Tankarna leddes hit apropå fenomenet konst som används i propaganda. Det kan låta långsökt men sommaren är varm och associationerna surrar som tunga humlor från blomma till blomma.
Botgörelsescenen (när Emma ber om ursäkt) sker nämligen till tonerna av Beethovens Appassionata. Nazisterna använde Beethoven i sin propaganda och följaktligen lär Beeethoven under en tid ha varit förbjuden att spelas offentligt under kriget, i Storbritannien.
Jag tar inte ställning till/avstånd från förbud mot fiendens konst. All konst borde förbjudas.
94 kommentarer:
apropå narrativ, Moctezuma III:s narrativ i den skenande planeten.
Det är många olika typer av ursprungsnarrativ och nationalromantik i omlopp idag och kampen mellan gott och ont lånar bildspråk från Sagan om ringen. Narrativ är ett trubbigt modeord givetvis och modeord kan ersättas av något mer precist eller oväntat. Eller ett äldre uttryck - retorik är inte precis något nytt och man kan tala om propaganda, reklamspråk, brandtal. För några år sedan talades hurtigt om "berättelse" (alla hade sin berättelse, företag hade sin berättelse, osv). Men det är inte oanvändbart bara för att det är överanvänt, narrativ. Som Rushdies artikel i expressen idag.
Hur som är det ju ett så kallat centralt tema i den skenande planeten. Jag håller inte riktigt med om att boken är en bagatell, som DN:s kritiker skrev. Man kan inte påstå att boken sätter ner foten, visar var skåpet ska stå, eller säger sista ordet. Men den är rätt bra och den ligger i tiden utan att gå i tidens ledband.
Jag skryter precis så mycket jag vill.
Hur som helst, Moctezuma III som sagt var. Apropå narrativ.
för att inte tala om Transnistrien?
Intressant om invasionen av Ukraina i bloggen copyriot. Där konstateras att Tyskland och Frankrike är bland de länder som tvekar om att fortsätta ge militärt stöd åt Ukraina. Bloggen tar avstånd från eftergifter mot Ryssland, Ukraina måste få fullt stöd. Inte säker på om han menar att NATO bör träda in med egna styrkor. Hur länge kommer det att funka att leverera vapen (och eventuellt?) legosoldater? Proxykrig gränsar till svek. De egna intressena väger tyngst i längden, opinionen är också så impulsstyrd att Ukraina kan komma att vara lika bortglömt som Alan Kurdi om några år.
Men jag tror att det stämmer att kriget i Ukraina kommer att visa sig vara en vattendelare inom vänstern, i den meningen att en ganska stor del av vänstern kommer att börja betrakta Nato som good guys. Att det får återverkningar på synen på svenskt natomedlemskap och på militära operationer under natoflagg i andra länder.
Det man skulle vilja veta är om de verkligen tror att det finns risk för ett Donbass i Skåne, eller om det är ett retoriskt knep.
Nu skulle inte jag slicka Erdogans stövlar ändå, helt frånsett att jag vet (alltså vet, inte gissar eller tror), alltså frånsett att jag vet att Sverige inte blir säkrare av att slicka Erdogans stövlar, och att jag vet (inte gissar eller tror) att Ryssland inte planerar att invadera Skåne.
Alltså, någon Expressenskribent skriver att om Magdalena A varit i Donbass skulle hon slicka Erdogans stövlar ännu mer ivrigt.
Analysen är felaktig, men den har fördelen att påvisa cynismen: om det anses bra för Sveriges säkerhet kan vi offra vilka minoriteter som helst och kräla i stoftet för Putin, Erdogan eller Trump.
Förmätet javisst men det är ett faktum att jag vet. Det handlar inte om förvissning. Det handlar om visshet.
Jag läste en artikel på DN:s ledarsida - närmare bestämt en ingress, det var betalvägg - skribenten refererade vad en väninna hade sagt honom.
Varför är det så svårt att acceptera när andra människor har fel? Hans väninna hade sagt att när andra människor har fel, argumenterar hon inte emot. Hon sitter bara och ler.
Det kallas passiv aggressivitet. Jag tycker att det är bättre att gå sin väg - att delta på falska premisser med ett leende som fasad, vilken typ av bordell måste inte det handla om?
Men med åren har det blivit allt tydligare hur fundamentalt olika människor är. På djupet, ända från grunden, om man nu kan tala om själsliga djup eller grund. Så olika att det är lätt att hänfalla åt spekulationer om bluffande - tror verkligen den och den personen det här, eller finns det ett köttben i anus, eller kanske en morot eller piska som förklarar den här bisarra åsikten? Har personen blivit utlovad någonting för att förfäkta den här åsikten offentligt?
Så olika är människor att det är likvärdigt med att leva i olika världar, kanske vara uppbyggda av olika DNA; om man nu ska dra slutsatsen att ledarskribenter är människor och inte något slags algoritmoperatörer.
Men det är glädjande att ingen har en aning om vad surrealism är.
"Det var helt surrealistiskt!" utbrister en del - ofta handlar det om ganska obehagliga saker. Någon har bevittnat en massaker och säger: det var helt surrealistiskt. Det de menar är nog snarare att det kändes overkligt, kanske som en film, som att komma till en helt annan värld, någon form av dissociation, som ofta uppstår när något traumatiskt inträffar.
Ja, avtalet är en skam för Sverige.
Det är en skam. Det känns som en liten lättnad att "S-veteraner" säger högt att det är en skam.
Något måste ha hänt som inte framkommit: kan det vara utpressning från USA?
Det har hänt mycket skamligt förut men det här är nåt som gör Sverige till motsvarigheten till en pedofilhallick.
Det är en stor skam, och om inte socialdemokrater röstar på nåt annat i nästa val, är de inte kloka.
S kommer att växa ändå pga borgerliga röster, och på grund av kvinnochauvinismen.
Kakabaveh har helt rätt i att en röst på S är en röst på Erdogan, men det är ju i sig en del av detta med att slumpa bort självbestämmandet.
Något måste ha hänt, de verkar groggy.
Och Magdalena Andersson säger att Sverige ska bekämpa terrorism tillsammans med NATO.
De har inte dragit några lärdomar alls av nutidshistorien. De är förblindade. Jag vill veta vad det beror på.
Ärligt talat, är folk rädda för att Ryssland ska invadera Sverige? På allvar? I så fall har de blivit vilseledda.
tunnsått med opinionsundersökningar.
jag tror aldrig det varit så här tunnsått.
som sagt de fick fram resultatet 57 % för. Det gick från nånstans runt 40 procent ja till 57 procent på någon månad.
FRYS FÖR I HELVETE den siffran tar vi.
Sedan inget. Men ja-sidan kan mycket väl vara upp i 80 procent, eftersom dessvärre, de flesta svenskar tänker inte. De kanske känner, men det är inte säkert det heller.
"– Det är över 80 procent av riksdagsledamöterna som representerar partier som vill att Sverige ska gå med i Nato. Jag tror att det vore svårt att förklara för svenska folket varför man då skulle rösta för ett misstroende mot den minister som förhandlat så att vi ska kunna gå med i Nato, säger Magdalena Andersson."
Det här är fantastiskt. Det ser ut att vara tomt på innehåll, men
det betyder i klartext att en minister kan förhandla på vilket sätt som helst - med vilka eftergifter och tveksamheter som helst - utan att det vore nödvändigt att väcka misstroende. Det går inte att ifrågasätta eftersom 80 procent av riksdagsledamöterna bör godta att ministern förhandlar på precis vilket sätt som helst.
Till exempel med skitig vapenhandel, tvetydiga löften om utlämningar, eller man kan tänka sig en situation med mutor.
"Förklara för svenska folket", också en typisk attityd. Regeringen och Riksdagen sköter sina skumma affärer och sen förklarar de dem för svenska folket. Svenska folket är inte personer som tänker själva, de är passiva mottagare av förklaringar.
Det går säkert hem, hon är tillräckligt psykopatisk och teknokratisk.
Dags för fejkat lugn.
Den lomhörda maktfullkomligheten kommer funka ett tag. Framförallt kommer de allra flesta vända sig bort från politik, och syssla med det lilla livet. Blommor och blad och husdjur och lite av varje.
Men som en melon mot ett betonggolv kommer Sverige att spricka, och det kommer inte vara en dag för tidigt.
https://www.youtube.com/watch?v=hTdikCon128
Apropå detta med konst och vem/vad den tillhör ...
Roligt omslag, tror aldrig jag hört talas om den låten.
Apropå känslor inför Nato och Turkiet : Den som vill kan ju i vart
fall glädjas åt att Turkiet troligen aldrig kommer att komma med i
EU ! De har gjort sig lite väl omöjliga för det !
Sedan blev jag lite nyfiken på hur Grekland och Turkiet kan vara
med i samma militärallians och fann att båda inträdde samtidigt
eller i vart fall samma år, redan 1952 ! Som Sverige och Finland
70 år senare fast ändå kanske inte på riktigt samma sätt ...
Konst används i propaganda och kan då komma att förbjudas av fiendelägret. Ryssland/Ukraina är även ett kultur- och språkkrig, men invecklat eftersom många har ryska som modersmål. Till exempel Zelensky.
Enligt vad jag hört sägas av en person som verkade besitta direkt kunskap i frågan, finns det nu direktiv om att ukrainska flyktingar ska slippa tolkar som talar ryska. Det ställer till med problem, det är svårare att hitta tillräckligt många ukrainsktalande tolkar. Alla ukrainare talar ryska, en del har det som modersmål. Men det är en politisk markering från svenska staten, tanken är att det vore kränkande för ukrainare att tala ryska, meningen är ju också att allt ryskt ska förbjudas och sållas bort.
Inklusive Dostojevskij.
Det här handlar inte om välvilja eller sympati med Ukraina.
Det kommer att visa sig med tiden. Det som göms i snö - etc etc.
Ja, att både Turkiet och Grekland är med brukar väl ses som en garant för att det inte ska bli krig mellan dem. Lite som Tyskland och Frankrike, i och med EU.
Gissar att Grekland inte ser så positivt på att vapenembargot mot Turkiet lyfts.
Turkiet har just talat om att invadera Syrien, det är alltså i just det läget som före detta världssamvetet Sverige skriver under ett kontrakt med em. Efter att ha lurat Kakabaveh, av allt att döma.
Det finns egentligen inga ord för det här, men det är ungefär samma moraliska halt i det som järnmalmsexporten till Tyskland under andra världskriget. Nu bör varken Putin, Trump eller Erdogan jämföras med Hitler, det jag menar är att det inte handlar om idealism, medlidande med Ukraina eller om rikets säkerhet.
Det är business och omoral.
"Jämföras" - jo alla jämförelser är godtagbara, det som bör undvikas är lättvindig jämförelse som retoriskt verktyg.
"Värderingar", USA ökar sin närvaro i Europa på grund av värderingar.
Jo tjena.
De som inte orkar sätta sig in i frågorna utan anammar det som medier och politiker säger motståndslöst, har de rätt att protestera om de blir förvånade längre fram?
Jo, klart de har. Ansvaret vilar på politikerna och andra styrande (typ Bofors) ändå. Därför att om folket är fåraktigt har de inget ansvar för herdarnas dårskap.
Vid det läget folk säger vad nu då, kan det tänkas vara landsförräderi att protestera, det glidande högersosseriet är auktoritärt och behöver inte bry sig om sina lögner och löftesbrott, eftersom de fortfarande kan lita på trögheten i det svenska.
För inte så länge sedan hade det väckt uppmärksamhet och många frågor att svenska värnpliktiga tränar med USA:s armé i Europa.
Idag - inget.
Därför att för inte så länge sedan stämde det inte med en viss partiprofil att låta värnpliktiga träna med andra stormakters arméer, och då hade de som yrkat på något sådant kallats landsförrädare eller något åt det hållet.
Ändringen av yttrandefrihetslagen - tystnad.
Bättre tystnad och handling, än att delge sina uppfattningar.
Stoltenbergs uttalande idag betyder att NATO-styrkor kommer att placeras i Sverige.
Försökte leta efter senaste opinionsundersökningen om NATO. Gick inget vidare. Kolla på den här grafen från Novus: https://novus.se/egnaundersokningar-arkiv/natoopinionen-5/
De har alltså genomfört 12 undersökningar om vad svenskarna tycker om NATO-medlemskap i år. Fem i mars, fyra i April och så en i början av maj. Sen slutade dom. Mejlade precis och frågade när nästa kommer, får se vad de säger.
Hittade faktiskt en artikel om omskrivningen av grundlagen för att inskränka yttrandefriheten. Det var i ett nummer av FIB/K jag bläddrade i på bibblan. De i sin tur hänvisade till nån artikel i nån juridiktidning. Har inte kollat om man kan hitta det nånstans på nätet.
Så du kan nu glädja dig åt att saken inte är nedtystad utan diskuteras på allvar bland den granskande tredje statsmakten och att folket är upplyst och välinformerat.
Det är komiskt, och ganska genomskinligt.
De slutade alltså göra opinionsundersökningar i maj, precis efter att övertaget för "ja till NATO" (som i sig var ganska nytt) hade blivit att en majoritet var negativ eller osäker:
"Från att en majoritet var för Nato två veckor i rad minskar nu andelen till att vara precis under varannan."
Om det förekommit undersökningar sedan dess som visat ett icke önskvärt resultat som aldrig redovisats - eller om man inte gjort några fler undersökningar framgår ju inte.
Men det är ju fantastiskt det du skriver, att det var hela tolv opinionsundersökningar fram till i maj.
Och sen inget.
Intressant att åtminstone FIB/K diskuterar grundlagsändringen, och att den även omskrivits i en juridiktidning.
Men uppfattar din sista kommentar som bitande ironi, för den granskande tredje statsmakten i stort har svikit sitt uppdrag på ett sätt som får en att kippa efter andan. Synd att skam är ett så slitet uttryck, för det är skamligt hur medierna gick med på att bli propagandaverktyg. Folket är varken upplyst eller välinformerat.
Opinionen svängde från en tidigare majoritet av nej eller tveksamma till en majoritet av ja till NATO, på mycket kort tid.
Resultatet höll i sig i två veckor.
När nej och tveksamma återigen var i majoritet slutade man göra opinionsundersökningar.
Men det är rätt skönt att ha blivit befriad från sitt överseende med socialdemokratin.
När sd växte tänkte jag att S kunde vara en pragmatisk och, hur ska man säga,möjlig motvikt, jag tänkte att högerpopulismen (inklusive kd och post-reinfeldt-moderater) var såpass farliga att de måste stoppas till varje pris. Jag var till och med S-medlem ett tag. Lite "sitt still i båten"-aktigt. på nåt sätt hellre Löfvenledd teknokrati än en sverigedemokratisk nyfascism.
Göran Persson och Mona Sahlin tyckte jag illa om och betraktat som lika illa eller värre än Alliansen, men jag tyckte jämförelsevis bra om Löfven.
Men nu vet jag. Det är snarare bättre om det blir en högerregering eftersom socialdemokraterna är minst lika illa, på vissa sätt värre, de tronar på matronor som fortfarande har nåt slags fredlig status, till och med Anna Lindh har väl fortfarande någon form av image som fredsduva.
Självfallet hade S inte röstat emot FN-förslaget om förbud mot kärnvapen, om man inte redan sålt sig helt och hållet till USA. Jag menar inte halvsålt sig, utan helt och hållet. Inklusive humankapitalet svenskarna med värnpliktiga till USA:s armé.
Självklart hade S inte röstat för inskränkning av yttrandefriheten, om man inte redan bestämt sig för att smyga in Sverige i Nato bakom ryggen på medlemmarna.
De här opinionsundersökningarna användes av medierna för att pressa fram ett ja till NATO i opinionen. Man lyckades få upp ja till NATO till över 50 procent ett tag - närmare bestämt under två veckor höll resultatet i sig.
Sen sjönk det tillbaks till att majoriteten är emot eller tveksamma.
Det är tydligast bland de unga, där ovanligt många är emot.
Då slutade man göra opinionsundersökningar.
Den som säger att Sverige är en demokrati ljuger.
Jo, ironi/sarkasm/uppgivenhet. Hade egentligen slutat, trodde jag. I tjugoårsåldern var jag så där, kunde inte uttala en mening utan en ironisk eller sarkastisk underton. Sen tänkte jag att det är ju bara så jävla tröttsamt, allra särskilt i politiska sammanhang, allra mest i diskussioner på internet. Det liksom dödar bara samtalet, personer som tror de är roliga och fyndiga framstår snarare som dryga och raljanta.
När man ska kommunicera i textform om något viktigt bör man bara tydlig, även om det gör en tråkig. Folk har svårt för undertoner, särskilt från anonyma nätpersoner man inte har nån relation till. En del har svårt att ens läsa.
Men nu orkar jag inte mer. Borde väl gå ut och höja ett allvarets finger, förmå folket att vakna och förstå faran i utvecklingen. Den grejen.
Istället faller jag tillbaks i cynism och uppgivenhet.
Känns väl tryggt.
Blev verkligen deprimerad av gårdagens nyhet. Usch.
Jag känner igen det, har ibland också ambitionen att undvika ironi.
Och det enda sättet att få andra att lyssna på allvar är just att vara allvarlig.
Jag tror att många förstår faran i den här utvecklingen, och att farligheten med råge överskrider Putins invasion i Ukraina, upptrappningen har återverkningar på många håll och Sveriges eftergivenhet för Turkiet i sig är en krutdurk. Gårdagens nyhet var fruktansvärd. Jag tror många socialdemokrater ligger och kippar idag, chockade, bedrövade, vad är det som har hänt? vad ligger bakom det här?
Själv är jag ursinnig. Ursinnet kommer aldrig att dämpas. Jag kommer aldrig förlåta.
Men jag känner en viss förhoppning om att unga människor kommer att vända den här utvecklingen.
Uppgörelsen med Kakabaveh för att Magdalena Andersson skulle kunna bli statsminister var förstås inte riktigt ok den heller.
Blev det ens offentliggjort att S lovade att stödja YPG i utbyte mot en röst från Kakabaveh? Fick man veta eller var det en hemlig historia?
I sak tror jag det var rätt att stödja YPG, det verkar som att de är ok och är bra på att bekämpa Daesh. Men det kastar ett märkligt skarpt ljus över socialdemokraternas bevekelsegrunder för att stödja en befrielseorganisation och inte en annan, inte minst nu i efterhand.
Och som vanligt, svenska journalister är häpnadsväckande usla.
Ann Linde vet att opinionen bland svenskar för natointräde redan sjunkit till under hälften när ansökan sändes in, och att det är svårt att hävda att den har legitimitet och demokratisk förankring.
Hon vet också att den tillfälliga höga ja-siffran var helt beroende av invasionen i Ukraina och den intensiva medierapporteringen.
När hon säger i New York Times att hon befarar att intresset för Ukraina sviktar, riktar hon sig fortfarande inte till svenska medborgare och det är en intern historia mellan S-ledningen och NATO, en önskan om att mediefokus ska återvända till Ukraina.
Inte för Ukrainas skull, och förlåt om jag verkar mer cyniskt än befogat - cynismen är befogad.
Inte för Ukrainas skull och inte för att Sveriges säkerhet är i fara.
Utan för att nej till Nato kan få luft under vingarna, vapenkontrakt som tecknats den senaste tiden kan börja synas, lagar som ändrats och embargon som lyfts kan börja kritiseras,
socialdemokraternas medlemmar kan (äntligen) vakna och vända dem ryggen, och det här kan de maktfullkomliga "förklara för svenska folket" S-ledarna inte diskutera med svenskarna utan de måste vädja till jänkarna och till medierna om att fortsätta kampanjen.
Sen är det väl så att den ukrainska sidan spridit en hel del desinformation, uppgiften om systematiska våldtäkter på barn verkar falsk, osv, det finns en del som tyder på mänskliga sköldar, allt detta är förstås svårt att undersöka men i längden blir det besvärligt till och med för svenska medier att rapportera ensidigt och låta offentliga talespersoner för Ukraina vara opartiska källor. Rättegångar mot krigsbrott som Ukraina håller i stället för oberoende rättsinstanser efter kriget som det brukar vara, att medier återger det handlar om ställningstagande och stöd till Ukraina men det brukar inte ingå i god publicistik.
Intresset för Ukraina svalnar nog när det framgår att det inte föreligger något hot mot Sverige, och det måste ju folk fatta till slut. Om inte nu så om några år. Fram till dess måste S försöka se till att natomotståndet inte växer.
Redan när de slutade göra opinionsundersökningar i maj var som sagt tveksamma och negativa i majoritet.
Boris Johnsson säger att om man vill ha bevis på att NATO är en försvarsallians och inget annat så är det bara att titta på Sveriges och Finlands ansökan. Nato behöver Sverige och Finland inte bara för att bli urstarkt och överstarkt och stöddigt utan för att länderna ska flytta fokus från att Nato är en militärpakt som krigar om geopolitiska områden t.ex i Svarta Havet, om naturtillgångar, det är fel att kalla det försvarsallians, och nu ska Sveriges före detta rykte som humanitär stormakt putsa på och försköna den nya upptrappningen.
Skulle det vara svårt att "förklara för svenska folket" - varav över hälften är tveksamma eller negativa till svenskt Natomedlemskap - det rimliga i att väcka misstroende mot en utrikesminister som krängt och svikit och skrivit under ett märkligt kontrakt med en militärmakt som hotar att invadera ett annat land?
Är det inte svårare att förklara för svenska folket att 80 procent av riksdagsledamöterna - varav ungefär hälften ändrat sina partiprogram på kort tid och utan mellanliggande val - kan tänka sig att se mellan fingrarna på den här svinaktigheten?
"Jag pratar med pappret som med folk jag möter" säger Montaigne, kanske ursprunget till kampanjen skriv som du talar? fritt associerande spretig kulturrelativist under ett inbördeskrig med religiösa insignier hade kanske trivts rätt bra med digitala medier men twittrat hade han inte. Men det jag skulle säga var egentligen: är Göran Persson så naiv som han framstår i intervjun med honom och Greider i tidningen Vi?
Han förstår inte invasionen i Ukraina, som är så lätt att begripa, med tanke på USAs och Storbritanniens förehavanden i regionen, förstå är inte att försvara men att förstå den är lätt som en plätt.
Att Göran Persson inte förstår beror väl på att han menar att USA och Storbritannien redan då var ute efter att försvara Ukraina, och inte att expandera, främja sina egna intressen och visa Ryssland att de är ensam herre på täppan.
Det här som då många i och för sig har varnat för, det är inte bra att NATO kryper för nära Ryssland. Därvid blivit skällda för Kremls nyttiga idioter och ännu värre, särskilt i det skenhelig skitlandet Sverige med ett välstånd som bygger på vapenexport och döda civila i andra länder.
Men det jag egentligen tänkte skriva angående Göran Perssons naivitet, om han nu inte bluffar eller är felciterad i VI: nåt i stil med: jag har träffat Putin, jag förstår inte det här, det är ologiskt.
Det är den där tanken att människor som är trevliga att ha att göra med privat aldrig skulle kunna bomba, utpressa och manipulera.
Obama verkar säkert charmerande privat, men hans lattefärgade händer dryper av blod. Trump är nog lika kul som Pappa Karamazov privat och offentligt.
Javisstja, Dostojevskij är svartlistad. Ber tusen gånger om ursäkt för anspelningen.
Ann Lindes svar till Kakabaveh är isande. Sverige och Finland arbetar intensivt för att komma in i NATO och tillsammans med NATO och Turkiet arbeta mot terrorism. Övrigt kommenteras icke.
S har ju fan blivit ett fascistparti.
Peter Englunds artikel om att Putin redan förlorat kriget, eftersom invasionen i Ukraina var motsvarigheten till Hitlers krigsförklaring mot USA: så långt stämmer det ju att det är ett krig mellan öst och väst, att det är osannolikt att det blivit så om inte USA haft sina militärövningar på Krim, att det är självklart för många att välja sida i den meningen att de menar att det var rätt av NATO att expandera, och att Ryssland inte skulle vinna ett öppet krig mot NATO.
Synsättet har upprepats av Hakelius i Expressen, det är ett "hitlerögonblick med kärnvapen", det vill säga Ryssland har i princip redan förlorat och det är riskabelt eftersom de har kärnvapen. Guillou skrev något liknande, Ryssland har redan förlorat.
(De hade förlorat om Nato gjort det Zelensky bad om: stängt av luftrummet. Det hade gått ganska snabbt att få stopp på kriget. Men nato föredrar proxykrig, och Sverige vill också kriga mot Ryssland på andras mark).
Samtidigt med det här synsättet - Ryssland har redan förlorat - lanseras ett annat: Ryssland står i begrepp att invadera Baltikum, Finland, Sverige, Polen, osv. Det senare är högst osannolikt. Det skulle kunna vara fråga om Moldavien.
Men rädslan måste hållas igång, för att inte natomotståndet ska bli för högljutt. Man förlitar sig på att medlidandet med människor i östra Ukraina ska få medborgarna att tro att Skåne kan bli ett Donbass. Åtminstone tills Sverige är med i Nato. Sen kan nog medierapporteringen från Ukraina få försvinna ut i kulisserna.
Då kan man berika sig på vapenexport till Turkiet och vara med på att bomba kurder i stället - jag ska försöka hålla ett annat mindre cyniskt tonfall, men det är som jag säger och då är det svårt att inte rikta vodooistiskt hat mot ansvariga och mot dem som vänder bort blicken.
Både cynism och ironi kan vara tonfall som skämmer, fördärvar språket och förvränger det, nåt påverkar språket så att det inte kan hålla sig rakt. Det kröks. Det brukar väl sägas att ironi är förtäckt vrede, cynism borde också kunna beskrivas så.
Skriva rakt eller inte skriva alls.
När Putin säger att Ryssland inte har några problem med att Sverige och Finland går med i nato är det såklart inte sant, det var i första hand Ukrainas närmande till nato som utlöste den ryska aggressionen. Ryssland gillar vidare högst troligen inte att Sverige fortsätter leverera vapen till Ukraina. Kroatiens president uttryckte det så här: "Låt dem leka, låt dem peta i ögat på den ryska björnen". Sarkasm.
Det går också att uttrycka det som att spänningarna i östersjöregionen ökar. Det finns större anledning till oro här än om Sverige hållit sig neutralt, så mycket får man ju hoppas att folk i allmänhet fattar.
Nu har Sverige ställt sig på USA:s och Storbritanniens sida i ett krig med Ryssland. (Andra länder i Västeuropa kan komma att backa ur kriget, som Frankrike och Tyskland, Italien har uttryckt att det vore bättre med en europeisk försvarsallians än nato, osv).
Att USA och Storbritannien rör upp himmel och jord beror inte på medlidande med Ukraina. Det är alldeles för naivt att tro att Boris Johnson åker till Kina och försöker övertala dem om bojkott av Ryssland, för Ukrainas skull.
Samtidigt som det här pågår har Sverige skrivit under ett chockerande falskt och destruktivt kontrakt med Turkiet.
Tidigare har vi bidragit till att göra "insatser" (denna synonym till specialoperationer) i Libyen och Afghanistan, med känt resultat.
Sverige bidrar till att göra världen till en osäkrare plats. Även Sverige, givetvis. Att vår utrikesminister gör såna där uttalanden gör inte precis Sverige till ett säkrare land. Men en invasion eller militär aktion tror jag inte det finns någon risk för, om det skulle bli fråga om någon form av repressalie eller påtryckning sker det på annat sätt tror jag. Då är det såklart viktigt att dämpa retoriken för att kunna neka att man ligger bakom. Den som vill göra något hotar inte i förväg. Nu är egentligen inte jag särskilt rädd för repressalier, blir det så så blir det så, och varför skulle Sverige vara involverat i mängder av krig utan att landet självt märkte av det? Men politikerna och tidningarna verkar drogade, något får dem att gå i precis fel riktning.
Financial Times pekar ut Gotland - "här kan världskrig börja": är det Lindes vädjan om att få upp natoviljan i Sverige som gett resultat?
Uppskrämda människor delar artikeln på facebook.
Innebörden är att om Ryssland skulle invadera Baltikum igen om tjugo, trettio år, skulle de först ockupera Gotland. Vilket inte är så säkert (ockupationen av Baltikum under andra världskriget gick väl inte över Gotland?)
USA kommer att vilja ha permanenta militärbaser på Gotland.
En moderat politiker draperade som bekant Gotlands ringmur med ukrainska flaggan och idag lär ön vara full med soldater. Men den svenska krigsviljan och NATO-viljan har sviktat på sistone, Linde har väl vädjat till USA om att flytta fokus från förhandlingarna med Turkiet och måla ut Ryssland som det enda hotet (och utmåla det som ett större hot än det är: att ändra partiprogram, inte låta ett val komma mellan, ändra grundlagar, strunta i opinionsundersökningar, säga ja till kärnvapen, byta slogans över en natt, ge löften till en militärmakt som aldrig riktigt blir genomlysta osv - allt det här är ett led i militarisering av Sverige, som inte handlar om att öka säkerheten här).
Alltså jag vet ju inte om Financial Times går i någons ledband sådär, men att peka ut Gotland som ett ställe som skulle passa bra för början på världskriget (fast det har redan börjat i Ukraina) kommer rätt lägligt.
S har alltså skrivit under på att kurderna i Syrien utgör ett hot mot Turkiet.
Om någon fortfarande inte har förstått vad det här innebär, inte bara i form av inkonsekvens och svek, utan även säkerhetspolitiskt, eftersom kurderna bekämpar IS och Turkiet stödjer IS, så är det att beklaga.
I viss mån en detalj i sammanhanget: Linde svarar Kakabaveh med en isande arrogans och maktfullkomlighet som bådar illa för framtiden.
"Sverige ska spela hårt i matchen mot Erdogan": de tror det är fotboll, tuffingarna på DN:s ledarsida. Skulle säga att det är ett slags fredsskada, om det uttrycket inte hade en bismak av krigsromantik. Fredsskada i meningen att de inte förstår allvaret. De pseudoliberala gör gällande att avtalet "svider" men inte ändrar mycket i sak. Nog för att DN:s läsare sällan är särskilt intelligenta, men riktigt så bakom är de väl inte.
Man kan notera att det tidigare har varit tvärtom - de borgerliga har raljerat över att Sverige givit sig själv en för stor roll i världspolitiken, lilla Sverige som tror sig vara så viktig som humanitär stormakt. Nu är det tvärtom: när man till sist lyckats få Sverige att öppet bejaka krig och till och med delta på flera håll, beskrivs Sverige som hårt och tufft och väldigt inflytelserikt.
En konspirationsteori som glimtar till här och där på internet är att Putin och Erdogan kommit överens om att förnedra Sverige och sätta stopp för natointrädet. Låter inte speciellt sannolikt i mina öron men inte totalt osannolikt heller.
Thomas Bernhards Skogshuggning förbjöds till en början, kan det stämma?
Nåt att se fram emot: prequellen till Game of Thrones.
Har aldrig gillat Sagan om ringen, särskilt inte filmerna (läste böckerna i tonåren, rätt intresserad men inte uppslukad).
Uppskattar inte Bröderna Lejonhjärta heller. "Vissa saker måste man våga, annars är man bara en liten lort": nej, varken barn eller vuxna är betjänta av svullen heroism och svartvit världssyn. Inte ens äldre sagor är riktigt på det schizzade sättet, det finns en skillnad där.
Bröderna Lejonhjärta är det grumligaste Astrid Lindgren gjort. I stort uppfattar jag henne som ett geni.
Hon var inte nazist, btw. Inte det minsta. Men just Bröderna Lejonhjärta har en air av ideologi som påminner om fascismen.
game of thrones däremot. Den har en mer shakespearesk livssyn. Det hade varit uselt om Daenarys fått vara hjältinna, hennes urspårning är nödvändig för det inte ska bli billigt.
Just det, och sen kom jag på en annan punkt där det är snudd på utmattande att ha en totalt avvikande åsikt från mängden:
så konstigt att jämföra Knausgård med Strindberg, Knausgård är jättesmåborgerlig. Jag gav även Morgontstjärnan en chans, problemet för mig att läsa den är månghövdat: jag stupar redan på skildringen av den galna kvinnan, kanske hade jag haft lättare att intressera mig för porträttet om nidbilden hade varit mer uppförstorad, för att stå ut försökte jag föreställa mig att det var en kvinnlig författare som skildrade sin man så, men det blev liksom inte bättre av det. Lite konstigare, men inte mer konst.
Jag har inget emot elaka eller negativa porträtt av kvinnor, Madame Bovary, flera av Jane Austens gestalter, med mera. Men Knausgårds fadda familjefarsblick, det är en hämnd ("vi ses i nästa bok"), kanske för att förlagan hävdat att han påtvingat henne elchocker?
Men det är ett förklenande porträtt utan att vara stort och demoniserande i sina linjer, reaktionärt förstås och helt avhängigt omedvetet kvinnoförakt för att gå hem hos läsare och läsarinnor.
haha, Magdalena Andersson är i och för sig lite rolig också.
"– Det är inte helt ovanligt att när olika parter kommer överens gör man lite olika tagningar av det. Inte minst när man pratar med media, säger Magdalena Andersson.
– Jag tror det är där vi befinner oss."
Dessutom säger hon att ett sånt avtal inte är juridiskt bindande.
Vilket låter åtminstone någorlunda uppmuntrande.
Utlämningarna kommer man nog inte gå med på. Men går man med på att betrakta kurderna i Syrien som fiender till Turkiet och därmed till Sverige, och att se mellan fingrarna på en ny invasion?
Den där ansökan, är den inte heller juridiskt bindande, månne?
Nu vet jag vad Magdalena Anderssons lite ironiska, coola retorik påminner om.
Bröderna di Biasis.
Tystnadskultur.
Överflödigt att ändra yttrandefrihetsgrundlagar i en tystnadskultur?
https://tranan.nu/bocker/skogshuggning/
Mycket man inte visste ...
Den är bra. Men jag visste inte att första upplagan drogs in.
Det här är de vanligaste sökorden som leder till min blogg:
vad skådar mitt norra öga, maja lundgren, glurr, äppelkriget skogsrået, bajen ramsor text
Särskilt glad över glurr.
Sökmotoroptimering behövs således inte.
Kan det möjligen vara så att våra vederhäftiga kvällstidningar försöker flytta fokus från Erdogans planer på massaker på de kurder som Sverige fram tills alldeles nyligen stödde, till en aningen mer osannolik rysk invasion i Baltikum?
Det är bra att Magdalena Andersson besöker Ukraina, emellertid.
Så långt går det att följa med.
Nästa besök bör bli Rojava.
Då skulle rentav Sverige kunna få ett rätt ok rykte. Integritet, klokhet, oomkullrunkelighet, byter inte fot över en natt osv.
Libyen, borde Magdalena Andersson besöka.
Jag tycker att hon har en schysst utstrålning, hon verkar lite tvärsäker på ett sätt som jag kan känna igen mig i själv, och samtidigt lite ironisk och det kan jag också känna igen mig i, om vi nu ska diskutera identifikationens vikt för politikers popularitet och varför - hur och varför någons karisma går hem. Jag gillar det sammanbitna, lite väderbitna. Coolt. Snygga kläder.
Och hon blev citerad någonstans att det inte var det här (få in Sverige i NATO) som hon drömde om när det nu var.
Jag stödjer till 100 procent Kakabavehs anmälan av Ann Linde till Konstitutionsutskottet.
Det är skumt och skamligt att t.o.m V och MP är tysta.
"Vill V och MP inte vara med om att granska regeringens utrikespolitik, vapenexporten, rättssäkerheten och organisations- och yttrandefriheten? Är alla pressekreterare och talskrivare anställda för att bara mingla runt på Gotland utan att jobba? Uppenbarligen undviker många politiker att uttala sig. Svenska journalister borde inte låta dem komma undan med att inte svara på frågor."
obs att det inte handlar om "ett särintresse".
Till och med om man struntar i frågan om Turkiet, Syrien och kurderna är det en viktig fråga.
Jag har sett att "experter" uttalat sig om det här avtalet och att det något som absolut inte borde ha undertecknats.
Jag tror att S förlitar sig på den svenska tystnadskulturen och på att identifikation och empati ska hamna i en enda vågskål, Ukraina, som om det inte fanns tillräckligt även för andra som lever under hot från en övermäktig militärmakt (Turkiet hotar alltså att massakrera Sveriges f.d vänner i norra Syrien, om någon har missat det).
Jag tror också att S förlitar sig på att allmänheten inte är tillräckligt rationell för att inse hur ohållbart det är att svika en befrielsegrupp som bekämpat en gruppering man anser vara ett hot mot samhället (IS eller Daesh).
Snabbskrivet, nu paus.
och så är det skönt att Guillou skriver.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/RrLooW/det-hade-varit-mer-rofyllt-att-skriva-om-larbenshalsen?fbclid=IwAR2TVEi8HcRm5fPtz2ho2jUi9PW8wO5E6hzrbn0RvhJpFoB7ZymKMBnjFvE
Man skulle kunna bli galen. Det kusligaste med svensk offentlighet, vad är egentligen det? Tystnaden eller larmandet?
En riksdagsledamot kan anmäla en minister till konstitutionsutskottet - men är hon ensam om det händer ingenting alls.
Jag tror att vi som menar att hela den här processen varit framhastad och destruktiv bara har ett val: låta bli att tänka på det.
Tyvärr.
Visst är det så, och det här har gällt i flera år - att ha varit emot Afghanistankriget och Libyenkriget tjänade ingenting till alls, att vara emot NATO-baser i Sverige och placering kärnvapen här kommer att visa sig fullständigt lönlöst. Det kommer att beskrivas som ofrånkomligt.
Det finns olika strategier för att låta bli att bli galen - till exempel det du föreslår, att låta bli att tänka på det. Ett annat sätt kan ju vara att gå in för engagemang med en befrielserörelse som inte tillhör den vinnande majoritetssvenskheten, t.ex en som fått stöd men sen slängts under bussen, som det kallas. "Leta inte bland bergen vi finns överallt", fick stort tack av Ann Linde men ska plötsligt inte betraktas som en befrielserörelse och partner.
Eller så kan man sikta på att bli en ny Katharine Gun. Om man har den positionen.
Nu har visserligen Magdalena Andersson sagt att det underskrivna kontraktet inte är juridiskt bindande, vilket skulle kunna vara hoppingivande.
Ett annat sätt att inte bli galen är att rikta uppmärksamheten till en sån här rolig lone ranger som Kakabaveh. Ärligt talat, det var hon som gjorde Magdalena Andersson till statsminister. Hon fick såvitt man förstår ett löfte. Det har såvitt man begriper svikits, av orsaker och med tänkbara följder som i sig är ett hot mot freden.
Nu ska jag inte traggla detta mer, men det är väl så att vissa saker tar hårdare och djupare än andra.
Good evening.
Jag håller ju med, även om nu Kakabaveh var för vild även för sitt eget parti. Men jag gillar Magdalena Andersson och hoppas nu att det finns ett sätt att kringgå det här avtalet.
Natoansökan går inte att stoppa eller skjuta på framtiden. Det är det jag menar med att vi som är emot bör tänka på något annat.
De borgerliga skulle ha larmat och påstått att ryssen står vid gränsen. Medierna hade flödat över av bilder från Ukraina (men inte från andra krigsdrabbade regioner). Sverige kommer precis från två misslyckade insatser som hela Riksdagen stod bakom och de har inte "utvärderats". Världen vill ha krig, det handlar inte bara om Ryssland givetvis. Och Sverige ska vara med. Det är sorgligt och en mycket farlig utveckling.
Jo det gör ju jag också, alltså som personlig utstrålning, hon är cool. Kan bli arg, kan dämpa sig. Gillar Hultqvist också, som typ. Betydligt betydligt svårare för Ann Linde.
Men hur ska Sverige kunna kriga mot terrorism på NATOs och USA:s sida,
om man ser mellan fingrarna på turkiskt angrepp på Syrien?
En för alla, alla för en.
Hur kan Sverige av alla länder överväga att ingå en allians med ett land som står i begrepp att invadera ett annat land?
Jag är knappast kommunist på Kakabaveh-vis, och tycker väl i och för sig att det är en rätt lustig "militarisering av riksdagen" att en fd soldat sitter där. Numera politisk vilde. Om Rojava vet jag inte mer än jag läst i tidningar och kan ju inte gå i god för att det är ett ok styre, eller att kampen mot IS går till på ett bra sätt. Men det verkar som en bra grej att stödja, och då inte "bara" av moraliska skäl utan för att det brukar anses bra för europeiska intressen att bekämpa IS.
Det är omöjligt att "bekämpa terrorismen på NATO:s sida". NATO och USA skapar terrorism.
Hur som, jag vet att det inte går att stoppa, om nu inte några andra länder bestämmer sig för att det ska vara avspänning i östersjöregionen och inte upprustning, och röstar emot svenskfinskt inträde, eller om Ryssland förmås att dra sig ur Ukraina.
Expressen jobbar som djävulen själv för att få hit kärnvapen.
Medierna försöker fokusera på utvisningarna, eftersom det är en jämförelsevis enkel fråga. Men avtalet är galet av många fler skäl, oavsett om det är juridiskt bindande eller ej.
Återvänder till mitt gamla förslag:
Om ett natoland står i begrepp att invadera ett annat land, bör inga nya medlemmar tas in i militärpakten.
Inga utvidgade självmordspakter, tack.
"Galet oavsett om det är juridiskt bindande eller ej" - vad jag menar med det är att det inte bara handlar om bindande utfästelser från den ena eller andra sidan, utan om signaler. T.ex klartecken till en turkisk invasion i Syrien.
Svensk tystnad tystare än blek blund.
Blott tyst blått blir blint gult.
Blott tyst gult blir blint blått.
Avtalet med Turkiet är långtifrån ett innehållslöst papper utan konsekvenser.
Lika lite som ändringen av yttrandefrihetsgrundlagen är det.
SÄPO-chefen är tydlig med att repressionen kommer att öka.
Det är troligt att demonstrationer mot Turkiets bombningar i Syrien kommer att förbjudas.
Man försöker ju vifta undan betydelsen, här i Sverige - samtidigt som medier vars uppgift egentligen är att granska, mer fungerar som plattformar eller megafoner för - ja, t.ex SÄPO.
Nu ska vi rätta oss i det här ledet. Jag skulle säga att detta i någon mån är typiskt svenskt. Det är ett auktoritärt land i grund och botten.
I Le Monde beskrivs det hela sakligt, och man försöker inte ljuga om vad det handlar om.
https://www.lemonde.fr/international/article/2022/06/29/accord-sur-l-adhesion-de-la-suede-et-de-la-finlande-a-l-otan-ankara-celebre-une-victoire-nationale-inquietude-et-indignation-a-stockholm_6132436_3210.html
Det kommer att krävas stort civilkurage à la Katharine Gun, Manning, Assange, i och med de stora förändringar som genomförts, med invasionen i Ukraina som svepskäl. Ja, jag hävdar att invasionen i Ukraina är svepskäl, ingen tror på allvar att Sverige riskerade att bli invaderat av Ryssland.
Inte heller Baltikum löper någon överhängande risk att bli invaderad. NATO har ett förkrossande militärt övertag, som till stor del används för att ställa till med ett helvete i utomeuropeiska länder.
Det är ganska svårt för mig att förstå "delar av vänstern" som menar att invasionen i Ukraina tvingar Sverige att godkänna Turkiets operationer i Syrien, och som ganska plötsligt verkar ha fått en ljus syn på USA:s utrikespolitik, krig och specialoperationer.
Nåväl. Den senaste opinionsundersökningen om Nato visade att en majoritet av svenskarna var tveksamma eller emot ett natointräde.
Sedan dess har man inte gjort några opinionsundersökningar, därför att det redan är ett faktum.
Jag kanske borde börja blogga på franska, det vore ett sätt att vässa formuleringarna, ce qui n'est pas clair n'est pas fran,cais,
"Månaderna som drev Sverige och Finland i armarna på NATO" (Le Monde)
För att inte glömma Guillou och Bratt.
Som jag förstått det ändrades grundlagen för att journalister INTE skulle kunna sättas i fängelse för avslöjanden av den typen, och då är frågan om den nya ändringen av lagen är till för att begränsa journalisters yttrandefrihet igen - men denna gång ännu mer, eftersom det ska omfatta inte bara Sveriges affärer utan även allierade länders.
Nåväl. Precis vad som helst kan hända. Framtiden är lång.
Håller med den som skrev att det enda NATO-motståndare kan göra är att strunta i frågan. Finns inget att göra. Undrade just hur du skulle reagera. Har följt med ett halvt och sömnigt öga.
Intervjun med SÄPO-chefen, inte mycket till kritisk journalistik där.
Tredje statsmakten DN, gratis för ungdomar.
Den som lever får se.
A
Anonym Det finns ju kritik mot Nato i Natoländer. Mot "out of area-strategin", mot att militärpakten har blivit mer offensiv, mot att egna försvarsintressen hamnar i andra rummet.
Jag tror att det är ovanligt svårt i Sverige för att borgerliga medier lyckas kväva debatten.
De har längtat, de längtar nu efter kärnvapen. Ingen överdrift, läs Expressens ledarsida.
Största hotet mot freden och mot demokratin är kampanjjournalistiken.
Visst får man se upp som Natomotståndare när nyheten "svensk tillfångatagen i Donetsk" först av allt leder till reaktionen "jaha, då ökar natoviljan och hatet på den här sidan". dumdristigt vara ärlig, omtanken om människoliv ska vara första impulsen - svenskkurd eller majoritetssvensk, första impulsen ska ju vara värnandet om människolivet. Till och med om det skulle råka vara en nynazist, men jag tror inte att det är så längre (2014 drog kriget till sig en del nynazister men inte nu längre).
Det kommer nog inte gå att förhindra ett öppet världskrig mellan Ryssland och NATO där Sverige går i spetsen, självklart vinner NATO, men om ett sånt scenario blir fallet hade det varit bättre om de gick in direkt och stängde av luftrummet. Ryssland har hotat med kärnvapen men när det kom till kritan tror jag inte de tagit till med det. Kriget hade tagit slut på några veckor om NATO gjort som Zelensky ville. Gissningar, förstås.
Svensk krigsfånge i Donetsk. Kakabavehs anmälan av Linde väcker f.ö inte mycket till gehör, jag gissar att en turkisk attack på Rojava knappt skulle leda till några svenska protester.
Nu kan man göra som en shakespearesk dåre som spelar dåre, ramsor och nonsensvisor
Hej så länge.
Rapport är ett kusligt program, som det alltid varit - man hade lätt kunnat tro sig leva i en diktatur med hårt statskontrollerade medier.
Men det vidarebefordrade (utan följdfrågor) Ann Lindes bestämda ord om att kontraktet med Turkiet gäller.
Det är alltså inte något ofarligt bluffkontrakt utan allvarliga konsekvenser, som vissa medier i Sverige velat göra gällande.
Kännetecknande nog var det endast en journalist från annat land som ställde någon form av följdfråga under presskonferensen.
Svenska journalister gör inte det eller mycket sällan, åtminstone inte när det gäller riktigt allvarliga saker.
De curlar makthavare.
Det finns flera saker som är övertydliga i dagarna, och en av dem gäller identifikationens vikt; jag vill kalla det rasism rätt och slätt. Det är borgerlighetens speciella typ av eurocentrism och amerikavänlighet som slagit igenom på stor front, det har gått mycket snabbt måste jag säga för S att slänga andra folk under bussen.
OM den tillfångatagna svensken var nynazist kommer det knappast rapporteras i svenska medier utan man får väl gå till franska i stället.
Konkurrensen om Arktis har kommit lite i skymundan också.
För Sveriges del handlar det om business. Stora vapenkontrakt. Och fåfänga: Sverige känner sig potent och urstarkt när britterna tackar för Gripen.
Redan rikt land blir ännu rikare och kommer på sikt medverka till mer destruktion på annat håll.
Det är en del av natos "out of area-operations".
Måste inskärpa att Turkiet just hotat med ny invasion av Syrien, och att USA har så mycket levrat och färskt blod på sina händer att det borde vara formellt förbjudet att skaka tass med dem.
Intervjun med skräcködlan ur SÄPO i DN föranleder en varning till svenskar: säg inte vad ni tycker.
Nu menar jag allvar, både i sociala medier och så kallad mobiltelefon: sänk era röster, det kommer bli väldigt mycket repression i Sverige i framtiden och Katharin Guns och Chelsea Mannings och kompani måste jobba i hemlighet.
Tjenare Mollberg, handlar väl lite om förhållandet konst och politik tror jag.
Minns inte. Ska kolla.
Jaha, en liten gnutta hopp, åtminstone spannmålshandeln kan komma igång, och sen bombar de hamnen i Odessa.
Tråkigt nog har videon med Valentina Lisitsa försvunnit från YouTube. Jag kollade hennes facebook och hon skriver att någon kapat hennes youtube-konto och raderat alla videor.
Tänkbart att hon bluffar, vill framställa sig som mer deplattformerad och hackad än hon de facto är, eller att det är en ghost in the machine poff faktor som inte har med politisk hacking att göra.
Det är inte nödvändigt att tycka att det är fel att hacka konton heller, världen är splittrad och kluven, den ena kan tycka att allt israeliskt ska bort den andra allt ryskt, det är inget jag lägger mig i eller tar ställning för eller emot.
här finns ialf hela Apassionata med Valentina L. Från tio minuter in börjar det movimento som finns med i filmatiseringen av Emma, och som är en favoritbit.
https://www.youtube.com/watch?v=9SGmDhAlzYY
Jaha, dykt upp igen.
Valentina Lisitsa tillbaks på YouTube och hon är STOR! Lyssna bara på appassionatan
Skicka en kommentar