När jag ligger här och väntar på John Blund, konstaterar jag att han som vanligt glömt bort mig.
Mig händer det knasiga saker rätt ofta. Idag gasade jag ner till Ica och apoteket med min scooter, åkte in på apoteket och väntade på min tur. Då kommer ännu en kund som jag kikar på, gillar att titta på andra okända runt om. Vi är ett gäng som väntar och när den nya kunden går längst bort i affären så vänder hon ryggen mot oss andra och jag kände hur fnisset, skratten tog spjärn enda nere i fötterna.
När hon strosade tillbaka, så ropade jag på henne. Hon hade en rak jacka, med ett bredare skärp av samma tyg som jackan runt midjan. ”Du har en klädhängare hängande på ryggen i skärpet.” Hon tittade på mig som om jag inte var klok, samtidigt som hon trevade efter plastgalgen. ”Det är väl märkligt att vi är så många som såg den, men ingen sa ett ljud” sa jag. Som som vanligt inte kan hålla käften. Är hundra på att det är mitt danska arv, som gör att käften går på mig.
Svensken är ju livrädd för opassande kontakt. Men alla skrattade eller log passande. ”Jag tänkte att några barn nog hade skojat med henne och sa det.” Men det var hon själv som hade lyckats med det hela. Nu ska jag lägga mig fan ta Bofinken John Blund, det blev en sömntablett på studs. Gnatt på er alla fina vänner!
Livsglimtar 
Hon var säkert glad att någon som du kunde säga till om galgen. Jag hade varit det. /Kram
Samma här, hur kan man vara så taskig att man inget säger? Jag begriper mig inte på folk, vad lider de av? Jag såg en gång en tjej som råkat ut för det vi flickor, kvinnor alla är rädda för. Vita byxor och mensblod i en stor blaffa baktill. Jag skyndade mig fram och berättade, så hon kunde knyta sin jacka över ändan och ta sig hem. Bara tanken på att många såg och inget sa gör mig förbannad. Allt för många svenskar är så jäkla fega. Tråkigt nog, pinsamt nog!
Precis 🤗
Bra att du sade till! Även om det var lite pinsamt för hennes del så hade det varit väldigt elakt att inget säga tänker jag så all heder åt dig!
Kram
❤️