Ibland skriver jag kommentarer. Här finns en annan bloggare, som en del av er kanske vill läsa. Min kommentar finns där, men också här:

Min kommentar

Jag klickade på länken ”kognitiv bias”, som du har uppe i texten, och hittade ordet ”verkligheten”. Vad är det?

Du grubblar på det jag grubblat på. Jag har grubblat på mycket annat också, och ändrat åsikt och omformulerat mina tankar.

Solipsismen tycker jag snubblar på logiken. Om jag bara är en fantasi, ett bedrägeri, vem är det som blir lurad? Ett bedrägeri skapas, för att bli lurad att tro på sin egen existens? Skapas hur då och av vad?

Svaret: ”I och av materien” placerar materien i rollen som ”det verkliga”. OK! Då får det vara det, men kosmologen Max Tegmark (googla) och andra fysiker hävdar, att elementarpartiklarnas ännu mindre beståndsdelar, dvs. kvarkar, strängar och sådant är matematiska abstraktioner.

Abstraktion betyder tankefoster, och sådana är produkter av medvetande. De är medvetande. Alltså är materien en aggregationsform av medvetande. Tanken är en annan aggregationsform. Vattnet har tre aggregationsformer, fast, flytande och gas, eller som vi säger is, vatten och ånga.

Medvetande och materia är då samma sak, verklighet. Ånga och is är också detsamma, vatten. Men ingendera kan du se eller känna, du kan bara veta det.

Medvetandet har en egenskap, det reflekterar. Den materiella världen är därför en avspegling av oss medvetanden. Likaså är vi avspeglingar av allt medvetande omkring oss, av andra människor och av världen. Vi är en avspegling av miljö, föräldrar, lärare, ja allt.

Vi avspeglar varandra. Allt är verkligt! Du och jag är verkliga. Vi lever i verkligheten. Är det en rimlig, logisk och förnuftig slutsats, som du kan tänka dig att tro på? Eller är jag, som det heter, ute och cyklar?

För övrigt, materia och energi är samma sak, verklighet, och enligt termodynamiken kan energin inte utplånas. Då kan inte medvetandet det heller. Medvetandet är också verklighet.

Nu är jag gammal nog för att snart få reda på om det stämmer. Jag vet inte om jag kommer att kunna, men om, vill du då att jag skall komma som ett verkligt spöke och berätta?