Kör! Kör! Kör! Köööööör!!! Lite så lät det på Solvalla i söndags när jag levde ut mitt hästintresse bland alla andra fanatiker där på plats, och jag gjorde mitt bästa för att vara så lik Birgitta men det var inte helt lätt eftersom jag är helt lost gällande trav. Här kunde jag ju vinna tillbaka pengarna jag tvingats spendera på en ny diskmaskin tänkte jag, och tro det eller ej men jag lyckades ta mig tusan vinna pengar. Riktiga pengar!

Men det har ju hänt ganska mycket denna långhelg, så vi kan väl backa tillbaka till torsdagen när Jesus vandrade hela vägen upp till himlen. Och när han kom dit så släppte han tydligen ner några rejäla skvättar regn på oss här nere på marken, för vi befann oss då ute på de stora öppna fälten vid Gubbängen denna torsdag. Där var det en hundutställning och många välkammade hundar dagen till ära, där Linda och hennes mor ställde ut några Papilloner från kenneln. Vi hade tur att det inte regnade så mycket utan enbart någon mindre skur, så hundarna höll sig ändå ganska rena och fina. Det vore ju tråkigt om de skulle bli alldeles skitiga och bajsbruna av leran annars, vilket fick mig att tänka på en scen från filmen ”Dum & dummare” när utställningshundarna kladdat ner sig med senap och ketchup innan tävlingen. Nu gick det bra för GW som fick goda betyg även om han inte vann, han hade ju fullt upp med att skälla på allt och alla emellanåt också. Wov! Wov! Wov!

På fredagen var det dags för Nova att röntga sin arm igen på Nacka sjukhus, den läkte på fint och allt såg bra ut. Men läkaren denna gången ville inte ta bort gipset riktigt ännu, utan tyckte hon skulle ha det ett tag till enbart för säkerhets skull så sprickan inte spricker upp igen. Nova gillade först inte detta alls och sköt ut sin underläpp rejält, eftersom den första läkaren vi träffade inte ens tyckte att vi behövde gipsa. Men då ville ju Nova prova att ha gipsskena en vecka, fast nu vart hon nog lite besviken över att behöva ha det ett tag till när det nalkas skolavslutningar och allt. Denna läkaren förklarade att det räcker med att hon krockar med en klasskamrat igen eller tar emot sig för hårt om hon ramlar så kan benet spricka upp igen, och då får de börja om med en ny gipsskena i flera veckor. Vilket inte är så roligt på sommarlovet när det blir varmt och gispet kanske börjar klia av värmen. Så Nova accepterade förklaringen sedan hämtade vi de andra barnen och åkte till Candyz, där köpte vi lösviktsgodis för nästan 800 kr som jag trodde skulle räcka i flera veckor för barnen. Men det är tydligen slut nu, jäkla godistroll! Så nu vill de starta ett ”godislöfte” där de undviker att äta godis i några månader och istället får en belöning när de klarat av uppgiften, så vi får se hur det kommer att gå. Men de brukar klara av det när de testat tidigare, så förhoppningsvis blir det bra!

På kvällen ville Theo så himla gärna titta på den nya TV-serien ”Obi-Wan Kenobi” och jag var inte svår att övertala denna gången. Två avsnitt fanns att tillgå denna premiärdag och mina förväntningar var blandade, jag hoppas ju innerligt att serien ska vara något i hästväg bra med tanke på all den hype som varit kring denna. Men jag var även hypad på serien ” The Book of Boba Fett” som för mig var ett riktigt sömnpiller och inte alls fick mig att längta efter en andra säsong. Men denna började bättre, handlingen känns mer spännande och karaktärerna har ju massor att ge om vi säger så. Så jag vill inte säga så mycket mer än så, utan vill titta på något ytterligare avsnitt innan jag kommenterar detta igen. Men hoppet lever om att detta kan bli en riktig succé!

I lördags åkte vi till min mor på eftermiddagen för att fika lite och sedan skulle barnen sova över där till söndagen. Linda och jag skulle nämligen träffa hennes kusin på kvällen som var på besök i Stockholm, det var dem vi skulle åka med till Solvalla på söndagen så då blev detta en bra lösning för barnen denna gången. Och på söndagen var det ju även morsdag så då skulle min syster och bror med alla barn åka dit, så då fick de massor av lekkamrater och hittade på en massa bus. Vattenkrig bland annat, sedan hade morsan och Kent busat genom att skrämma upp barnen med läskiga ljud sent på kvällen. Haha, barnen blev först nyfikna och rädda men skrattade sedan massor när de märkte att allt bara var på skoj. Man får vara på sin vakt när man är där på besök, och kan aldrig riktigt veta vad som händer vilket jag tycker är roligt!

Linda och jag mötte på kvällen upp hennes kusin och hans sambo, och de hade bokat bord åt oss alla på en libanesisk restaurang… Mm, nu vet jag att de flesta som känner mig anar oråd och förmodligen sitter och skrattar medan ni läser detta. Ska Jimmy verkligen äta libanesisk mat? Jag var ganska skeptisk och en liten smula livrädd att detta skulle bli en stark matupplevelse, jag har ju sett hur illa det gick för Ben Stiller i filmen ”Och så kom Polly” när han skulle äta libanesiskt med sin känsliga mage och hur illa det gick för honom…

Men jag är så förvånad och positivt överraskad, det var inte alls så kryddstark mat som jag trodde. Den smakade ju mycket utan att vara stark så att säga, och var ju jättegod! Vi valde en smakmeny med 14 olika maträtter så hela bordet blev ju fullt av små skålar och fat, där vissa av maträtterna var helt magiskt goda. Jag har även varit nyfiken att prova på att göra några av dessa själv hemma men inte riktigt vågat testa, nu vet jag dock hur det ska smaka så nu är det ju bara att börja briljera där hemma i köket. Ölen var också väldigt god, det var en libanesisk ljus öl som passade bra till den smakrika maten. Jag hade aldrig någonsin valt att äta ute på en libanesisk restaurang om jag själv fått välja, just för att jag trodde att det inte skulle vara något för mig. Men där hade jag fel, det var lite samma sak när vi var ute med jobbet och besökte en georgisk restaurang som också överraskade med fantastiskt god mat. Fasen jag måste börja våga testa lite mer matkulturer känner jag, men det är ganska vågat när man bara har en toalett hemma om alla blir känsliga i magen efteråt. Nu hade jag dock förvarnat Linda att om jag behövde låsa in mig på toaletten efteråt så fick hon bajsa i diskhon ute i köket, något som inte uppskattades alls men nu blev det ju aldrig någon fara med varken hennes eller min mage. Libanesiskt var gott och bra för magen, så kan man sammanfatta det hela!

Efter restaurangbesöket så försökte vi leta upp en pub där vi kunde sätta oss och ta en öl i lugn och ro, men eftersom finalen i Champions League spelades denna afton så var det knökfullt precis överallt! Men tillslut hittade vi en lugn cocktailbar på en tvärgata till Götgatan där vi slank in, utan en tillstymmelse till fotbollsfans. Det var ju Liverpool och Real Madrid som möttes i finalen, något jag helt missat att den skulle avgöras denna lördag utan trodde att den skulle spelas mitt i veckan som de brukar. Nu gjorde det dock inget att jag missade matchen eftersom Liverpool inte vann, det hade bara gjort mig onödigt upprörd och med ett lass fullt med libanesisk mat i magen så var det nog lika bra att jag inte tittade…

Istället fick jag tips på hur man kan göra en god drink på Fireball, något som absolut ska undersökas närmare. Jag lärde mig även skillnaden på vilken mynta som passar bäst till en riktigt god Mojito, det är tydligen viktigt att det är den Marockanska varianten som är lite sötare. Och att man ska ge den lite smisk och inte mosa den för mycket med muddlaren, så här kommer det att smiskas mynta hemma i köket denna sommar kan jag lova! Efter att ha rundat av för kvällen så åkte vi hem, det blev inte så sent utan vi ville ju vara pigga och glada nästa morgon när det var dags att bege sig till Solvalla. Där skulle jag för första gången uppleva Elitloppet på plats, en av världens bästa travlopp tydligen. Och vi var där i god tid för att suga in hela atmosfären, självklart skaffade vi oss en varsin rosa hatt som alla andra proffs. Efter en stund kom Lindas kusin och sambo dit för att möta upp oss, och då slog alla sina kloka huvuden ihop med mitt mer fantasifyllda huvud för att tippa hem miljonerna! Tänk om vi kunde vinna ett par miljoner eller så, då kan vi köpa hus med stor tomt för GW att springa runt på när han jagar katter och fåglar!

Nu vill jag helst inte prata om hur det gick med alla miljonerna, för det blev fel på travet. Ja men de där jäkla toto hästarna sprang ju fel, redan i första loppet faktiskt! Där sprack ju allt och husdrömmarna gick upp i rök, men vi kanske kunde få ihop en liten insats till ett boende i alla fall tänkte vi och det fick vi tillslut! Både Linda och jag vann 54 kr vardera på dagens dubbel, så nu har vi pengar till en fin liten namnskylt på vår framtida brevlåda. Alltid något, men jag har ju inte tur i spel alls och det vet jag sedan tidigare. Det var kul att vara på plats och uppleva travet live, men jag är ju inte alls insatt i spel och trav så det gav mig inte lika mycket som de andra mer insatta personerna som var där. Jag kan absolut åka dit igen, men utan framtidsplaner på hus eller likande. Nu hade jag ju sett fram emot att vinna lite pengar eftersom min diskmaskin var tvungen att bytas ut, men de där 54 kronorna räcker ju inte ens till plastskyddet den ska stå på i köket…

Efter en dag på travet så åkte vi hem och jag hämtade barnen hos min mor, mina syskon hade varit där och firat henne på morsdag men jag missade dem precis. Jag hann dricka en kopp kaffe innan det var dags att åka hem igen så barnen kunde göra sig redo för en ny skolvecka, men nästa år kan jag säkert vara med och fira min fina mamma på morsdag. Det är hon värd, hon är ju den bästa mamman jag har i hela världen!

Veterandagen firades ju samma dag som Elitloppet och morsdag i år, vilket då kanske hamnar lite i skymundan. Detta är ju knappast något som särskilt många uppmärksammar ens, men för mig är det en viktig dag och jag tänker på alla svenska kvinnor och män inom Försvarsmakten som tjänstgör utomlands. De tänker på sina familjer och vänner varje dag där de gör en insats för freden runtom i världen, och de förtjänar några minuters uppskattning för deras insatser. Så även om ni inte känner någon som tjänstgör utomlands just nu så kan vi alla ägna dem en tanke och försöka förstå vilken skillnad de gör för människorna som lever mitt i krig och andra hårt drabbade områden. Stort tack för er insats!

Där har ni det, sammanfattningen för denna helgen och det uteblivna miljonregnet. Jag får helt enkelt förlita mig på mitt lottnummer i Eurojackpott som jag spelar på varje vecka, även om det känns långsökt men någon gång kan jag väl få vinna. En liten miljon i alla fall, bara en liten skulle göra stor skillnad. Stort tack för att ni läser, ha d biff!

DAGENS JERKER går till den person som lyckades missa 10 st (!) varningsskyltar utanför Vegabaren i Haninge att vägen är avstängd där, men som trots detta försökte svänga in på vägen och sedan inte kunde backa ut därifrån. Bra jobbat, haha! Jag var tvungen att räkna skyltarna nästa gång jag passerade förbi där, och det var minst 10 st så hur tusan missade föraren detta? Inte för att vara fräck, men här skulle nog en synundersökning vara på sin plats…