Predikanten (Camilla Läckberg)
OBS! Eftersom det här är andra delen i serien "Fjällbackamorden", finns det en risk för spoilers i det här inlägget.
Uppläsare: Eva Röse
"En sommarmorgon smiter en liten pojke ut för att leka riddare i Kungsklyftan i Fjällbacka. Leken får ett brådstörtat slut när han får syn på en död kvinna. Polis kallas till platsen och mystiken tätnar när man under den mördade kvinnan finner två kvinnoskelett.
Patrik Hedström och hans kollegor i Tanumshedes poliskår ställs inför ett svårlöst mysterium. Det visar sig att skeletten härrör från två kvinnor som försvann 1979. Johannes Hult, son till den berömde frikyrkopastorn Predikanten, var misstänkt men begick självmord kort tid därefter. Kanske var det inte han som var skyldig, kanske letar de efter en mördare som bidat sin tid i över tjugo år, eller kanske är det en galning som inspirerats av de tidigare morden.
Predikanten är en lysande kriminalroman som på ett mycket skickligt sätt väver samman nutid och dåtid. Personteckningen är gjord med stor psykologisk insikt, frikyrkomiljön är spännande och skrämmande aktuell och den intelligenta intrigen är full av överraskningsmoment."
Patrik Hedström och hans kollegor i Tanumshedes poliskår ställs inför ett svårlöst mysterium. Det visar sig att skeletten härrör från två kvinnor som försvann 1979. Johannes Hult, son till den berömde frikyrkopastorn Predikanten, var misstänkt men begick självmord kort tid därefter. Kanske var det inte han som var skyldig, kanske letar de efter en mördare som bidat sin tid i över tjugo år, eller kanske är det en galning som inspirerats av de tidigare morden.
Predikanten är en lysande kriminalroman som på ett mycket skickligt sätt väver samman nutid och dåtid. Personteckningen är gjord med stor psykologisk insikt, frikyrkomiljön är spännande och skrämmande aktuell och den intelligenta intrigen är full av överraskningsmoment."
Camilla Läckbergs roman "Predikanten" är som sagt andra delen i serien "Fjällbackamorden".
Jag imponeras av vilken bredd och variation som Camilla Läckberg har fått på sina karaktärer. För mig känns de allra flesta äkta.
Emellanåt tyckte jag att Läckberg var lite övertydlig på vissa ställen, men det var inget som störde berättelsen nämnvärt. Kanske reagerar jag på det eftersom jag själv skriver.
Upplösningen var intressant och jag tyckte att Läckberg la upp det hela på ett bra och spännande sätt. Till en början tyckte jag att handlingen var lite spretig, men det lyckades Läckberg till sist knyta ihop bra.
Dock har jag inte riktigt fäst mig vid någon av karaktärerna, men det kommer kanske.
Det här ljudboksexemplaret har jag lånat på Varbergs bibliotek.
Ha det så bra
Kramar
Jessie