Svartfågel av Frida Skybäck

Från första början tycker jag om polisutredaren Fredrika Storm och hur hon porträtteras. Hon växer fram och blir levande. Det är något sympatiskt med henne och jag gillar hur hennes hemvändande skildras.

Överhuvudtaget är personerna i boken fint tecknade. Frida vet hur hon ska skriva så att läsaren blir fängslas. Det är dessutom en bra dynamik mellan Fredrika och hennes kollega Harry, som gör att jag knappt kan vänta på att få läsa vidare om dem.

Själva berättelsen är mycket välskriven och skickligt konstruerad. Frida har läsaren i ett fast grepp under hela läsningen. Den stämningsfulla miljön bidrar till att man fastnar för berättelsen.

Boken handlar om Fredrika Storm, som återvänder till Skåne och börjar arbeta vid polisen i Lund. När en ung kvinna jagas ut på Vombsjöns tunna is och drunknar tar sig Fredrika och kollegan Henry Calmert an fallet. Fredrika är uppväxt i Harlösa inte längt därifrån och upptäcker kopplingar till hennes egen familjs mörka hemligheter. 

Svartfågel är första boken i serie om Fredrika Storm och Henry Calment.