stjärnstrålar

Men vad händer, på väg till stallet får jag ett telefonsamtal "det brinner hos Ivan. Det brinner i stallet".

Åker dit och hela gården är full av brandbilar 7 stycken läste jag i tidningen, samt vad som kändes som nästan hela byns befolkning.

Branden är under kontroll men röken ligger tjock. Hästarna står i ett hörn i hagen och tittar på all uppståndelse.

Tack vare rådigt folk och att det inte hände under natten blev skadorna relativt små.

Så många som högg in och slet i mina blöta sotiga saker för att försöka rädda det. Abood som kom pilande från stan för att hjälpa, folk som hörde av sig och erbjöd sin hjälp och undrade hur det gick med allt.

Vilka otroliga hjältar. All min kärlek och eviga tacksamhet.

Cilla som styrde upp allt hade jag inte klarat mig utan. 

Jag själv har mest gått runt i ett töcken. Liksom gått och hållit i en grej och inte vetat nånting.

Yr så in i helvete. Huvudvärk och en hjärna som stänger ner helt vid stress.

Folket, så fantastiska. Förutom alla som mest är nyfikna och tittade på. Folk jag inte känner som har kastat blött äckligt hö och klättrat på tak för att fixa.

Insats igår för att sortera och rengöra. Folk har tagit hem och tvättat saker, kommit med prylar och med mat.

Cilla

Veronica

Kerstin

Lena

Chricko

Johanna

Kerstin

Anna

♥️

Hästarna fick bo en natt hos Eva ifall elden skulle ta sig igen eller om det skulle hända något mer.

Det är mycket kvar, frågan om vi kommer kunna vara kvar i vinter. Ligghallen klarade sig förutom att den är full i vatten så den behöver ju saneras. 

Ingen ström finns och det är frågan om vad Ivan och Åke tänker göra med byggnaden. 

Sen är frågan om vad jag får på försäkringen. Jag har 0 kronor över varje månad.

På riktigt 0.

Efter att ha köpt foder och lite mat och betalat räkningar finns det ingenting på mitt konto. Inte ens lite damm i ett hörn.

Mitt bankkonto är lika tomt som min energikonto.

Det hade kunnat vara värre och det viktigaste är att hästarna är okej men mitt liv är verkligen inte roligt att leva.