När Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 skakades hela Sverige av en stor chock. Alla ville sätta ner foten politiskt korrekt och visa hur duktiga de var på att hålla sig undan från brunskjortorna.

Moderatledaren Ulf Kristersson lovade förintelseöverlevaren Hédi Fried så sent som 2018 att borgaralliansen ”aldrig, aldrig kommer gå med på något samröre med Sverigedemokraterna”- som om det var något han kunde lova. Är det inte demokratiska beslut som gäller inom dessa partier?

Nobelstiftelsen har kört samma race- Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har varje år som ende partiledare i riksdagen hållits utfryst ur Nobelfestligheterna. Så även i år, då Sverigedemokraterna valdes till det näst största partiet i Sverige.

Genom att försöka visa hur duktiga de är pissar Nobelstiftelsen alltså än idag på demokrati och svenskarnas åsikter, utan att kunna förklara sig. De lallar fram något trams om att Nobelpriset vilar på en respekt för vetenskap, kultur, humanism och internationalism- som om det vore något Sverigedemokraterna höll sig längre bort ifrån än övriga riksdagspartier.

Inte ens internationalism står de emot numera- de vill ju inte längre att Sverige ska gå ut ur EU.

Det är dags att Nobelstiftelsen kliver fram 12 år i tiden, från 2010 till 2022, som resten av samhället gjort.

Vill du stödja mitt arbete? Swish: 0730467053