Min förstfödda son är ju en rätt fåordig återhållsam person, som tycker det är jobbigt att visa känslor, vare sig han är glad eller ledsen. Det är den där Horvathgenen. Igår fyllde han ju som sagt var år och det enda han önskade sig var fotbollskort. Det är ju bara fotboll i den där skallen. 

 

Han kommer få fotbollskort på annat håll när han fyller år och har även en lillebror som på alldeles eget bevåg sa att han ville ge Ian fotbollskort i present, så några sådana fick han inte från oss. Istället fick han några andra fotbollsrelaterade presenter som vi trodde skulle gå hem hos honom; en Liverpool-hoodie, en bok om Salah och en bok om Fotbollsstjärnor 2023. Sen fick han två par jeans och ett klippkort på badhuset då tanken är att vi ska underhålla och utveckla simningen nu i höst/vinter. 

 

Leendet som kom när han öppnade första paketet, boken om Salah, kommer jag aldrig glömma. För det var verkligen genuin lycka. Lika så med dom andra presenterna. När han såg Liverpool-hoodien log han stort. 

 

Vi blev så glada, då vi var osäkra på om han skulle tycka presenterna var tråkiga eller inte, men nu var alla grejer en fullpott. 

 

En riktig fullpott blev det också när mormor och morfar kom. I det paketet fanns det Fifa 23. Jösses, trodde nästan ungen skulle svimma. Sen hade han knappt tid att äta eller något, fast det serverades hans favoriter, för han ville ju så klart spela. 

 

Min lilla älskade 8-åring. 

 

I dag är det skolfotografering. Liverpooltröjan på och jag fick fixa frisyren i morse. Himla fin var han när han lunkade in i matsalen för att äta frukost på fritids.