ingen koll på.

En investerare på 90-talet som underpresterade index fick i genomsnitt 16% per år. En investerare på 2000-talet som överpresterande index med 5% fick typ 11% i genomsnitt.

Även om du är kass under en bra 10-årsperiod så får du bättre resultat än någon som tar alla de bra besluten under en dålig 10-årsperiod.

Patrik: Så är det ju, precis.

Jan: Jag gillar inte det.

Patrik: Den absolut sämsta perioden att vara investerad på Stockholmsbörsen är på 70-talet.

Caroline: Varför?

Jan: Inflation.

Detta kanske kommer kallas för plånbokskrisen

Patrik: Att investera i aktier är dels ett absolut spel men det är också ett relativt spel. Det man hoppas att man ska göra med sina pengar är att man får användning för dem, i en sådan period när det är låg avkastning på börsen så kommer också priserna på det man kan köpa inte sticka i väg på samma sätt.

Eftersom alla, även den som fick 5% sämre avkastning blev mer förmögen, det gör man ven under 00-talet när priserna inte stack i väg. Det relativa gentemot andra i ekonomin och vilken köpkraft man har mot andra har en väldigt stor praktisk betydelse.

Jan: Om vi tar det här med inflation i stort (Macro)?

Patrik: Jag är ingen expert på macro ska jag säga innan jag börjar. Jag har inte så mycket vy framöver vad som kommer hända och kanske sätta det som har hänt i en lite mer historisk kontext och vad det innebär för sparande.

Nu sitter vi är i september 2022, det senaste året är rätt unikt ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi har gått från väldigt höga siffror i konsument konfidens för ett år sedan och de har verkligen sjunkit i botten. Det är väldigt mycket drivet av inflation och plånboksfrågor, detta kanske kommer kallas för plånbokskrisen.

Det drabbar hushållens plånbok så mycket med stigande energipriser, stigande priser på mat osv. Jag tycker att det är väldigt bekymmersamt med just den här krisen. Det vi ser nu där vi står är nog den största försämringen i levnadsstandard sedan 70-talet. Nästan ingen generation som arbetar har varit med och upplevt det här tidigare så det är något väldigt nytt. Det är ett scenario som kommer vara rätt unikt.

Caroline: Men samtidigt går det i cykler också. Jag måste lyfta det längre perspektivet för att känna att det inte är något super ovanligt, att det bara är att jobba på.

Patrik: Om man tittar på det här från ett längre perspektiv så är inte de här någon av de värsta kriserna mänskligheten har gått igenom de senaste 100–120, det finns ett antal som har varit värre.

Jan: Jag håller med. Normalt sätt så när det har varit ekonomiskt tufft så har vi som sitter i medelklassbåten alltid kunnat sitta lugnare, det är alltid någon annan det drabbar mer. Detta är första gången som det blir tufft för medelklassen, det drabbar alla.

Marginalerna äts på nu

Jan: Jag skrev ett nyhetsbrev i september om att denna kris kommer innebära att vi gör förändringar i vår ekonomi. Jag tror att vi kommer att ha lärt oss fördelar när vi har
kommit igenom detta.

Patrik: Om man tittar på de svenska hushållet generellt så sparar vi alldeles för lite. Det finns de som är väldigt duktiga på att spara men så finns det en rätt stor del av alla hushåll som har väldigt små marginaler. De marginalerna äts ju på nu.

Jag hoppas att när vi har kommit igenom det här så kommer hushållen vara starkare i snitt men det finns nu en period som är bekymmersam.

Det är för att vi har haft några händelser efter varandra som har gjort att vi hamnat här. Det började med covid som ledde till att vi började efterfråga helt andra saker vilket gjorde att det blev svårt att få tag på olika varor vilket ledde till att de ökade i pris. Det blev en tillgångskris på grund av att man inte kunna skeppa varor, ville man köpa en ny bil kunde man inte få tag på det vilket gjorde att priserna började gå upp.

Jan: Först nu har de här logistikkedjorna börjat lösa sig.

Patrik: Ovanpå detta fick vi energikrisen på grund av kriget i Ukraina. Ukraina exporterar stora mängder mat, det skulle leda till stora problem om de inte skulle kunna göra det vilket skulle leda till att matpriserna skulle gå upp ännu mer.

Jan: Nu har de börjat sjunka igen.

Stigande räntor och sjunkande värden på hus

Patrik: Det man har börjat göra är att höja räntorna. Det fungerar lite i det ekonomiska universumet som gravitationen gör i vårt universum. När man höjer gravitationen så blir allt lite jobbigare och när man sänker gravitationen så kan man hoppa lättare, det fungerar exakt likadant med räntor.

Det vi borde ha gjort för 1 år sedan var att höja räntorna gradvis och inte slå till med stora höjningar nu. Det som också har spett på inflationen är de här stora stimulansprogrammen som kom efter covid, speciellt i USA men även i Sverige.

Jan: Om jag ska göra en gissning så tror jag att detta mycket är en utbudsinflation. Mycket står och väger här med löneförhandlingarna och finansinspektionen skrev väl det mellan raderna och Facken att man inte ska höja lönerna med 5% för då får vi inflationen på lönesidan för då måste man fortsätta att höja räntorna.

Om man kan hålla det på utbudet så kommer priserna att öka. Lösningen på höga priser är höga priser för då sjunker efterfrågan. Sjunker efterfrågan så sjunker priserna och sjunker priserna så kan man sänka räntan.

Patrik: Ofta när man har sett inflation tidigare så har den varit driven av löner. Nu har vi sett stigande räntor och sjunkande värde på hus, det är en bekymmersam kombination. Detta slår hårt på just plånboken. Jag var rätt nära finanskrisen i London när det skedde, där kände jag en reell oro för att vi skulle få problem med de finansiella systemen att de skulle kollapsa. Den typen av systemkollaps som fanns på radarn där känns inte som att det finns på samma sätt nu.

Har sparandet minskat?

Jan: Har inflödena minskat? Att sparandet har minskat till Lysa?

Patrik: Det är en liten mix. Vi är på all-time high när det kommer till månadssparande, totalt månadssparande som dras via autogiro är nu 205 miljoner i månaden och det är högre än vad det har varit vid något tillfälle tidigare.

Tillväxten har vuxit mindre i år. Om man tittar på fondsparandet som vi jämför oss med så brukar vi ha 5–10% av det inflödet.

Jan: Det är rätt coolt.

Patrik: Man kan se att det växer på men inte i samma takt.

Jan: Har ni slagit ut det på någon median eller genomsnitt? Det kan ju öka för att ni blir fler.

Patrik: Det vi ser är att i sämre perioder när börsen är väldigt volatil så är det mellan 5–10% som blir lite mer aktiva. Man ändrar om sin riskprofil eller liknande. Om man tittar på hela året hur mycket man har satt in så är det ner jämfört med det man satte in i netto förra året.

Jan: Hur mycket har folk hos er?

Patrik: Månadssparandet är i median ca 2000 kronor så det är bra.

Jan: Det är högre än på Avanza.

Patrik: Vi är ju en tjänst för det återkommande månadssparandet där allting investeras automatiskt. Det varierar lite men mediankunden som sparar kanske har 60 000 kronor. Vi rekommenderar alla våra kunder att innan man börjar spara i fonder så måste du ha en buffert, du måste möta vissa nivåer. Du får inte ha någon skuldsättning till exempel och du måste ha ett visst minimum horisont.

Jag önskar mig en graf i julklapp

Jan: Jag önskar mig en graf i julklapp som innehåller ålder och median. Jag vet att det är många som gillar att titta på sådant, alla andra tror att alla andra är så mycket rikare än vad man själv är. En sådan mediangraf brukar ge lite av en reality check.

Patrik: Det är en sådan grej vi har funderat på, att kunna använda sig mer av hur det ser ut för andra i sparandet för att inspirera lite och ge den där reality checken.

Jan: Vad ska man göra om ens arv eller pengar bara sjunker och sjunker, ska man sluta månadsspara nu när börsen går ner? Hur brukar du svara?

Patrik: Det är naturligt att man känner sig stressad för att det har gått ner. Man månadssparar ju för att det på lång sikt ska gå upp och det har inte ändrats idag.

Det kan behövas en vilja av stål för att fortsätta månadsspara om det inte är så att något annat fundamentalt har ändrats i sin ekonomi.

Jag vet att ni hade ett avsnitt kring ekonomisk brandövning, det är jättebra. Nu måste man tänka igenom det här kortsiktigt, vad kan man göra för att se till att man klarar sig. Man kan använda en del av bufferten men inte permanent för då tar den ju slut.

Långsiktigt är det inget fundamentalt som har ändrats men man kanske ska fundera igenom om man verkligen har rätt risknivå. Det kan vara så att man har valt en felaktig risknivå till att börja med.

Vi har rätt mycket kontroller för att man inte ska göra det men om man känner att man har tagit för mycket risk så kan man ändra det och få ett nytt förslag.

Jan: Vilket bra svar. Att marknaden har förändrats är ingen anledning till att byta strategi.

Det är inte REA på börsen

Patrik: Just det här REA begreppet på börsen är något jag inte gillar. Då ligger det något fundamentalt i att något är väldigt billigt nu och det är ju inte säkert att det är de för vi vet ju inte hur det kommer gå framgent.

Nu befinner vi oss i ett nytt läge, börsen kan gå upp eller fortsätta gå ner.

Jan: Absolut.

Patrik: Historiskt är det bra att fortsätta spara på samma sätt men det är inte heller så att när börsen har gått ner 25% att man känner att man ska dra upp månadssparandet mer på grund av att man känner att det är fundamentalt billigt.

Jan: Ska man titta på lite studier på amerikanska börser så har du ner till – 30% ingen överavkastning på att öka ditt sparande. Vid -40 eller -50% så har du historiskt sätt fått en extra avkastning.
Räntor, det har varit lite av ett sorgebarn hos er de senaste åren.

Jag upplever ibland att en av fördelarna med Lya är att man får en bättre ränteportfölj än vad man kan sätta ihop själv men i år har det varit dåligt med räntorna. Det har inte varit en krockkudde.

Tror du att detta sorgebarn kommer få sig en revansch framgent nu när räntorna har ökat?

Patrik: Vi har två alternativ, det breda alternativet och det hållbara alternativet och de har båda gått ner i år mellan 4–7%.

Jan: Räntorna?

Patrik: Ja räntorna. Det har att göra med hur det har gått för räntor generellt. Om man tittar på breda räntefonder i USA så har de gått ner ungefär 15% i år, i Sverige har de gått ner ungefär 8%. Varför är det då så? Vi vill ju att räntor är något som håller emot.

Svaret där är mycket kopplat till inflationen och att den har gått upp. Den här situationen är väldigt ovanlig. Det är svårare att tänka kring varför en ränta går ner jämfört med när en aktie går ner.

Ökar räntan så minskar värdet på räntefonden

Patrik: Vad är räntor och obligationer och varför gillar vi det? Precis som med aktier där man kan förvänta sig en utdelning så kan man förvänta sig att få en ränta tillbaka på lånen. Man kan säga att man har gett ett lån till en stat eller ett företag.

Det som har skett nu är att inflationen och räntan har gått upp, det gör att de där 100 kronorna du lånade ut nu är värda mindre än vad de var för ett år sedan. Inflationen är upp 10% och då urholkar det värdet på dem.

Nya lån som ges ut måste man ge till kanske 3 % ränta i stället för den tidigare 1%, då kan man sälja de lånen som gav 1 % och så köper man de som går för 3%. Det är de som har drivit den här nedgången.

Jan: Så tumregeln är alltid att ökar räntan så minskar värdet på räntefonden och minskar räntan så ökar värdet på räntefonden.

Patrik: Det är för att det finns alternativ då som man kan köpa i stället. Det vi försöker göra i vår räntefond är att vi försöker göra det så brett som möjligt. Den förväntade avkastningen nu är högre än den förväntade avkastningen var för ett år sedan.

Varje år har man några procentenheters risk att något händer och i år var det inflationen, höjda räntor som har fått ett stort genomslag på räntesidan.

Äg hela höstacken av aktier och räntor

Jan: Historiskt har väl du sagt att man kan förvänta sig över en längre tidsperiod att aktierna kommer ligga på 7 % nominell avkastning och att räntorna ligger på 0–1%. Skulle du revidera det?

Patrik: Jag hade nog sagt nominellt lite högre nu. Jag har inte exakta siffror nu men om man tittar på räntor generellt i ett brett perspektiv så skulle man kunna förvänta sig lite högre.

Det finns också en tajming aspekt, det som hade varit den bästa räntestrategin hade varit om man tog mycket risk på företag och sen hade jag haft en väldigt kort löptid.

Jan: Och amerikanska.

Patrik: Jag skulle vilja hävda att det fanns många förvaltare som tog en annan vy och hade längre räntor och tog en annan typ av risk som då har gått sämre.

Jan: På aktier försöker vi äga hela höstacken och så försöker vi göra på räntor också.

Patrik: Ja även om det inte finns index på räntor på samma sätt som med aktier så det blir att vi köper fler olika räntefonder.

Caroline: Är det några ni utesluter?

Patrik: Det är en helhet för att försöka reflektera världen som den är. Det gör att vi också köper realobligationer, det är obligationer som anpassar sig för inflationen. Det som är lite speciellt med de högra räntorna och inflationen är att även många realobligationer har gett en negativ avkastning i år.

Jan: Så de har gått från väldigt dåliga till dåliga.

Det finns ingenstans att gömma sig

Jan: Jag hade ju flyt i början av året. Vi har pratat mycket på forumet om return free risk. Vill du göra det enkelt så kör Lysa 100% aktier och sen bankkonto med insättningsgaranti.

Patrik: Det är lite intressant. Säg att du har låst in pengarna på två år för ett år sedan och så fick du kanske 1 % ränta ungefär, det är bara att du inte ser inflationen urholka pengarna, det ser du på räntor. Skulle du vilja köpa den av mig för 1,75 i stället?

Det är så svårt att gömma sig från inflationen. Även om man tänker att man har 1,75% i ränta och inflationen har legat på 10% då tappar du reellt på den.

Jan: Precis det finns ingenstans att gömma sig. En anledning till att det har gått ganska bra för LYSA portföljen är att hälften ligger i USA.

Patrik: Ja det har gått bra för globala indexfonder och sämre för Sverige. Året för Sverige har varit sämre än det ser ut. När man sitter i Sverige ser man att börsen har gått ner 25%, den amerikanska börsen är också ned 20–25% men sen har vi tappat i svenska kronan också jämfört med dollarn.

Det gör att om du är amerikan och har investerat i svenska börsen så har din investering gått ner 50%.

Detta borde ha hjälpt våra exportbolag att exportera mer vilket borde ha gett en positiv effekt på sin aktiekurs vilket de säkert har fått men även med det är det ner 25%. Det här året ger en väldigt bra bild på varför du vill vara diversifierad mellan olika länder.

Svensk ekonomi är inte så stark nu

Jan: I forumet har vi nördat lite och resonerat att man inte ska hålla på att pilla men känslan är att man vill tilta mot Sverige mer nu.

Caroline: Varför då Jan?

Patrik: Det tänkte jag också fråga.

Jan: Dina utländska aktier har gått väldigt bra medan de svenska aktierna har gått sämre. Då kan man sälja av lite där för att balansera lite till Sverige.

Patrik: Men då säger du att den historiska avkastningen kommer ha stor påverkan på hur den framtida kommer se ut.

Jan: Jag vet inte jag känner att jag är ute på hal is.

Patrik: Jag tycker inte att man ska se det som REA, det är inte så att vi kan förvänta oss att börsen kommer gå upp väldigt mycket mer för att den har gått ner.

Jan: Säg att du har ditt halverade belopp och så halverar du det en gång, sen halverar du det en gång till, sen halverar du det en gång till och sen drar du ifrån 10% och då har du en 90% nedgång.

Caroline: Man tror ju inte att det ska gå ner på det sättet.

Patrik: Det är väldigt osannolikt. Det är intressant, vi är bara människor och vi har ett stort bagage när det kommer till psykologi.

Man ankrar mycket på en gammal värdering, bara för att något var på ett visst sätt historiskt så borde det gå upp igen. Det är bland de vanligaste felen man gör.

Jan: Ur ett historiskt perspektiv så har det gått från att vara övervärderat till normalvärderat till att i snitt komma ner till en historiskt attraktiv värdering.

Patrik: Det är intressant hur du resonerar kring det här, jag tycker att det är svårt på riktigt. Det är tyvärr så ur ett internationellt perspektiv att man ser politisk risk i Sverige. Det är kopplat till att vi har ett krig i vårt närområde. Om man tittar tillbaka så är det inte så att alla länder alltid går fint, det är därför du vill diversifiera. Just nu kanske det är så att svensk ekonomi inte är så stark just nu.

4% av alla bolag skapar överavkastningen

Jan: Äg hela höstacken, just keep buying.

Caroline: Jag tycker att det är intressant för jag har också hållit på med det där kring att det måste komma tillbaka till samma värdering eller högre som det har varit innan.

Patrik: Jag tror att det här kan ni bättre än vad jag kan. Om man tittar på 100 bolag under en längre tidsperiod, hur många bolag är det som skapar den här överavkastningen? Jag tror att det är 15%?

Jan: Nej, 4%.

Patrik: Då kan man sitta och titta på de här andra 96 bolagen och säga att de var under värderade tidigare, de borde man köpa.

Då kanske man ska gå på höstacken i stället.

Jan: Helt rätt. Tillbaka till basics.

Patrik: Ska vi gräva upp lite av mina investeringsmisstag också? Jag hade gått finansutbildning och kunde alla de här grejerna. Jag satte mig ner 2008 och skulle sätta min pension någonstans för det bolaget som jag jobbade på. Jag satte det i 60% guld.

Jan: Det blir extra roligt eftersom vi har haft frågan kring när Lysa tar in guld.

Patrik: Det kommer vi nog inte göra. I den situationen när man såg vad som inträffade och det var osäkert så kändes det bra. Kostnaden för att få över guldpensionen till Sverige skulle vara hälften av det jag har.

Jan: Vi blev ju stämda i turkisk domstol. Vi har även investerat i sjunkna skepp utanför Sydamerikas kust. Jag tänker att vi rundar av, ett fantastiskt stort tack för att du har tagit dig tid att komma hit.

Jan och Caroline Bolmeson

11 oktober, 2022

Den här artikeln publicerades tisdagen 11 oktober 2022 klockan 23:04 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Indexfonder, fonder och fondrobotar.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.