Ni vet hur det är, tiden rinner på och även människor man har tagit till sig blir inte alltid prioriterade. Jag kollar upp sådana människor ibland för att se så de lever. Idag blev det nitlott, hon finns inte mer. Jag har ingen aning om hur, inte ens när eller varför. Jag vill kontakta hennes son, men jag skäms, jag vet inte alls hur länge hon varit död, när jag grattade henne på fb på sin födelsedag i februari hade hon inte reagerat, var hon redan död? ❤
Första gången jag träffade henne var min första dag på Handelsbanken för mer än 10 år sedan. Hon hade köpt ett rosa kort med en tecknad katt på, i kortet stod det att hon var så glad att jag skulle börja jobba där hos dem. Välkommen hit Maria. Hon var en glad och smart person, en flitig och snäll människa. Jag gillade henne spontant och hon mig. En gång fick jag en liten söt väska som hon hade köpt när hon var utomlands. När jag åkte köpte jag något till henne. Alltid glad och snäll, positiv och skrattade mycket. Jag kan inte säga att jag kommer sakna henne men jag kan säga att världen är en sämre plats utan henne.
❤
Vila i frid.
Jag hittade henne, skogskyrkogården. Jag såg också vår senaste konversation, den var politisk och avståndstagande med kärlek. Var det därför hon inte hörde av sig.. Om jag ångrar mig, nej, inte alls.
Livspartiklar 