Så blev långresan

 

Snart har det gått en månad sedan vi kom hem från långresan till norra Frankrike. Häromdagen satt jag och plockade med bilderna från resan på datorerna. Jag tänkte ta bort en del för att skapa utrymme för nya bilder utan att behöva teckna ett onödigt avtal för utökad plats i "Molnet", som Apple ständigt tjatar om och försöker lura en att betala för. När jag tittade på de senaste bilderna, kom jag att fundera på, både höjdpunkter och det mindre lyckade på vår långresa i början av hösten. Till att börja med ska vi förstås vara tacksamma över, att alls kunna göra en sådan resa, tacksamma för möjligheten, tacksamma för alla hundvakter och tacksamma för att kunna åka fossilfritt.

 

 

Så här en tid efteråt skulle jag sammanfatta det bästa från resan så här.

 

• Trevligt ressällskap med resvana vänner
• Spännande att besöka Normandie, ett område i Europa jag aldrig hade varit i
  
• Skaldjur, skaldjur och tidvatten
• Vackra havssamhällen och trevligare bemötande av fransmännen än jag minns från förr
• Amsterdam, kanaler och van Gogh
  
• Lyxhytt på färjan till och från Kiel
  

 

                         Här står hustrun och ser ut över de enorma ostronodlingarna på den havsbotten, som halva tiden är hav.

Och det lite mindre bra så här

 

• Hustrun körde hela tiden, vilket var jobbigt (jag får inte köra för tillfället p.g.a. sjukdom)
• Läskigt stenskott på bilens vindruta, så vi fick åka med sprucken ruta genom halva Europa
• Huset i Blainville var allt lite skruttigt, även om det låter bortskämt att säga
• Ont om laddstationer i Normandie
• Tråkigt att vi missade Jersey och Guernsey
• Mont-Saint-Michel var en riktig turistfälla

 

                                                                      Huset vi hyrde i Normandie. 

 

Det var fint i Normandie men det är nog så, att våra hjärtan är närmare Italien - trots det som italienarna håller på med i politiken. Och, förresten, på den sistnämnda punkten är vi ju nu för tiden inte själva bättre än italienarna.