Människorna i ett hus (och en katt)

Peter K Andersson
Rum med dolda fönster
(Lind & Co)

Året är cirka 1950.

Privatdetektiven Urban Krook har fått ännu ett uppdrag. Det är fru Bengtsson, bosatt i ett gammalt hyreshus i Malmö, som vill att han ska leta reda på den spårlöst försvunna herr Bengtsson.

Men herr Bengtsson är inte, som Krook trodde, hennes make utan… Nej, de ska inte avslöjas (fast du har väl ändå listat ut det). Låt mig blott säga, att i början av den här kortromanen – endast 166 sidor – är privatsnoken Krook mer lik Ture Sventon än Philip Marlowe.

Detta ska dock ändra sig allt medan ”Rum med öppna fönster” växer från berättelsen om den försvunna herr Bengtsson till att handla om hyreshusets alla människor och deras hemligheter. För de har alla – minst – en hemlighet.

Ett persongalleri, går det verkligen att säga. Mot slutet av boken kommer inte heller husets  hyresgäster att vara som de var i början. Väldigt mycket innehåll som får plats på bokens få sidor (fast fler än förra gången, då var sidantalet 140).

Peter K. Andersson debuterade som deckarförfattare i fjol med sin första noir-deckare om privatsnoken Urban Krook i Malmö och följer upp debuten på bästa sätt. Det gäller själva berättandet, person- och miljöskildringen, tidsstämningen. Det gäller allt.

Som en parodi och pastisch på allvar. Ingen nervkittlande spännande actiondeckare – däremot underhållande. Mycket! En njutning att läsa, både för Åke Holmberg- och Raymond Chandler-entusiaster.

Dessutom för oss som uppskattar Georges Simenons – uteblivna – miljöskildringar av Paris. Också Peter K. Andersson skildrar 50-talets Malmö utan att egentligen skildra Malmö.

Han nämner gator och platser, besöker och beskriver fåordigt blott några av dem – men det räcker för att läsaren = jag ska få en bild av 50-talsstaden framför ögonen.

Likadant med stämningen av då – absolut inte nu. En stämning som bara finns mellan raderna i boken, lite som doften av en antikvariatsbok, någon äldre deckare från just 50-talet.

Slutet blir, för mig, helt oväntat.

Krook löser fallet – ja, alla fallen – som den skicklige privatdetektiv han är. Och Andersson knyter ihop människorna – alla människor – både med huset och varann.

Bengt Eriksson