Slöja på barn handlar inte om religionsfrihet
Norrhall likställer korshalsband och kipa med slöjan som renodlade religiösa symboler och är helt oförstående varför vissa vill förbjuda endast slöjan. Enligt honom är ett kristet barn som tas till söndagsskolan en gång i veckan lika mycket utsatt för religiöst förtryck som ett barn som måste dagligen beslöja sig med en hijab.
Det är förvånansvärt, att en teologistudent inte känner bättre till dessa religiösa symboler och dess historia eller religiösa och kulturella betydelse. Att bära ett litet halsband med ett kors på kan förvisso vara ofrivilligt, likaså en kipa. Men dessa symboler har inte samma betydelse som slöjan har. Vi ska dock inte glömma att slöjan har funnits även inom vår egen kultur inte så länge sedan, men har aldrig haft samma funktion som dagens muslimska slöja har.
Användning av slöjan för kvinnor inom islam är inte bara en tradition utan även ett direkt påbud i Koran. Slöjan ska avskärma och beskydda dess bärare från omvärlden och i synnerhet från motsatta könets blickar och handlingar. Det är motiverat med att kvinnan skall inte väcka mannens lustar genom att klä sig avslöjande. Det är här slöjan skiljer sig från de flesta andra religiösa symboler. Varken ett korshalsband eller en kipa anses släcka någons sexuella lustar.
När ett barn beslöjas uppstår ett problematisk dilemma, som leder till en direkt sexualisering av barn. Slöjan bärs enbart för att inte väcka lustar hos det motsatta könet. Ett barn bör inte väcka någon frisk och sund vuxen persons lustar och bör inte således heller behöva beslöjas av den anledningen.
Att en kvinna ska behöva skydda sig och avskärma sig mot att männen förgriper sig på henne är redan en felatktig utgångspunkt. Det är inte kvinnans ansvar på något sätt att hejda mannens begär. Det ligger helt och hållet hos mannen själv. Om mannen nu inte kan hejda sig om kvinnan inte gör detta, är det fortfarande och uteslutande mannens ansvar - aldrig kvinnans. Utgångspunkten här skuldbelägger kvinnan exempelvis vid våldtäkt eller sexuellt ofredande, om kvinnan inte beslöjat sig.
Än värre är det om detta otillbörliga ansvar läggs även över flickebarnen. Ett övergrepp mot barn är aldrig, under några omständigheter barnets fel. Det är ändå vad slöjkkulturen indirekt indoktrinerar barnen och genom acceptans även hela samhället i. Denna punkt tycks helt föbises av Norrhall när han försvarar slöjan.
Generellt är jag inte för förbud. Jag tycker att en vuxen individ är kapabel nog att själv bestämma över sin klädsel och eventuella religiösa symboler. Därför ska inte slöjan heller vara förbjuden i vårt samhälle. För vuxna. Men för barn tycker jag, att varje förälder bör ha förståndet att inte bidra till sexualiseringen av barn genom att klä sina egna döttrar i en slöja. Det borde vara en självklarhet, att inte vara med och bygga den skeva kvinnosynen som fått allt större plats i vårt samhälle och backat bandet flera decennier. Den kvinnosynen har ingen plats i vårt samhalle över huvudtaget. När den synen utökas att omfatta även flickebarn, så är det för mig direkt motbjudande.
När man förstår den djupare betydelsen som slöjan har inom islam, är det inte längre konstigt alls, att man inte vill, att barnen ska behöva bära slöja. Det som förvånar mig är snarare, att många föräldrar väljer, att bidra till sexualiseringen av barn på detta sätt.
Jakob Norrhall borde tänka ett steg längre för att få en lite djupare förståelse av de olika religiösa symboler hans debatttartikel handlar om. För mig är det av yttersta vikt att skydda barnen, men aldrig skuldbelägga dem. Låt barn vara barn utan att sexualisera dem. Jag tror att de flesta av oss vill ha det så. Åtminstone hoppas jag innerligt, att så är fallet.