Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Torsdag 22/9

Publicerad 2022-09-22 14:07:20 i Allmänt,

Blogg.se  måste ha den sämsta kundservicen ever. De verkar inte lyckas lösa mitt problem. Man kan inte se det jag skriver. Har haft kontakt med dem flera gånger. 
Är på Mätaregränden idag. Lykke sover. Har suttit ute o solen en stund och lyssnat på en ljudbok. Gick in när solen försvann bakom molnen.
Sätter mig kanske därute igen. Klockan tre går vi och hämtar Belle. Har ett tufft schema för kvällen. Styrelsemöte samt gå ut med arbetskamrater. Men det är bra att ha att göra.  Då tänker man inte så mycket. Alla tunga tankar som kommer på morgonen. Vetskapen att jag kommer att vara ensam resten av mitt liv. Eller ensam är jag ju inte. Jag har min stora familj. Jag har en del vänner. Jag försöker göra en del saker. Tomas du fattas mig. Saknar dig så mycket. Varför?

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela