hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

November månad är här! 🍁💙

Ja, så är det! Idag är det första november, 1/11! Ännu en gång slås jag av att tiden går så väldigt fort, fastän den går långsamt på samma gång! 

Första november... November månad är min och Linas födelsemånad. Vi fyller 28 år om åtta dagar. 28 år?! Jag kan inte tro att det är sant! Har jag blivit så gammal?!
 
Att jag skulle vara nästan 30 år gammal känns för hemskt för att det ska vara sant. Jag avskyr (ja, faktiskt!) att fylla år och det blir bara svårare och svårare för varje år som går. 

Jag kan inte minnas en tid då jag inte starkt ogillat att fylla år. Och känslan av att vara bli äldre och äldre, vara gammal, är ingen angenäm känsla. Det är verkligen inte alls någon rolig känsla att ha. 

Och just gammal är precis vad jag känner att jag är. Och det värsta med att fylla år är att jag bara blir äldre och äldre och i takt med det ökar ångesten över känslan att jag är så gammal. Det är verkligen inte så särskilt enkelt när det är svårt...!
 
Trisse tycker som väl är inte att han har gamla mammor. Han tycker bara att han har snälla, fina, trevliga och omhändertagande mammor. Och tur är väl det! Både att han ser på mig och Lina på det viset samt att han inte tycker vi är gamla! 🐶❤️
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Anonym
skriven :

Usch, jag förstår dina tankar. Ännu ett smärtsamt år att se fram mot. Känner så varje morgon. Ännu en dag bara fylld av smärta. Precis som du har det min vän. Vi har det verkligen inte lätt någon av oss. Konstigt nog så går tiden fort ändå, trots att vi bara ligger hela dagarna. Konstig ekvation som jag inte får ihop. Vi fortsätter vår kamp tillsammans. Vi blir starkare då. Du & Jag för evigt. Älskar dig.❤️❤️🐶❤️😘😘💙💙💙I-M