Mina idrottsbragder 4: Fotboll

 Ett år under mellanstadiet fick vi faktiskt för oss att skicka ett tjejlag till fotbollsturnéringen mellan de andra mellanstadieskolorna i kommunen. Killarna skulle träna oss. 

På min skola var det här med fotboll en typisk killgrej. De spelade alltid fotboll. Varenda rast, om den så bara var tio minuter, rusade de ut till fotbollsplanen. Om det inte var vinter och de hade fullt upp med att pula in snö i ansiktet på oss tjejer. 
Att tjejerna skulle få vara med och spela fotboll var något som behövde tas upp till diskussion under lektionstid. Jag kämpade naturligtvis för tjejernas rätt att spela fotboll men när vi väl hade fått den avstod jag från att nyttja den. När de båda andra tjejerna i klassen (vi var en liten skola) sprang mot fotbollsplanen tillsammans med killarna ägnade jag mig åt all bolla med tennisbollar mot ett plank. Att frivilligt utsätta sig för bollsporter föreföll mig fullständigt vanvettigt. Även om jag tyckte att det var självklart att jag skulle ha rätt att göra det om jag ville.

I den första matchen i turneringen förlorade vi med 13 - 3 och lyckades inte ens tacka domaren och motståndarlaget med ett samstämmigt "hej"

Kommentarer

skogsnuvan sa…
Fotboll har jag alltid hållit mig undan från. Mina bröder spelade förstås även hemma men jag var på sin höjd med och spelade badminton och krocket. Lugna fina sporter och så tränade jag gymnastik och jag var rätt så vig och hjulade och gick ner i brygga utan större bekymmer. Simmat har jag alltid gillat förstås men skidåkning hatar jag och att hoppa över plintar var också en ren pina.Usch. Tack vet jag att sitta i spiselhörnan uppkrupen med en nybakad kanelbulle och lite mjölk och läsa böcker och se på när mamma stökade.

Populära inlägg