Vägen Tillbaka - En hjärnoperation senare

Så var det då dags för att vara inlagd på en avdelning igen... det är nu tredje dagen på sjukhuset..
Jag har ju en tid haft problem med blodproppar, trots att jag rör på mig mycket under den tid jag inte pluggar. Nu har dessa blodproppar spridit sig från benet till lungorna...... jag känner mig extremt uppgiven just nu, men jag vet att jag måste skärpa till mig och hålla mig positiv, men det är inte alltid så lätt och man är ju bara människa trots allt... och just nu känner jag mig ganska liten. Sitter och väntar på att Babe ska dyka upp med mat så ska vi få äta middag tillsammans idag här i allrummet/dagrummet. Jag avskyr att vara på sjukhus oavsett vad vissa än vill få det till, men det gör jag faktiskt. Jag önskar bara att jag kunde få vara lika frisk som så många andra runtomkring mig oavsett vad en del människor säger om mig.

 

 

Just nu är jag tillbaka på avdelningen från min andra röntgen på lungorna och magen. Det är snart dags för lunch också. Men jag är inte hungrig alls. Jag känner mig bara deppig just nu. Men jag ska skärpa mig, snart, men som Angelica brukar säga; Även Stålmannnen rostar ibland. Men om ni vill får ni som läser jättegärna dela med er av nåt kul, positivt eller bra. Har ni gjort nåt roligt, läst nån bra bok, träffat någon? Kommit till nån positiv insikt? Vad som helt, bara det är bra och psoitivt, jag behöver positiva vibbar. Hoppas att jag får åka hem idag, men det ser inte så ut just nu... vi får hoppas på det bästa.