Snart så

Det börjar sakta men säkert bli klart här i lägenheten och det börjar kännas som ett hem. Självklart finns det en del kvar att fixa men det är inte mycket om vi säger så. Det står ett par kartonger kvar här och där men det är saker som ska in i något av våra två förråd och dit måste vi skaffa ett par hyllor först men så fort det är gjort ska alla flyttkartongerna packas upp, vikas ihop och stuvas undan dom också.
 
Köket är färdigt och nu gäller det bara att vänja sig vid vart allt står. Har gått åt fel håll redan vid ett par tillfällen när jag skulle sätta igång tekokaren. Är superglad att för första gången ha ett riktigt kök man kan sitta och äta i sen jag flyttade hemifrån för en sådär 16 år sedan. Det är en ny erfarenhet och jag måste ju erkänna att jag tycker om den. Älskar lampan vi köpte att ha över köksbordet också. Den passar verkligen perfekt till bordet och de andra möblerna vi har där inne.
 

Vilyas rum gjorde vi ju klart först av alla rummen så att hon skulle kunna vara någostans med sina leksaker medan vi höll på med resten av lägenheten. Hon trivs som fisken i vattnet där inne och hon tycker att det är väldigt bra att slippa plocka undan alla sina saker flera gånger om dagen. Det är nog tur att det inte är så stort för då har hon inte allt för mycket att städa på kvällen innan det är dax att sova. 


Vårt sovrum saknar fortfande ett par tavlor men och alla våra jackor och vinterkläder ligger fortfarande där inne i väntan på att klädkammaren ska bli färdig för dom flyttar in där sen.
 

Vardagsrummet/kontoret är väll det som saknar mest. Vi har inte fått vår soffa och vår fotölj ännu. Först var det beräknat att komma vecka 30-31 sen blev det flyttat till vecka 33 och nu är det vecka 35 som är sagt. Håll tummarna för oss för som det är just nu så är Vilya den enda som använder den delen av rummet då hon är den enda som har någonting vettigt att sitta på. Här står också det mesta av det som ska flyttas och fixas undan så fort klädkammaren blir klar.
 




Nu börjar det i alla fall kännas som ett hem och alla pusselbitarna faller sakta på plats en efter en. Bara ett fåtal kvar nu och sen kan vi helt enkelt bara bo också.
 
Over and out!


Kommentera inlägget här :