Öppet brev till Storstockholms Lokaltrafik :: En ursäkt är på sin plats
Jag skriver detta brev åt en vän till mig, eftersom jag är något vassare på svenska än vad han är. Min vän är en pensionerad sjukskötare, vi kan kalla honom för Abbe. Abbe bor i Uppsala, men har jobbat under tiotals år på Södertälje Sjukhus. Det är en lång väg att åka fem dagar i veckan, men han har känt ansvar för det han har fått förtroende för på sjukhuset.
Några år sedan pensionerade han sig. Men nu under pandemin har sjukhuset hört av sig till honom ganska ofta. De behöver hjälp. Och Abbe vet vad en kris på ett sjukhus innebär. Han kommer från krigshärjade Eritrea och har jobbat även där som sjukskötare. Så Abbe ställer upp även om det innebär att han måste åka dagligen ca 25 mil.
Det är inte bara tidskrävande att jobba på det här sättet på gamla dar. Utöver alla de timmarna Abbe spenderar gratis i pendeltågen så kostar det en hel del att åka så här långt. En enkel resa ligger reducerat på 117 kronor. Abbe har inget SL-kort idag, endast ett UL-kort, så varje dag Abbe åker till sjukhuset lägger han ut 234 kr från sin egen ficka.
Den 10:e mars var inget undantag. Abbe köpte sin biljett i Uppsala och den skulle han åka med till Södertälje Sjukhus med. Men väl framme i Östertälje där Abbe byter till buss, blir han obeskrivligt otrevligt bemött av busschauffören. Chauffören accepterar inte Abbes biljett och kräver en ny betalning för att Abbe ska få kliva in i bussen. Chauffören vägrar ens titta på Abbes biljett och hotar att avlägsna honom om han inte betalar.
En språkbarriär ställer till och som väldigt plikttrogen vill Abbe inte bli försenad från jobbet. Abbe betalar. Men han får ingen biljett. Chauffören påstår, att skrivaren är trasig. Med andra ord har detta "missöde" gjort, att Abbe har det svårt att ta ärendet vidare efteråt.
Och det handlar inte heller om pengar, Den biljetten var inte så dyr. Men det handlar om hur en sjukskötare som tar ansvar för hela samhället blir behandlad av SL. Det är trots allt SL chauffören representerar i sammanhanget, Att bli hotad att avlägsnas från bussen och att bli tvungen att betala extra utan att få en biljett är inget någon av oss vill bli utsatta för, när vi ändå har gjort allting enligt boken.
När Abbe kommer till jobbet är han i upplösningstillstånd. Han är en känslomänniska. Med tårar i ögonen kämpar han med att kunna ta an arbetspasset. Kollegorna försöker trösta honom och efter en tid är allting lungt igen. Men erfarenheten om vardagsrasismen i sin äckligaste form har hunnit tatuera ytterligare ett ärr i själen på min vän.
Kollegan, som vi kan kalla för Juanita har försökt hjälpa Abbe att dels få tillbaka sina pengar, men framför allt att få en ursäkt från SL. Det har snart gått en vecka och ingenting har hänt. Det enda Juanita har fått, trots flera samtal till SL:s kundservice, är ett ärendenummer.
Jag var inte där. Så jag vet inte om chauffören i fråga är en renodlad rasist, om han ville tjäna några fjuttiga kronor i egen ficka eller om han är mentalt utmanad. Oavsett anledning kan inte detta få passera obemärkt förbi. Ni på SL bör be Abbe om ursäkt och det var förrigår det borde ha skett, inte någon gång i framtiden.
Ni borde också ta en funderare, om inte ni borde bjuda Abbe och alla andra hjältarna inom covidvården gratis resor till och från jobbet. De ställer upp för alla andra samtidigt som de riskerar sitt eget liv. De jobbar oerhört långa dagar och är nerslitna både mentalt och fysiskt till en lön som många av oss inte skulle ens gå upp för att pinka.
Jag har full förståelse för att det kan ta tid att utreda allt, men det faktum, att ni är skyldiga Abbe en ursäkt är ju ganska så klart för vem som helst. Det behövs ingen utredning för att kunna dra den slutsatsen, det förstår ju till och med ett barn.
Jag förstår, att Abbe blev ledsen. För att jag blir ledsen. Året är 2021 och vi lever i världens minst rasistiska land. Ändå händer det här just i Sverige. Jag kan bara föreställa mig hur det är i länder där acceptancen för olikheter är lägre än här.
SL, var ett föredöme här och lös detta här och nu. För eran, för Abbes och för oss allas skull. Tack för ordet.
Abbe och Juanita heter egentligen något annat.