Årets tårta

Ligger i sängen och mår riktigt illa. Nej, ingen covid eller annan bacilusk har invarderat den här tantkroppen. Jag har bara, tidigare i kväll, klämt årets tårta. 


Varje år, ända sen jag var tonåring, har jag en gång på sommaren ätit tårta till middag. Och då pratar vi inte nån fånig princesstårta, nej det ska vara en maränggräddtårta med färska jordgubbar. 

Jag är barnsligt förtjust i marängtårtor, nästan alla sorter. Ju gräddigare desto bättre. Andra tårtor kan jag lätt hoppa över men ge mig en Schwartzwaldtårta eller Budapestlängd och jag är såld. Men åter till årets tårta. 

Jag började med min lilla tradition nångång när jag hade varit och plockat jordgubbar. Där jag växte upp fanns det enorma fält med jordgubbsodlingar och var och varannan tonåring hade sommarjobb med att plocka jordgubbar. Min pappa körde ut mig till nån självplock och hämtade mig en timme senare. Älskar att plocka jordgubbar. En gång sa jag till mamma "tänk att äta en marängtårta till middag" och mamma bara sa "gör det då". Och vips hade jag en tradition 😀.

Fram till Mr P kom in i mitt liv klämde jag en hel marängtårta själv. På en dag. Jäklar vad jag mådde illa men det var det värt. Men sen kom han in i mitt liv och då var jag ju tvungen att dela med mig. Och när kidsen kom fick jag dela med ännu fler, och som en god mor åt vi middag först. 

Numera är det bara jag och sonen som äter tårtan och jag har legat av mig lite. Vi gjorde bara en halv tårta och jag orkade inte ens göra den fin. Och nu mår jag illa. På en fjärdedels tårta! Mitt yngre jag hade suckat och tyckt att jag mesat till mig.