Psykbryt och stunder av lugn
Idag när jag sitter här i solen med mitt kaffe känns det surrealistisk. Note to self: När din psykos får frispel alldeles- säkerställ då att du faktiskt inte är inne i en PMS period. Så mycket drama man kunde bespara sig! :)
Idag har jag sedvanligt klivit upp och gjort mitt träningspass så kroppen skakade av utmattning tillslut. Jag tror att min trasiga axel verkligen uppskattar min träning så jag är som en unge som visar upp sin teckning varje gång jag vill visa Robin hur mycket jag kan lyfta min arm nu! Barnsligt glad! Ja, den gör fortfarande ont, men halkade i en snödriva igår och det gjorde inte "jag kommer svimma"-ont längre när jag skulle ta emot mig! Inte då I alla fall :) igår, förutom att köra mitt pass, så lurade Kevin ut mig på en cykelrunda. Gud vad jag behövde det! Ellie har fått en ny cykel, så jag misstänker att det kommer bli en jäklans massa cyklande denna vår/sommar. Lite jobbigt är det att sitta med axeln i den vinkeln, men det kommer ordna sig! Hoppas jag kommer att komma igång med min MTB igen.
Nu sitter jag med våra att-göra listor inför den stora festen och jag o T1 planerar hejvilt! Vi har minst 25 punkter med olika underkategorier vi ska försöka styra upp. Jag är så innerligt tacksam för denna människa och vet att med henne kommer allting att ordna sig ♡ Tiden rusar.
Nej, bäst att ta tag i detta nu :)
