hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

1

Jag saknar hästar och att rida så otroligt, otroligt mycket…


 
...och mest av allt saknar jag min älskade, bästa, finaste Baltazar! 


 

 
Baltazar, min älskade, fina Ardenner på dryga 1000 kg (ETT TON!), med lika stora hovar som hans hjärta var (är!) stort- enormt stort, vill säga! 🐴💙

Jag skulle ge vad som helst för att återigen orka rida och återgå till "mitt" älskade stall med "mina" älskade hästar.
 
Precis som att jag skulle ge vad som helst för att kunna hälsa på Baltazar igen. Men det är dessvärre en omöjlighet. Han bor nämligen inte kvar i stallet utan han bor sedan några år tillbaka i Småland. Han kunde alltså lika väl bott i Norrland eller Spanien. För till Småland kan jag inte ta mig ändå.
 
Men men. Någon gång ska vi åter träffas, Baltazar och jag. För det har jag bestämt! 🐴💙
Kommentera inlägget här »
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Anonym
skriven :

Bra Hanna, ge aldrig upp hoppet. Vi lever för det. Stor kram min hjälte.❤️🤗🐶🐾❤️🥰🫶💙💙💙I-M