Idag började han på högstadiet! Min lille! Helt obegripligt att det nu finns en tonåring i huset (och en 50-plussare, kanske än mer obegripligt). Skolvalsångesten har legat tung sen länge och det såg till i torsdags ut som Knasluvan skulle hamna på den skola som förvisso ligger närmast, men som ingen annan från hans gamla skola hamnat på. ”Relativ” närhet är det som gäller och vi har ju flyttat en liten bit och hamnade relativ inte nära.

Men hejsan hoppsan, i torsdags öppnade sig plötsligt en möjlig möjlighet som sedan blev reell (efter att jag förklarat vilken trevlig och studiemotiverad ung gosse Luvan är hrm…) på en tredje skola med mycket gott rykte och dessutom flera stycken föredetta förskole- och klasskompisar. Så bra att jag slängt iväg den där ansökan (nästan) varje år, trots att jag verkligen inte ville att han skulle byta skola tidigare. Men nu vart det ju tvunget och då blev det PARFEKT! som Knasluvan själv skulle säga.