Egentligen har jag inte tid att skriva just nu, men andan faller på och jag följer andan en stund. Igår ringde systern på mammas boende och berättade på usel svenska att mamma skickas till sjukhuset med en stroke. Det var knappt jag förstod vad hon sa systern alltså, hur kan de få en så viktig uppgift i samhället, utan att prata svenska bättre än så. Eftersom det är mammas tredje stroke vet jag att det inte är någon ide att hysteriskt rusa till sjukhuset. Hon är talbar, men sluddrar och kommer nu undersökas och slutligen köras till en avdelning,
Men ringer så klart sjukhuset för att höra hur det går och pratar med en normalt svensktalande kille som under samtalet får in mamma, det tog lång tid mellan samtalet från systern på boendet tills mamma kom på plats. ”Ja, jag är den ni ska ringa” säger jag när han frågar, kollar att numret stämmer hem till mig i papperna från boendet. Självklart inte, där stod vårt gamla hemnummer, fast jag lämnade redigt papper för flera år sedan, med mitt nya nummer. Men det vore ju dumt att tro att ett boende kunde klara att ändra en så viktig uppgift.
Sen fortsätter livet här hemma, vi ska ha ungarna med barnbarnen här som idag på middag och vår beställda cateringbuffé levererades i många kartonger igår, som vi ställe på den inglasade balkongen över natten. Vi ville skapa lite mys för familjen och valde catering, bara ställa i ordning här hemma duka och pyssla med snacks, drink, middagen, efterrätt Banoffee gör vi själva och så espresso eller vanligt kaffe till det. Vi brukar bjuda på middag denna helg, underbart att få träffas och umgås. Ungarna börjar bli ”stora” fem stycken från fem till fjorton snart femton. Anders har fixat pyssel och knåp som passar de olika åldrarna och så godis så klart.
Frasse fick en extra lång promenad och när jag klivit upp kom de hem efter en snabbis med bilen ner till Anders föräldrars grav med ljus och krans.
Tillbaka till gårdagen. Ringer neuroakuten (sjutton vet hur det stavas) vårdlag 3 och vill höra hur det nu är med mamma. En kvinna som pratar ännu sämre svenska än systern på boendet bad mig lämna mammas födelsenummer. Jag talar om det i vanligt tonläge och pratfart. Tystnad . . . jo, jag tar det igen …tystnad bara avdelningens ljud, pipande från bevakningsmaskiner . . så upprepar hon siffrorna, fel igen och jag talar l å n g s a m t . . . upprepar .. upprepar, höjer rösten . . . pratar som till en idiot . . . 16 var så svårt så svårt . . jag blir otrevlig i tonen (undrar vad i helvete detta är, ett skämt???) Inom parantes sa jag inte utan tänkte. Min man tittar på mig frågande, undrande vad fan jag håller på med. Efter att ha sagt 16 på mängder av sätt, ett sex, ett sex , sexton sexton sexton Nej inte 06 nääää inte 06. Till slut sluddrande på fan vet vilket språk sa hon 16 och plötsligt hade hon hela födelsenumret. Sen tystnad bakgrundsljud av olika maskiner pip pip pip jobbade på. Jag säger Hallå??? På oförskämt dålig svenska fick hon ur sig den avdelning mamma nu låg på och telefonnumret. Jag tackade och avslutade samtalet snabbt. Faktiskt chockad över hur en så outbildad kan sättas på en så viktig plats? Verkligen inte svårt att förstå gårdagens uppgifter på nyheterna, att stora klasser fockats ur sin utbildning till sjuksköterskor pga usel svenska. Tänk så Otroligt Många Fel det kommer bli i deras fotspår, i ett jobb där det akut behöver gå undan i tanke och tal. Hur ska de klara av order om mediciner i akuta skeenden? Kan de inte läsa eller förstå svenska siffror i tal . . .
Senare på kvällen fick jag tag i en svensk sjuksyster på mammas avdelning tack o lov prisa konungen! Jag fick till och med prata med mamma med högtalaren på mobilen. Hon skrattade när hon hörde min röst och då blev jag lugn. Visst sluddrade hon lite och stroken var denna gång på motsatta sidan, men hon kände igen mig, blev så glad sa syrran. Vi kommer på söndag sa jag, idag ska de testa hur hon har påverkats och jag fick svara på många frågor om hur mamma var innan den här stroken.
Idag är det verkligen november och jag hälsar de grå och blöta som så naturligt ramlar in, så fort vi stavar till november. Nu ska jag hjälpa Anders få ordning på festen.
Livsglimtar 
Livet går i dur och moll…. Jisses vilket öde och elände med dagens sjukvård då 😱 😡 man blir ju mörkrädd av mindre.
Ha en riktigt fin o trevlig kväll nu!
Mörkrädd var rätta ordet. Tänker på alla på sjukhus, sjuka och gamla, senila som bor på hem där större delen av de anställda numera pratar dålig svenska. Tänk att man hör dåligt, ser dåligt och senil. Att då ha en som inte förstår vad jag ber om eller kan trösta, förklara saker på mitt eget språk. Sen kan de som vårdande personer vara jättefina, men gud så utsatta många svenskar måste känna sig. Utlämnade. Kvällen har varit allt jag önskade. 🌹
Ja inte är det lätt. Det blir bara sämre i vårt land också – nu när det blivit till välfärdsområde, så smått slås ihop till stort – större än någonsin. Allt är en ända röra än…. Jag är oerhört tacksam över att jag ännu inte behöver deras hjälp…
Käre pastorn… ärligt, jag hoppas att du skickar in en anmälan om allt det här så det når mottagnings-/avdelningsansvariga för visst kan det vara illa med bemanningen så alla som kan får jobba men det finns ju lite gränser kan man ju tycka… Hoppas att mamsen repar sig, känns gott att läsa att hon kände igen din röst ♥ Kram
Imorgon hälsar jag på mamma. Tror ärligt talat de inte bryr sig, finns väl ingen personal att få tag på och då slänger man in folk utan språk. Det är väl som polisen, få vill utbilda sig, då sänker de kraven och tar in fel typ av människor. 🌷Kram
Fruktansvärt att Sverige blivit sådant. Svenska borde vara ett starkt krav för att komma in på utbildningar./Kram
Det är hemskt för alla som drabbas, det var en så sjuk känsla att sitta där och traggla med en som absolut inte fattade. Sen tänker jag, hur är det att sitta där för henne och inte fatta? Hon blir ju också svikt av samhället som inte ställer självklara krav på svenska språket. Låta henne jobba för att svenskar inte vill jobba i vårdsvängen, så uselt som de har gjort den. Jäkla politiker som egentligen skiter i både sjukt folk, vården och de anställdas villkor. 🌷Kram
Kan bara hålla med och beklaga.
Usch, så tråkigt. I Finland är vi heller inte bortskämda med att bli förstådda på vårt modersmål, så jag förstår problemet. 😦
🌹Ni är ju tvåspråkigt land och vad jag har förstått är det inte poppis att prata svenska.