sofiagehlin

Det började ju med Corona. Fick höra att människor jag har varit nära hade Corona. En efter en insjuknade. Jag har tagit test sen i fredags och varit negativ. På söndagen vaknade jag med täppt näsa och brännande känsla i halsen. Panik! Jag bröt ihop. Totalt. Av stress! Skickade Micke så han fick köpa mera testet. Negativt. 

Jag vet inte om jag kommer bli dödssjuk på söndag när allt är över eller om kroppen reagera så här av stressen. Hur som när jag började slappna av visade vädret att det skulle spöregna på lördag. Nej, men snälla. Då var jag redo att ställa in. Allt. Hela skiten. Har kollat i över en vecka och bara regn. Och vi ska vara ute. Hela vigseln och fotograferingen. Jag höll på att smälla av. 

Sakta men säkert ändrade sig vädret (än så länge iaf) och saker och ting började falla på plats. Som tillexempel tältet kom idag, skulle ha kommit på fredag. Stor lättnad för oss. Vi har kunnat gjort allt som egentligen vi skulle ha stressat med på fredagkväll. Underbart! 

Alkoholen kom tidigare än planerat. Ännu ett mindre stressmoment. 

Idag har jag, Micke och viggo grejat med tältet. Drog på alla stolsöverdrag, dukar, ställt borden där de ska stå osv. På kvällen kom hela ligan och hjälpte till med all belysning. 

Kristoffer har skrivit ut superfina häften som min mamma har gjort. Alla hjälper verkligen till så sjukt jäkla mycket. Är så otroligt tacksam för mina eller våra fantastiska vänner ❤️ 

Vad tusan skulle vi gjort utan er?! 

Igår satt jag helt helt förtvivlad på golvet och försökte trassla upp ljusslingor. Säger till Sara "fan också. Jag skulle behöva skriva ett program för kvällen." Sara rotade i sina dokument på datorn och sa "menar du det här?" Så läser hon upp ett perfekt program som hon och mikaela knåpat ihop. Då brände tårarna bakom ögonlocken. Vilka jäkla vänner ❤️ 

TACKSAM ❤️