KRISTIN

Behöver påminna mig själv att det jag gjort klassas som en stor operation och att det är en längre återhämtning. Sitter och planerar saker som är möjliga i mitt huvud men inte med kroppen. Hade en tanke om helgen, men insåg att det ju inte går och att jag måste ta det lugnt. 

Allt går framåt och det är ju huvudsaken men alltså nätterna är ett helvete. Lyckas få Max 4 timmars sömn på natten när jag tar en morfintablett. Ja, trodde att jag kunde sluta med dom men måste ta till natten om jag ens ska få sova något alls. Vaknar vid 4 tiden och sen kan jag inte sova mer och känns som jag har knivar i ryggen och kroppen skriker "upp ur sängen" och huvudet skriker "vill sova". Kroppen vinner dock och jag har gått upp vid 5 tiden. 😏 

Tänker att varje dag är en dag närmare lite mer frihet. Det är några tuffa veckor nu men sen kommer det ju bli bra. Behövde verkligen göra denna operation för att jag ska kunna leva och träna som jag vill resten av livet. Några veckor av livet är ju inte mycket egentligen. Bara att kämpa på! 🤨

På torsdag är det återbesök i Umeå. Blir min första lilla utflykt då. Jag har inte varit utanför dörren sen jag kom hem?! Men det är så halt ute och värsta tänkbara nu är att halka så jag håller mig inne men brukar stå  i dörren och få lite frisk luft. ☺️