Englands mest historiska stad

För flera år sedan gästbloggade jag hos Resia och skrev ett långt inlägg om min gamla hemstad York. Eftersom den bloggen nu plockats ner är det på tiden att jag har mina tips själv här och speciellt eftersom jag snart kommer med fler tips från vårt senaste besök. Jag kom hit för första gången 1989 på väg till studier i London och några år senare kände jag att jag ville flytta hit så det gjorde jag och träffade då också min man som kom därifrån. Håll till godo med fakta och tips från en av Englands vackraste städer.

Det finns såklart mängder av historiska städer i Storbritannien men York pekas ofta ut som en av de bästa på grund av att den haft flera storhetstider under olika perioder. Dessutom bombades den bara kort 1942 med ett par förödande resultat medan allt annat klarade sig. Staden ligger där ån Foss flyter ut i den större floden Ouse som här är seglingsbar ner till Faxfleet där den och floden Trent mynnar ut i den större Humber och Nordsjön. Det här gjorde den perfekt som bas även om den uppströms får tillskott från floderna i Yorkshire Dales och delar av staden därför ofta svämmar över en gång om året, speciellt om det snöat eller regnat mycket.

Ta en båttur på floden. Här York Guildhall i bakgrunden.

Några som uppskattade läget var romarna som här grundade staden de kallade Eboracum, vilket är varför du idag ser namnet Ebor i allt från taxibolag till galoppsport. Idag kan du se romarlämningar i kryptan i York Minster eftersom de själva hade ett tempel på platsen. Septimius Severus avled här år 211 då hans mer kände son Caracalla tog över innan han snart försvann till Rom. Utanför just Minstern står idag kejsar Konstantin I (den Store) staty eftersom han kröntes här år 306 efter att hans far dött. Ett romerskt bad i källaren på puben Roman Baths finns också att se liksom spridda kolonner och annat på spridda ställen. Alla vet att en stad av den här storleken också måste haft en amfiteater men den har ännu inte hittats. Det rivs inte så mycket i en historisk stad.

En del som faktiskt revs var de gamla kvarteren vid Coppergate mitt i centrum. Där hittade man då otroliga mängder vikingaföremål och kvarlämningar av vikingahus som man hoppats (min man hade turen att kunna kika ner på utgrävningarna från toppen av sin skolbuss på 70-talet). En tid efter romarna kom nämligen vikingarna hit och grundade staden Jorvik. Även detta är ett namn som idag används i alla möjliga sammanhang och på platsen för utgrävningarna ligger idag Jorvik vikingacenter som alla skandinaver borde besöka. Staden har också en vikingafestival varje februari som norrmännen verkar uppskatta mer än vi svenskar. Det är vikingarna som är orsaken till att så många av Nordenglands (och Skottlands) gatunamn slutar på ”gate” och inte ”street”. Eftersom stadsportarna därmed inte kan kallas ”gate” så heter de i York ”bar” och som de själva säger heter barerna därför såklart pubar. Hängde du med?

Drottningens jubileum skapade en ny viking på stationen

Stamford Bridge är i York något helt annat än Chelseas hemmaplan nere i London. Det är en by några kilometer utanför staden där den saxiske kungen Harold Goodwinson vann över vikingarna i ett slag 1066 och därmed slutade denna period. Goodwinson själv dog en kort tid senare i det än mer kända slaget vid Hastings där Wilhelm Erövraren stod som segrare och normanderna därmed tog över makten över England och York utvecklades i en ny riktning. Bland annat lät normanderna bygga ett slott där Ouse möter Foss för att säkra att vikingarna inte återvände. Kärnan byggdes först i trä och 1190 inträffade den tragedi det för alltid blivit känt för när stadens judar, som lånat ut pengar till Richard Lejonhjärta, jagades dit av en pöbel och hellre än att torteras av den satte de eld på tornet och dog tillsammans. Kärnan återuppbyggdes sedan i sten och stod färdigt 1245. Namnet Clifford’s Tower har det fått efter Roger de Clifford som avrättades här 1322 efter ett uppror mot Edward II. Det är idag det enda som finns kvar av vad som en gång var ett av de största medeltida slotten i Nordengland under en tid när York var närmast som en huvudstad för halva England. I flera år har tornet renoverats och från 2022 kan du ta dig högst upp och få fina vyer över York medan du lär dig mer om slottets historia.

Medeltiden ser du mycket av i dagens stad. Kommer du med tåg möts du genast av den gamla romerska stadsmur som då gjordes större. Idag kan du promenera uppe på nästan hela muren och får vackra vyer på många sträckor. Här och där bryts den av maffiga stadsportar som Micklegate Bar som var porten in i staden för den som kom från London och därför fortfarande den port kungligheter som besöker York använder. Under medeltiden var det här man satte upp avrättade mäns huvuden i avskräckande syfte och ett sådant huvud var Richard III:s far under Rosornas krig. En period när staden lite förvirrande först var lojal med huset Lancaster för att senare skifta till huset York. För Richard III blev York lite av en huvudstad, nära hans många slott i norr och det finns flera byggnader med anknytning till honom runt om i staden där han ville begravas fast han nu vilar i Leicester.

Promenad på murarna – en klassisk vykortsvy
Micklegate Bar. Här satt huvuden på pålar. Tack och lov inte längre när det här var min väg till jobbet.

Den största byggnaden i staden, och förmodligen dess mest kända, är York Minster som syns från flera platser i staden. Dedikerad till Petrus är detta faktiskt den näst största gotiska katedralen i norra Europa efter Kölnerdomen – den äldsta om man räknar färdigställda under medeltiden. Lokalbefolkningen blir lätt upprörd om du kallar den katedral eftersom den har titeln Minster och här finns en av anglikanska kyrkans två ärkebiskopar, den högst rankade av de två hittar du i Canterbury. Kyrkobyggnaden du ser idag är från 1230-talet men här byggdes en träkyrka redan strax efter att Konstantin övergått till kristendomen på 300-talet vilken sedan förstörts av både danskar och Vilhelm Erövrarens styrkor innan den alltså förstärktes. Jag har helt glömt att skriva ett eget inlägg om minstern genom åren men det mest kända i den är ett rosenfönster och här finns mängder av medeltida glas. Du kan också gå upp i mittornet och få en fin utsikt över staden och omgivningarna. Blixten slog ner i Minstern 1984 (min man kunde följa branden som följde från sitt sovrumsfönster och sov inte mycket den natten). Renoveringen av den sidan ledde till att det idag finns moderna storheter att se för besökarna som tittar upp i taket eftersom BBC:s barnprogram Blue Peter ombads engagera sina unga tittare i arbetet och det skapades bossor med bland annat en val och en astronaut. Jag rekommenderar ett besök under Evensong när kören sjunger och inte minst runt jul. Själv älskar jag också att gå omkring i de här kvarteren när klockorna ringer för fullt.

York Minster i solnedgång. Alltid renoveras någon del.
Missa inte stillheten i Dean’s Gardens

Minstern är långt från den enda fina kyrkan i York som har så många medeltida kyrkor att bara Norwich kommer upp i samma imponerande mängd. Överallt du går ser du torn med lanternor eller spiror. Idag är flera överflödiga och därför hittar du nu kyrkor som avkristnats och fått andra användningsområden. Där finns ett café, en cocktailbar, samlingsplatser för äldre och tidigare ett arkeologiskt besökscentrum. Just arkeologiska utgrävningar pågår regelbundet i mindre kyrkor och på andra platser i centrum för att hitta mer från romar- och vikingatid. York har såklart inte bara kyrkor utan också till exempel fantastiska gillehuset Merchant Adventurers’ Hall från 1300-talet. Går du in i parken Museum Gardens hittar du också ruinerna av klostret St Mary’s Abbey som förstördes under Henry VIII:s reformation. Parken är också hem åt Yorkshire Museum där du kan se mängder av fynd från romar- och vikingatiden liksom medeltiden och inte minst Middlehamjuvelen som tros ha burits av Richard III.

Inte längre en kyrka utan cocktailbaren Jalou

Englands mest fotograferade gata. Så har den kallats, The Shambles mitt i York. Husen här är från 1400-talet och några med delar som till och med är ett par hundra år äldre. Här lutar sig flera byggnader nästan mot varandra över dig längs den smala kullerstensgatan som förr var slaktarnas gata, därav namnet, och som ligger bredvid den lilla marknaden med frukt, ost, böcker, alternativa kläder och annat. Den siste slaktaren försvann för sisådär 40 år sedan när hyrorna höjdes och höjdes av kommunen som såg hur turisterna flockades och det gick att tjäna pengar. Idag är Shambles proppfull av människor så kom hit före frukost eller sent på kvällen om du vill ha gatan för dig själv. Speciellt sedan den för några år sedan fick rykte om sig att vara inspirationen till Harry Potters Diagon Alley, något som dementerats av Rowling själv men som affärsidkarna älskar och idag finns hela tre butiker med Potter-grejer men tack och lov även en riktigt bra smörgåsbutik och lite annat.

Välbesökta Shambles
Det här hade svärfar klassat som Disneyland
Mer stillsamt kvällstid

Alldeles bredvid Minstern ligger en oansenlig kyrka där Guy Fawkes döptes. Mannen som fått ge ansikte åt den grupp som ville spränga parlamentet och därför avrättades 1606 föddes bara ett par kvarter bort (men inte i huset som har ett hotell med hans namn vad de än påstår). Han blev katolik genom sin styvfar och kanske mer känd än han behövt bli men den femte november tänds det inget bål på hans gamla skola i York. Det engelska inbördeskriget mellan rojalister och republikaner under 1600-talet påverkade också det York med flera slag i trakten. Mer om den tiden kan du få veta om du besöker underbara Castle Museum som också har fantastiska samlingar vardagsföremål och som ligger i det gamla slottsområdet vid Clifford’s Tower. När slottet försvann byggdes stadens fängelse på området och muséet visar därför också stråtrövaren Dick Turpins cell bland mycket annat. Några av oss minns den romantiserade TV-serie om Turpin som gick på 70-talet och hans grav ligger vid ån Foss bakom slottsområdet.

Det sägs att York har en pub för årets alla dagar. Staden har kanske aldrig nått upp till fullt så många och på senare decennier har flera stängt men det dräller fortfarande av charmiga, historiska pubar här. En av mina favoriter är The Old White Swan som jag redan berättat om. I mitt inlägg om Yorks alla spöken tar jag upp några fler av de riktigt gamla. Självklart finns det också mängder av andra pubar att besöka, några av dem har jag skrivit om i andra inlägg för att de är med i CAMRA och har real ale eller av andra anledningar. På senare år har dessutom ett anständigt lokalt bryggeri kommit igång och därmed även öppnat ett gäng egna pubar och överlag har ölutbudet ökat på pubarna på senare år. Längs floden ligger populära Kings Arms som så gott som alltid svämmar över i februari – vid baren kan du se mätstickan. Inte min favoritpub men läget är svårslaget liksom det charmiga 1600-talshuset.

På The Golden Fleece med sina lutande golv kan du även övernatta
Kings Arms där du kan sitta i solen och vara nära nattlivet

Det är lätt att tro att York lever på sin historia men det är faktiskt en modern stad med allt vad det innebär också. Hit kom järnvägen på 1800-talet och staden låg så bra till att den blivit järnvägsknut. Det är därför inte konstigt att den är hem åt det nationella järnvägsmuséet som tyvärr inte berättar så mycket om Yorks egna vagnsfabrik som lades ner i början av 90-talet efter att järnvägen privatiserats och ABB köpt upp fabriken och lagt ner. Muséet är hur som helst otroligt sevärt och själv älskar jag det strömlinjeformade ångloket Mallard som min mans klasskamrats morfar skyfflade kol på när det slog hastighetsrekord genom Lincolnshire 1938. Choklad är ytterligare en sak York är känt för med fabrikerna Rowntrees och Terry’s. Den senare är nedlagd och omgjord till lyxlägenheter men är fortfarande känd för sin Chocolate Orange som för tillfället tillverkas i Strasbourg i dagens globala varumärkesvärld. Kvar i York finns Rowntrees där min svärmor tillverkade ammunition under andra världskriget men det har köpts upp av Nestlé vilket är det namn produkterna går under idag. Det som fortfarande tillverkas i York är bland annat Smarties och KitKat och det doftar ibland choklad i staden. För några år sedan startades också ett chokladmuseum i centrum som berättar både om kakao och Yorks choklad.

Terry’s Twister. En martini med Yorks egen gin med choklad och apelsin och chokladlikör och så ser ni ju den legendariska chokladklyftan. I bakgrunden borgmästarens bostad till höger.

Som turist ser man mest handel och turism och tänker kanske att York inte är så industriell som städerna längre västerut men som ni sett har det alltså länge funnits järnvägsindustri och chokladfabriker här. Faktiskt har det även tillverkats flygplan mitt i centrum en period och funnits ett stort tryckeri. Tar du dig utanför murarna så träffar du fler människor som minns allt detta och ser det mer vardagliga York. Det har blivit en stor omställning på senare år när mycket lagts ner och turistnäringen förlängts. Så sent som när jag bodde här på 90-talet var vinterhalvåret väldigt stillsamt där man gick omkring i doften från det nu nedlagda sockerbetsraffinaderiet och det är det inte längre. Speciellt december är väldigt livligt och en mysig tid att komma och shoppa och lyssna på julsånger.

I denna omvandling ingick att York 1963 fick ett universitet och det har verkligen påverkat staden på både gott och ont. Det har sitt campus i den historiska stadsdelen Fulford och har jobbat sig upp till ett av landets bättre i listorna men behovet av studentboenden har därmed exploderat och både trissat upp hyrorna och gjort det svårare för lokala ungdomar att flytta hemifrån samt ändrat stadsbilden när hus gjorts om. Det här har lett till vissa spänningar mellan studenter och lokalbefolkning men du ser det mest i att de ofta väljer olika pubar och nattklubbar. Samtidigt har allt studentliv gjort att York röstade för att stanna i EU vilket nog inte hänt annars. Den omgivande landsbygden är full av jordbruk i det bördiga Vale of York och det välbärgade Rydaledistriktet och där är det brexit som stöttats mest men låt inte detta stoppa dig från fantastiska utflykter i omgivningarna till platser som Castle Howard och Helmsley.

Kvarteren runt Minstern

Som du märker kräver ett besök i York minst tre dagar även om en dagstur är bättre än inget. Du märker ju att du också utan problem kan spendera mycket mer tid än så här också och upptäcka god mat, hippa caféer och vinbarer och små kul butiker med vintage och annat på gator som Fossgate, Gillygate och Bishopthorpe Road. Jag har redan skrivit om restaurangen Star In The City och alldeles i närheten av den ligger en michelinkrog med avsmakningsmeny. Svälta behöver du alltså inte göra här. Det enda som faktiskt fått lite skäll här är avsaknaden av bra afternoon tea. Mest känt är Betty’s Tea Room där köerna ringlar långa (och vars Yorkshire fat rascal du kan köpa med dig en) men jag är inte villig att betala de priserna för tepåsar och tycker miljön är rätt stel. Satsa på något av de mindre kända ställena istället för de finns.

Hog roast i fluffigt bröd med äppelsås – snabbmat i York

Behöver du boka boende i förväg? Ja, gärna under augusti. Annars kommer du alltid att hitta något men inte nödvändigtvis med det läge och till det pris du vill ha. Det är också bra att kolla upp när det är stora galopphelger. Stadens galoppbana är stor och när det är ”race days” är det ofta mer fullbokat. Dessutom blir det ofta lite väl livat och trångt på stadens pubar och klubbar då. I York finns verkligen allt från stora finhotell och kedjor till små B&Bs och historiska byggnader så det är bara att välja det du föredrar.

Om jag är färdig med allt jag har att berätta om York? Absolut inte. Det finns mängder av sevärdheter jag inte fått med men detta är en blogg och ett inlägg kan inte bli hur långt som helst. Skriv till mig om du vill veta mer. Jag jobbar alltid på med Yorkshire i sin helhet.

11 kommentarer

  1. Intressant om York som jag har besökt helt kort på 90-talet. Vikingamuseet och muren minns jag att vi såg. Så fantastiskt att gå genom den porten varje dag på väg till jobbet!

    Gillad av 1 person

    1. Ja det saknar jag även om Öresundsbron inte heller är så dum.

      Gillad av 1 person

      1. Det är sant! Den är också vacker.

        Gillad av 1 person

      2. Man ser det i hur de som inte pendlat över den i 20 år uppskattar den.

        Gillad av 1 person

  2. Helt rätt att ha reportaget på din egen sajt!! När det gäller Storbritannien har vi sååå mycket kvar att se (typ det mesta!). Detta är ännu ett resmål som verkar intressant!

    Gillad av 1 person

    1. Haha, jamen jag har massor av tips när ni kommer iväg så småningom men detta är verkligen en juvel både upplevelsemässigt och visuellt.

      Gilla

  3. Ingmarie · · Svara

    Å vilket härligt inlägg. Tack!!! När jag besökte York första gången för ett antal år sedan så besökte jag många av de fantastiska platserna du nämner. Att läsa ditt inlägg ger ytterligare dimensioner och sammanhang och lite pirr i magen av historien vingslag. Jag tror inte man kan få nog av York. Jag avundas dig som fått bo där.
    En konstig fråga tycker du kanske men får jag fråga dig om du möjligen vet vilka platser som förstördes av bomber under andra världskriget??

    Gillad av 1 person

    1. Tack! När man skriver om det man gillar lite extra så skriver det nästan sig själv.
      Ja jag tänkte eventuellt skriva ett eget inlägg om bombningen. Den kom som hämnd på RAF:s bombningar av historiska Lübeck och Rostock och som järnvägsknut bombades såklart rälsen och delar av stationen. Sedan fick de in en träff på just Guildhall och kyrkan bredvid vid den stora klockan på gågatan Coney Street. Det small också i nunneklostret Bar Convent vid Micklegate.

      Gilla

  4. Ingmarie · · Svara

    Tack för svaret. Jag ryser till av både stor förfäran och historieintresse. Jag undrar var skyddsrummen fanns tro? men under gamla York finns kanske en hel del underjordiska utrymmen så innevånarna kunde klara sig någorlunda ? För övrigt så minns jag från mina semestervistelser i York och trakten ovanför att landet har ett fint sätt att hålla vid liv hedrande av sina krigsoffer. Jag minns att det också var (kanske är fortfarande)en hel del utställt på castle museum som visade vardagslivet och soldatlivet under andra världskriget som var väldigt intressant.

    Skriv väldigt gärna något inlägg i framtiden om det du känner till om bombningarna under andra världskriget,om du ändå tänkt göra detta.

    Gilla

    1. Jag tror staden svämmar över så pass att det är osäkert med underjordiskt i själva stadskärnan. Du ser sällan hus med källarlägenheter så där som i Edinburgh och London. Många satte sig i utrymmet under trappan och en del hade s.k. Anderson shelters i trädgårdarna om de hade några.
      Castle Museum har en del ja. Ett av mina favoritmuséer. Det får bli ett inlägg om kriget.

      Gilla

  5. […] som driver bloggen ”Bara Brittiskt” skriver om sin gamla hemstad York: ”Det finns såklart mängder av historiska städer i […]

    Gilla

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

lite mera rosa

vardagslyxen – nära & långt borta

Skriv & Res med Therese

Therese Fredriksson, författare. Älskar resor, författande, böcker och kulinariska upplevelser. Gärna i kombination.

The London Foodie

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Hattrick

En blog om damfotboll av Rainer Fussgänger

Halloj världen!

Ett resemagasin och en blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om fotografi, natur och lite av varje.

Bortugal

Borta men hemma. En blogg om en familj som längtade bort och hittade hem.

People in the Street

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Att resa-podden

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Matochresebloggen

Bloggen om England och övriga Storbritannien

Ladies Abroad

Reseberättelser, resetips och resefoton

Travel on a Cloud

Bloggen om England och övriga Storbritannien

City Lover Reser

Bloggen om England och övriga Storbritannien

JENNIFER STROUD

Bloggen om England och övriga Storbritannien

The Cornish Bird

Cornwall's Hidden History Blog