Nu var det länge sedan jag bloggade och jag tror det till viss mån beror på att jag har inte så mycket bilder som känns kul att lägga upp. Det händer väl inte tok-mycket heller. Minns inte när jag bloggat sist men jag tror det var innan förra hopptävlingen. I s.utet av mars var det tre dagars tävling hemma på Hippologum där Ingird gick en 1,10 varje dag med resultatet en bom ner i alla klasser. Vi har även hunnit med en katastrofhoppträning efter det som gjorde att jag verkligen började fundera om Ingrid mår bra eller om det är nåt samtidigt som sunda förnuftet sa att det var utrustningen. Tänker inte dra den historien nu men kan säga att hacket användes som en grimma typ. Veckan efter var Ingrid mer som sig själv och Carro nöjde sig i god tid och travade av innan alla andra.
Just det. På måndagen efter hopptävlingen kom Ingrid in från hagen med ett tjockt bakben på ut- och insida just ovanför kotan. På andra bakbenet satt ett litet sår precis ovanför kronranden. Jag anade att det hänt något i hagen (det hade tydligen varit busliv ute i hagarna hörde jag senare, nån häst hade till och med sprungit av sig en sko). Min teori är dock att Ingrid var överansträngd då hon hoppat högre än vanligt på träningar och i övrigt gått nästan alla dagar utan vila mer än nån dag i veckan. Men det är ju min teori. När vi upptäckte svullnaden ringde jag våran veterinär och fick tid på tisdagen veckan efter. Ingrid fick skrittas kommande dagar och ganska fort gick svullnaden ner när Ingrid rörde på sig medans hon var lite tjock på morgonen när hon stått på box över natten. Jag tycker inte det är så intresant att veta hur benet känns efter en dag ute i kylan i hagen utan det är mer intressant att känna värme/svullnad på morgnen vid utsläpp. Ganska snart var benet okej även på morgonen och följande måndag kunde jag ringa veterinären på telefontiden där vi kom överens om att avboka tiden nästa dag. Rindi hade ju en konturstörn ing på senan i ett bakben efter en katastrofal hoppning där hon satt sig på bakhasorna vid ett hinder bland annat. Skillnaden var att Rindis lilla tjockhet inte gick ner lika snabbt plus att hon var varm i benet vilket Ingird aldirg var. Men med det där som hände Rindi i bakhuvvet ville jag ta ut vererinären men vi kunde ju avstyra det. Nu har Ingrid trots hoppträningar och att hon är igång igen varit fin i alla sina ben precis som hon alltid varit. Vi lär ju aldrig få veta om det var överansträninging eller om det var bus i hagen den där måndagen som ställt till det, behöver jag säga att jag är på min vakt nu? Eller det är jag ju varenda dag...... Under de första fem åren vi hade Rindi kände jag väl på benen typ tio gånger per dag..... Å andra sidan visste jag exakt hur dom skulle kännas och kunde känna minsta lilla avvikelse. Tror jag kunde haft 100 ponnyer i ett mörkt rum och jag skulle kunna säga exakt vem Rindi var bara genom att känna och inte se. Det gäller att känne eller se vad som avviker och då ställa sig frågan vad som är galet.
Nu har vi en annan avvikelse. Ingrid har druckit dåligt de senaste dagarna och jag misstänker att hon dricker ur pölar i hagen vilket känns sådär. Såg faktiskt Rindi göra det på sin tid vilket inte kändes bra. Nu mockar vi hagen vareviga dag under höst, vinter och vår så det är inte mycket bajs eller gamm-hö som ligger där. Vattnet i pölarna ser klart ut och inget bajsvatten och jag tror inte Ingrid skulle dricka det om det smakade dåligt. Hinken inne över natten har varit orörd några nätter och vattenkoppen (som jag dagligen rengör trots att Ingrid inte verkar använda den särskilt ofta) har sett orörd ut. Det är i alla fall belagt med ständig oro att ha häst.
Minette har hunnit fylla år i veckan som var. I tisdags var det middag hos Minette och det kan ha varit det godaste jag ätit på åratal. Vi fick kött och potatis. Minette fick bland annat ett presentkort av mig och Carro på en liten inredningsbutik som ligger efter gågatan här i Umeå. Jag är inte så förtjust i presentkort på småbutiker - man vet aldrig hur länge dom överlever i dessa tider så jag kompletterade upp med lite kontanter för säkerhets skull.
Jag har själv ett presentkort som gäller på köpcentret Avion här i Umeå. På Avion ligger Ikea och en massa butiker så idag åkte jag ut dit för att använda mitt presentkort för att köpa ett par byxor jag kan ha i stallet. Innan jag åkte hade jag siktat in mig på Intersport och Stadium för att kolla vad dom hade. På webben hittade jag några intressanta byxor på rea. Jag struntar i om det är en äldre modell när jag ska ha dom i stallet. Det är ingen modevisning där precis på mig som 53 årig kärring. Bara det är praktiskt. Så mycket tid jag lägger ner i stallet kan jag ha ett par byxor som i alla fall håller ihop. Ungefär som jag tänkte med gummistövlar för några veckor sedan. Har två par stövlar. Ett par läker underifrån och mina Lacrosse läker upptill. Inte konstigt att jag blir irriterad och arg som ett bi när jag ständigt är blöt om fötterna. Hittade ett par stövlar på lågprisbutiken Hästkällaren på webben och så nöjd jag blev med mina nya stövlar som håller tätt och sitter bra på foten och dessutom var snor-billiga.
Vad hände på Avion i mitt byxletande tror ni? Först och främst hittade jag inget Intersport utan enbart Stadium. Gick in på Stadium och kände omedelbart att det här var inget för mig. Att välja mellan träningsthigts eller mjukisbyxor är som att välja mellan pest eller kolera. Jag kände mig totalt felplacerad där jag gick omkring och nöp i det silkiga sladdriga minimala tyget i storlek XL. Fortsatte mot Lindex, Kapp-Ahl och HM. Fanns inget som föll mig i smaken där utan jag återvände till Stadium där jag slank in som en strykarhund där jag försökte göra mig osynlig bland hyllorna. Plötsligt som en uppenbarelse kom jag förbi en kortsida där ett par byxor verkade bra. Storlek XL skulle nog passa mig bra. Hängde tillbaka byxorna och drog mig mot "Nyheter" på andra sidan den stora genomfartsleden genom butiken. Nyheter brukar innebära dyra (jag kan nöja mig med rea) så jag vände om och skulle gå tillbaka och hämta byxorna jag spanat in. Då ser jag skylten ovanför byxorna. Det var två män med mustach på skylten ovanför byx-stället. Jag hade alltså kollat på herrbyxor! Okej, det kunde jag kanske köpt ändå i stl L hade nog passat men just då fick jag lite panik och om jag kände mig felplacerad tidigare så fick jag totalpanik och likt en iller remmade ut från Stadium. Så här i efterhand kändes butikens utbud litet vilket kanske förklarar att jag inte hittade vad jag sökte. Eftersom jag behöver ett par vår-skor så gick jag in på en skobutik och köpte ett par skor. I svart. Vad annars? Nåja, rea och efter transaktionen har jag fortfarande kvar pengar på mitt presentkort. Minette jobbade på Avion under flera år på Dea damkonfektion. Nu är butiken stängd och ingen ny hyresgäst i lokalen. Har inte varit på Avion sen innan jul i fjol och det slår mig när jag går omkring där hur otroligt många butikslokaler som är tomma.
Hur gör jag då med byxinköpet kanske ni undrar? Jo jag kommer mest troligt att klicka hem några från webben. Jag älskar att handla på webben, beställa och hämta ut på lilla spelbutiken 100 meter från där jag bor. Mycket praktiskt. Jag är inget stort fan att springa på stan i affärer, inte ens när jag behöver något. Känns väldigt bra att jag fick med mig skor hem så jag kan lägga vinterskorna i förvaringen till nästa säsong.
Carro möblerade om i mina vaser för några veckor sedan och satt ner en rosa blomma med blad i en guldfärgad vas och ställde på soffbordet. Jag har en skål från min mormor i min ägo och jag tyckte den var så fin på soffbordet tillsammans med vasen med rosa blomman. Just denna skål hade mormor halla och blåbär i när vi skulle äta efterrätt hos henne i Degernäs på den gamla goda tiden. Jämt var denna skål framme och till bären fick vi alltid vaniljglass. Nu har jag skålen och jag älskar att ha den framme som en påminnelse om gamla goda lyckliga tider och den påminner om mormor. Jag gillar idén med något gamla ärvda föremål som jag kan blanda med Ikea och nåt köpt begagnat. Jag ska delge er min vy från soffan som jag gillar.
Sen senast har jag även varit hos tandläkaren. Min tandläkare Anita som jag haft i trettio år har gått i pension. Under några år har jag haft hennes efterträdare som är superbra. Första gången jag var på årlig undersökning sa han att jag nog måste göra något åt mina framtänder så småningom. Det tog inte lång tid efter detta besök så började det ibland värka i tänderna. Inte ila utan rent av värka. Har precis varit på ny årlig undersökning när vi åter tog upp diskussionen om åtgärda tänderna. Bara blotta åsynen av tänderna är ändå bra. Jag har inga hål i tänderna och har inte haft det på åratal. Min svaga punkt är tandgnissling som tärt ganska mycket på framtändernas baksida. Som jag förstår är emaljen nästan borta vilket gör att tändernas nerver kommer fram och det är detta som värker. Nu har jag beslutat att gå vidare med ett åtgärdsförslag och kalkyl så får vi se när i tid jag gör detta. Kommer väl att kosta en del, när tandläkaren först började prata om detta vart jag ganska stressad tills jag insåg att försäkringskassan täcker en stor del av kostnaden. Genom livet har jag inte haft så stora problem att jag inte kunnat betala åtgärder genom att dra kortet och belasta lönekontot. Det är en krona samt några bettskenor och tandborsskador jag fixat under dom sista femton åren. Jag trodde det nu var kört och jag skulle få titan skurvar i munnen och sen fastskruvade tänder men tydligen är det inte så illa utan det går att fixa dom tänder jag har då rötterna verkar bra och till en stor del även själva tänderna. Jag skulle gärna önska att jag kunde skriva att "jag är nöjd om jag kommer undan med 25 000 kr" men jag vågar inte gissa vad min del av det här blir. Min tandläkare har gjort en grundlig undersökning och ska sammanställa några förslag. Det var ganska coolt, han körde en scanner i munnen och vips kunde jag se mina tänder i 3D på hans dator. Tidigare när jag gjort tex. bettskena har tandläkaren tryckt upp en metallform fylld med gegga i gommen för att göra tandavtryck. Detta behövs inte längre då tandläkaren med hjälp av en "penna" kör genom munnen och vips kommer en bild på datorn som dom sedan kan skriva ut som en form av tänderna. Hoppas bara det inte slutar med att jag inte gör någonting men klart är att ekonomin kring det här projektet bekymrar mig. Å andra sidan, om jag gör restaureringen nu så har jag bra livskvalitet och slipper värk i tänderna efter måltider osv. Det ska ju mest troligt ändå göras någon gång. Ju förr dessto bättre. För var dag som går är ju en dag närmare döden så varför inte satsa på mig själv nu? Fortsättning följer och jag önskar av hela mitt hjärta att jag nån gång här på bloggen stolt kan förkunna att jag gjort detta och kan visa er före- och efterbilder.
Påskhelgen börjar lida mot sitt slut. Vi har haft fantastiskt fint väder över Umeå idag och Ingrid fick ta av sig täcket innan lunch. Nästan 14-15 grader varmt är ju som en sval sommardag! Häromdagen fick Ingrid också vara ute naken och hon nästan stod och sov i solen när det var dags att gå in.
I morgon har jag utsläpp och kommer hänga på låset 05:30 innan jag åker hem och tar sista sovmorgonen på länge.
Jag avslutar med att jag följer massmedias bevakning av vad som sker i Ukraina. Normalt lämnar jag samhällsdebatt och politik utanför bloggen men jag gör nu ett undantag. Klart det väldigt skrämmande det som sker i Europa och inte långt från Sverige. Debatten om ett eventuellt medlemsskap för Sverige i Nato debatteras och belyses i tv och tidningar. När Ryssland gick in i Ukraina var jag av den åsikten att Sverige bör gå med i Nato. Jag har ändrat mig. Vad jag förstår gick Ryssland in i Ukraina då Ukraina närmat sig Nato allt mer. När Natos gräns närmar sig Ryssland allt mer händer det här. Putin ser sig hotad av detta att "fientligheten kommer allt närmare Rysk gräns". Jag tror att Ryssland kan komma att vidta åtgärder mot Sverige om vi går med, inte sagt att det blir som i Ukraina. Jag känner det starkt alarmerande om Sverige går med i Nato och jag hoppas att vi håller oss utanför. Därmed lämnar jag detta ämne.
Kommentera