Fredagsbrev, arkiv

14 oktober 2022

I travets ankdamm är vi alla olika...



Det var inte allt för länge sedan som vi kunde se en tränare tävla vidare med stallets hästar trots en skuld på typ 27 millar. I veckan slogs travsportens portar obönhörligen igen rakt över nyllet på en ung tränare som också hade skulder, drygt hundra gånger mindre än den andre tränaren jag nämnde. Det här en trist historia på flera sätt. Vi kan börja med det faktum att travets aktiva absolut INTE behandlas lika, det är sen gammalt. Oavsett om det gäller böter, avstängningar eller liknande så är, och har det alltid varit, på samma sätt. Helt olika måttstockar används. Hanteringen av Redén, Olga och Stall Zet har varit minst sagt märklig på samma sätt som hanteringen av Nicklas Westerholm och hans skulder följt en glasklar mall, den dömande. Visst, det är både slarvigt och delvis nonchalant av Westerholm att försätta sig i den situation han nu är i men man hade ju kunnat visat lite mer fingertoppskänsla från ST men här agerar man både osmidigt och korkat. 

På nätet haglar nu kommentarerna kring Nicklas och tyvärr så är merparten av den smutsigare sorten. En del tycker att “farsan borde klivit in och pröjsat” medan andra raljerar över Bergharns historia som, även den, innehåller “en del” grus och knaster. Hela situationen är under alla omständigheter trist och blir bara ytterligare ett exempel på vart vår travsport är på väg. Sedan har vi ju även travsporten, de aktiva och staketkuskarnas linje. När Peter Untersteiner hamnade i psykgaraget så haglade handhjärtan och hejarop. Kaj Widell har under alla år stöttats och backats under sin långa match med drickandet. När outridern Simon förolyckades så överöstes Camilla med tröst och stöttning. Missuppfatta mig inte nu, dessa aktiva är naturligtvis värd allt stöd de kan få. Men det är märkligt hur “dömande” travsportens Aspergers nu är, man ser aldrig någon mitt eller nyans, allt är svart eller skinande vitt. Om vi tar Jonas Gylling till exempel. Här har bilan fallit från merparten av tyckarna, de som stöttar är oftast närmast sörjande och liknande. Tystnaden från många av de aktiva talar, även den, sitt tydliga språk. Nicklas Westerholm tillhör redan sedan barnsben den kategori aktiva som hamnar på travtyckarnas skuggsida. Om nu Robban inte kan/vill/bör kliva in för Westerholm så kunde väl Svante Båth dra igång en insamling… 


Nog om detta, över till annat. Läste nyligen att Förvaltningsrätten kört över föregående instans där en rektor stängt av en elev som betett sig hotfullt och synnerligen illa på skolan och nu meddelat att rektorn gjort fel och ann ungen skall tillbaka till aktuell skola. Då kommer den klassiska frågan, var är föräldraansvaret?! Tänk själv, rektorn till din sons skola ringer hem och berättar att sonen nu blivit avstängd pga. sitt beteende. Vad gör man då som förälder? Sätter man sig ner med sonen och frågar vad i helvete han håller på med och hur sonen nu tänkt hantera detta? Näe, man ringer skolan och kräver att avstängningen genast tas bort. När fallet blivit klart så överklagar man och får då igenom att ungen skall tillbaka till den skola han betett sig så illa i. Fina signaler det här ger. Inte undra på att det rasar utför för Svedala. Och dessa avarter till beteende har tidigare regeringar mött upp genom “fler fritidsgårdar”, “dialogpoliser” och ett helt nytt genusprogram baserat på “genusvetaren” Nina Rungs alster som skall in i alla ämnen från sexårs till gymnasiet. Inte undra på att det rasar…

Med dessa rader stänger vi ner för den här gången. Nästa vecka levereras Fredagsbrevet från Berlin där Vi är på Breeders Crown. Avslutar med några fina vinnare till helgen. Vi börjar med IDOL där liren sitter stabilt. Denna gång åker Luka Nemorin ut och han gör det till 4, 20. Vill du ha hängslen och livrem så backar du upp med Ruby Lindén till 6, 50. På Solänget körs helgens V75a och i fjärde avdelningen får vi fem gånger filén på Knutte Sting! Lasta tungt. Ha nu en fin helg så hörs vi igen nästa fredag.

Visste du förresten att Stefan Löfven fortfarande tror att Lapskojs är en huvudbonad.

Så får det bli…  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om mig