Alldeles nyss tittade jag på SVT:s program 30 minuter där Anders Holmberg frågar ut personer som på ett eller annat sätt är aktuella. Kvällens gäst var riksbankschefen Stefan Ingves. Det var synnerligen intressant tycker jag.

Stefan Ingves har varit riksbankschef i 16 år. Han slutar till årsskiftet efter väl förrättat värv. Det finns väl en och annan som nog inte tycker så. Prognoserna som Riksbanken har gjort har ju inte alltid visat sig slå in i verkligheten. Som den som banken gjorde i början av februari i år.

Då siades om att nollräntan skulle fortsätta ytterligare en god stund. Riktigt så blev det inte. Ryssland gick till attack mot Ukraina och ett krig började i vår närhet. Inflationen tog rejäl fart och Riksbanken fick snabbt agera för att höja räntan i ett försök att få ner inflationen. Målet är ju att den ska vara två procent.

Det jag tyckte var så klargörande när Ingves pratade var antydan till hur komplicerat det är att faktiskt göra en prognos. En prognos är ju i princip ingenting annat än kvalificerad gissning. En gissning som försöker förutspå framtiden med alla de olika faktorer som faktiskt blir till verkligheten.

Osäkerheten om framtiden är genuin. Jag har ofta pratat om och skrivit om att vi inte vet ett smack om framtiden. Vi kan vilja göra något, ha en målsättning och önska oss något. Men även för oss privatpersoner kan det hända – och det händer ständigt – att något händer runt oss som påverkar oss. Som ruckar våra målsättningar och ambitioner och som ibland tämligen plötsligt kan kasta oss in i en annan framtid.

För riksbankschefen Ingves och hans medarbetare handlar det om att bedöma hundratals olika faktorer och bedömningar. Allt ska bakas samman till en bedömning om hur räntan kan tänkas utveckla sig inte bara på kort sikt utan på lång sikt. Några år.

Det är förstås ett i grunden hopplöst jobb eftersom det hela tiden händer oväntade saker i Sverige och i Europa och i världen. Sveriges öppna ekonomi gör den väldigt känslig för det som händer utomlands, så det är alls inte oväntat att prognoserna inte stämmer.

Det är ju inte bara Riksbanken som har svårigheter att sia rätt om framtiden. Titta bara på det jobb som meteorologerna gör. Så många saker påverkar vädret och förändringarna kan vara oväntade och ske snabbt. Vi som följer väderprognoserna vet att de kan vara relativt säkra på kort sikt. Men prognoserna för några dagar framåt för att inte säga tio dagar framåt kan slå duktigt fel.

Trots den osäkerhet som hela tiden och överallt råder vill vi gärna fortsätta tro på det som vi sätter en viss tilltro till. Vilket naturligtvis skiljer sig ordentligt från person till person. Allt beroende på vad vi pysslar med eller är intresserade av. Men också på den kunskap som vi har förvärvat.

Själv känner jag mig mycket trygg i vetskapen att inget veta om framtiden. Bäst är att laga efter läge, som det heter. Det är inte någon idé att hetsa upp sig över något som eventuellt kan gå snett. Däremot är det roligt att se fram emot något med förväntan och tillförsikt. Bara man gör det med insikten att det som man hoppas på kan grusas. Men då får man väl se fram mot något annat.

Min dag har varit bra.