Veckan efter V har vi födelsedagsbarn!!

onsdag 21/9 = födelsedagar & frågestuga
 
Idag kom det bara fem (5!) studenter till grupphandledningen.
Det blev prat om pekare, rekursion och logiska värden.
Åkte hem vid EMK och Barnafadern kunde ta en tur till golfbanan i det fina höstvädret.
Mina yngsta firar födelsedagar idag!
 
Att träffa Vincent är som att återuppleva små ögonblick av sina egna barn som små.
Nostalgi BIG TIME!
Jubilarerna har bestämt att vi ska träffas på lördag och småfira lite.
Som att vänta på att få hålla i dem första gången, nästan!
 
tisdag 20/9 == mästarprov
 
Tisdag är det in i hetluften igen.
Rättade ett volymprov och demonstrerade två olika.
 
måndag 19/9 = även myset har ett slut
 
Hylla #2 sattes upp.
Och en spegel.
Lilleman hade cirkus och välte sitt tält.
 Strax efter tre tog vi en buss ner till centralstationen och äntrade norrgående tåg.
Surläpparna åkte ut över att behöva lämna familjen i Uppsala.
Tack och lov inga byten den här gången.
Yngsta dottern kom och hämtade oss 21.30. Tacksamt!
 
söndag 18/9 = borrmaskinen testas
 
Betongväggar är inte att leka med, men en hylla lyckade Barnafadern och hans äldsta dotter få upp. Svärsonen hade superont i njurarna efter att ha varit till Riga för en vecka sedan och sprängt de njurstenar han hade. Inget besvär innan men för att få sitt hälsointyg till flyget var han tvungen att åtgärda dem.
Mormor fick ta emot både det ena och andra myset från su nieto.
 
Man får ta både de mjuka och de lite mer hårdhänta ömhetsbetygelserna.
 
lördag 17/9 = bonusbesök av sonen och fv
 
Vi gjorde en utflykt till ett större byggvaruhus för att inandla en borrhammare eller slaghammare eller slagskruvdragare eller....
Nåja tack vare att jag höll mig undan så tror jag att inköpet blev lämpligt.
Senare på eftermiddagen dök sonen och hans flickvän upp från Stockholm för att träffas och äta middag med oss.
 
fredag 16/9 = fick träffa sötisen på kvällen
 
Trots att vi kom fram i samband med hans normala sänggående, så hann vi prata lite med Vincent.
Han var lite försiktig, men inte rädd och kom fram till oss efter en stund.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0