Nu är det bestämt!
1 december kommer jag att operera min högra häl.
Bula/utväxten har blivit så stor och gör så ont att jag måste operera bort den.
Jag känner den hela tiden när jag går. Ibland gör den så ont att jag har svårt att gå ordentligt. Det blir något slags lullande, jag haltar inte men går lite lagom illa. Så nu ska den tas bort.
En operation som, enligt doktorn, är lte lagom krånglig.
För att kunna fila ner utväxten så måste de klippa isär hälsenan. Det hela ska ta två timmar.
Rehaben är sedan ett år.
Först ska jag gå med en stor stövel som håller foten fixerad så att hälsenan läker som den ska. Sedan får jag gå med krycka länge.
Det sura i det hela. Under de senaste månaderna har det dykt upp en utväxt på vänster häl också och ibland gör den ondare än den vänstra.
Ser inte fram emot operationen men det måste göras för bulan kommer inte att bli mindre.
Som grädde på moset så måste jag någon gång också operera höger stotåled. Där har jag i många år haft problem med atros. Glöm det där med att gå i klackar högre än ett par centimeter. På bara några veckor har en hallgus valgus också dykt upp på utsidan av höger fot.
Det ska också opereras bort. Jag kommer inte kunna gå vettigt på flera år känns det som.
Surt eftersom jag är så van vid att vara ute och gå jämnt.
Jag har fått datum för operationen men inte tiden på dagen. Det får jag ringa om dagen innan.
Jag har mycket som ska göras när det kommer till hygien dagen innan och på morgonen.
Jag måste tvätta alla mina lakan, jag ska ha nytvättade kläder på mig och jag ska duscha med speciellt medel på kvällen och på morgonen.
Värst kommer det vara att jag inte får äta på sex timmar innan operationen. Endast dricka klara drycker.
Hoppas att operationen kommer att vara på morgonen.
Jag kommer bara vara där under dagen. Nu förtiden får man inte stanna många minuter på sjukhuset.
Har tur att operationen infaller på sotra, storastysters lediga dag. Annars hade det blivit lite bökigt. Att behöva åka med en sjukresa är inte optimalt. Speciellt inte på hemvägen. Jag kommer med all säkerhet må skunk och med sjuktaxin vet man aldrig när man kommer hem.
Kan inte komma ihåg när jag opererades senast.
Måste varit när jag opererade gallan för tredje gången när jag var tjugoett. Det är trettiofem år sedan.
De ingrepp jag gjort sedan dess har varit enkla saker. Sy ihop ett djupt så när jag nästan skar fingret av mig på en konservburk. För kanske tio år sedan skar en läkare bort ett födelsemärke som han trodde kunde vara problem med. Var tack o lov godartat. Senaste gången någon satte kniven i mig var för några år sedan när läkaren skar bort en så kallad grapefrukt. En liten druvliknade slemsäck eller vad det nu heter. Stor som en druva och innehållet ser ut som keso.
Skönt att det äntligen ska bli av men blir inte kul att hoppa runt på kryckor länge. Stöveln får jag ha på mig upp till sex veckor och sedan får jag fortsätta med kryckor.
Det kommer stoppa mig från att gå med systers hund men på bio kommer jag fortsätta att gå. Om jag så ska krypa till busshållsplatsen!
Inget ska stoppa mig från att gå på bio!!!!!
Kommentera