Jag är otroligt glad att vi har haft dom här två veckorna på oss för annars hade vi aldrig hunnit. Jo, om vi hade packat till långt in på nätterna men det funkar inte riktigt när Vilya ska vara med mitt i allt. Plus att när hon går och lägger sig på kvällen blir det svårt att fortsätta packandet för just nu sover den där lilla damen tydligen väldigt lätt. I vanliga fall kan hon sova sig igenom nästan vad som hellst men nu är hon väldigt lätt väckt. Tror att hela den här flytten gör henne ganska orolig och att möbler försvinner och allting vi äger sakta blir nedpackat i kartonger gör henne väldigt orolig. Fullt förståeligt när den här lägenheten är det hem hon känner till och nu förändras allt utan att hon riktigt förstår. Jag tror det kommer bli jättebra för henne att få ett eget rum nu. Det märks att hon behöver få yta att leka på och få ha som sin.
Berget av kartonger växer i alla fall stadigt. Jag börjar tack och lov se slutet på det. Vi har även fått upp alla kartonger vi hade nere i källaren och sällat dom till högen. Skönt att ha allt på ett ställe. Oron finns självklart att allt inte kommer få plats i flyttlasset men plan B finns i alla fall och det känns tryggt. Jag hoppas att den inte behövs i slutänden och att jag bara oroat mig i onödan. Vore väldigt typiskt mig faktiskt.
Imorgon blir det ett ordentligt ryck och ett ärligt försök att bli klar med allt packande. Jag vet inte hur realistiskt den förhoppningen är men jag kommer absolut göra mitt bästa för att den ska bli sanning. Vi får väll helt enkelt se.
Jag ser i alla fall fram emot att ha själva flyttandet avklarat och alla våra saker nere i nya lägenheten. Det kommer kännas som rena befrielsen. Ja, jag vet att det blir massor av uppackning sen men den biten ser jag faktiskt fram emot. Att få ställa alla saker på rätt plats och organisera är något jag tycker om. Det är allt det här packandet som jag tycker är jobbigt.
Nu är det i alla fall inte många dagar kvar. Jag börjar skönja mållinjen i alla fall.
Over and out!