Inte nog med att det blir solförmörkelse, enligt Expressen. Nästa sommar blir det dessutom kulturskymning för då ska Pernilla Wahlgren ta över allsången på Skansen enligt samma tidnings nätupplaga.

Jamen, var det verkliigen den bästa kandidat de kunde hitta? Har alla duggliga alternativ tackat nej? Jag skulle lätt kunna räkna upp en lång lista på tänkbara programledare före henne. Jag är förresten trött på inte bara Pernilla utan hela hennes familj också. Och detta fast jag inte tittarpå ett enda av programmen där de figurerar.

Men det är ju tydligen något som tittarna som grupp älskar så låt dem ha det då. Men de kan väl stanna kvar hos Kanal 5 då! En kanal jag nästan aldrig ser på.

Å andra sidan ser jag ju inte så värst ofta på allsången heller. Jag är kanske en ovanlig svensk på det sättet att jag inte finner nåt större nöje i att kroka arm och gunga i sidled medan man sjunger med. Eller att ömsom stiga upp eller sätta sig till "August och Lotta". Bosse Parnevik har skrivit en sång om just det. En Anti-Allsångs-Sång. Det är kanske 25-30 år sen jag hörde den första gången men jag minns att jag jublade av lycka över att någon förstod hur jag och några andra känner oss. Det gäller särskilt slutklämmen om när man tror att det är slut...

"Visst känns det löjligt när man tror att det är slut..." Ja, ni kan titta och lyssna själva från hans framträdande i just Allsång på Skansen...

Men som tur är finns det ju en fjärrkontroll till TV;n som byter kanal eller stänger av helt.

Nåja, var och en blir väl salig på sitt eget vis. Och hur många som helst får gärna älska det där hur myckey som helst också bara jag får tycka som jag tycker utan att bli påhoppad för det.

Samma sak är det med danslekarna kring endera granar eller midsommastänger. Inte ens som barn var jag road av det där skuttandet och hoppandet till rävar eller grodor som är lustiga att se.

För min generation var trycket från vuxenvärlden stort att man skulle älska det där. På julfesterna hotade de med att man skulle få åka hem utan den där åsen med 3 sega gubbar, en clementin och en ask tuttifrutti om man inte deltog i det som jag upplevde som förnedrande och ovärdigt.

Men vi är ju alla olika. Särskilt ni som inte tycker som jag...

Nejdå, jag skojar bara! Jag gillar ju olika. För tänk så tråkig världen vore om vi alla vore identiska kopior av varandra. 

Ikväll är det hockey igen! Timrå tar emot Oskarshamn och bara jag hör det ortsnamnet svider det i mig att det var just Oskarshamn som spelade ner Timrå från SHL till allsvenskan för tre år sen. Och sen själva fick en frisläng året därpå och klarade sig kvatr tack vare att SHL avbröts p.g.a pandemin. På samma gång som Timrå av samma skäl aldrig fick chansen att ta sig upp igen.

Så en seger mot dem skulle göra mig lite extra glad. För att inte tala om hur glad jag skulle bli av en rejäl utklassning som under andra perioden av den senaste matchen mot Rögle då det nästan bara var ett lag på isen. Det sägs ju att skadeglädjen är den enda riktigt sanna glädjen och nog ligger det en del i det.

Samma stad var också platsen där mitt bankkort gick sönder då jag, för rätt många år sen nu, körde min sons flyttlass till Kalmar.Såjag har inga goda minnen förknippade med Oskarshamn.

Nu rådde ju, i och för sig, varken staden eller dess invånare för missödet med kortet utan det var en överviktig norrlänning från Sundsvall som klantade tll det alldeles själv. Det löstes sedan genom att jag fick tag i min tama husmekanker per telefon och han lånade ut en tusenlapp eller så som fördes över till sonen konto och han fick ta ut kontanter åt mig så jag kunde tanka bilen samt få mig nåt att äta längs  de dryga åttio milen hem. Där bankdosan fanns så jag kunde betala tillbaka lånet.

Idag ska jag grädda pannkakor och hoppas sonen blir glad för det. Ärtsoppan spar vi till på torsdag.

Ha nu en härlig tisdag. Och håll tummarna för Timrå IK ikväll, kära ordbrukare i Vattholma, Skebokvarn, Bollstabruk och Ässköping. Vi ses!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mitt lilla barnbarn slutar inte att fascinera mig. Igår var jag hemma hos exet på middag med dotter och mågämnet samt vår yngste son. När vi hade ätit klart satt lille Luis i sin pappas famn mitt emot mig vid bordet. Då plötlsigt fick vi ögonkontak...

Har ni tänkt på att kungen har namnsdag idag igen?  Nej det är varken Carl, Gustaf, Folke eller Hubertus i almanackan. Men det är... DEN SEXTONDE!!! Jodå, jag vet att jag skrivit den förut en gång men eftersom jag kom på det så återanvänder jag d...

  Så har jag då äntligen fått träffa mitt allra första barnbarn. Min vackre dotterson Luis i sin bilbarnstol på golvet i mitt kök. De anlände i eftermiddags, de nyblivna föräldrarna med sitt lilla underverk. Och nu har jag fått hålla honom, snif...

Facebook kan vara roligt ibland och har jag inget bättre för mig kan jag ju alltid fördriva tiden med att spela Quiz Planet, frågesportspelet där man kan spela med sina nätvänner och tävla i kunskap. Eller kanske snarare en blandning av tur och kunsk...

Det här blir mitt  sista inlägg som tar upp religioner. För den här gången, åtminstone! Möjligen återkommer jag till ämnet nån gång i framtiden, det får vi se. Jag vill vara tydlig med att jag inte missunnar någon deras tro. Eller att jag tycker ...