Onsdag.
Så har halva veckan gått och jag fortsätter att reflektera över mitt liv, så fort jag vaknar på dagarna.
Jag går igenom lite bekymmer just nu som jag väljer att hålla privat, men som tär på mig och där hela familjen, Babe och närmaste vänner är inblandade i att stötta mig genom det, och det gör allting så mycket svårare att hantera. Jag fick två veckors ledigt från skolan tack vare detta eftersom lärarna tyckte att det var bäst så, nu är jag inne på de sista dagarna av min ledighet innan jag börjar igen.
Och under den tiden har jag haft mycket tid till att tänka och reflektera över saker och ting.
Jag går igenom lite bekymmer just nu som jag väljer att hålla privat, men som tär på mig och där hela familjen, Babe och närmaste vänner är inblandade i att stötta mig genom det, och det gör allting så mycket svårare att hantera. Jag fick två veckors ledigt från skolan tack vare detta eftersom lärarna tyckte att det var bäst så, nu är jag inne på de sista dagarna av min ledighet innan jag börjar igen.
Och under den tiden har jag haft mycket tid till att tänka och reflektera över saker och ting.
Jag har lärt mig att livet är skört och kort och måste värnas om, men samtidigt vill jag få ut det mesta av mitt liv för att inte sitta och ångra en massa saker när jag väl är gammal, sörja allt det jag aldrig gjorde. Det är nog min värsta mardröm, tror jag. Jag vill kunna känna mig nöjd med vad jag har åstadkommit i slutet av mitt liv, och även nu, men de krav jag ställer på mig själv gör det svårt att helt koppla av. Jag har alltid haft höga krav på mig från både omgivningen och mig själv så det ligger djupt rotat i mig och är svårt att lägga åt sidan. Och då lever jag lite i mina drömmar istället, om ett litet jordbruk med ett fint hus där jag kan leva mitt absoluta drömliv, lite så som Helen Torsgården lever.
Ute på landet, men med närhet till en stad så man kan göra sina ärenden lätt, leva bland en massa djur och odla och göra mina egna sylter och sådant och sälja och samtidigt hålla på med mitt skrivande, min konst och mina sociala medier, helst tillsammans med Babe. Jag vet av erfarenhet att med ett hus på landet finns allting någonting att göra, allt från renovering till allmänn sklötsel, och med omgivande odlingar och djur så finns ännu mer att göra, och att ha saker vid sidan av skulle hålla en upptagen hela tiden. Detta är min absoluta dröm, och kanske i framtiden, vem vet.
Men om vi ska hålla oss till vad som gäller nu så vill jag kunna leva var dag till fullo, men hur vet man att man gör det, att man inte har slösat bort värdefull tid på oväsentligheter? Hur vet man att man har tagit ut det mesta av varje dag? Jag vet inte. Men detta är tankar som kommer och går i mig hela tiden.
Ute på landet, men med närhet till en stad så man kan göra sina ärenden lätt, leva bland en massa djur och odla och göra mina egna sylter och sådant och sälja och samtidigt hålla på med mitt skrivande, min konst och mina sociala medier, helst tillsammans med Babe. Jag vet av erfarenhet att med ett hus på landet finns allting någonting att göra, allt från renovering till allmänn sklötsel, och med omgivande odlingar och djur så finns ännu mer att göra, och att ha saker vid sidan av skulle hålla en upptagen hela tiden. Detta är min absoluta dröm, och kanske i framtiden, vem vet.
Men om vi ska hålla oss till vad som gäller nu så vill jag kunna leva var dag till fullo, men hur vet man att man gör det, att man inte har slösat bort värdefull tid på oväsentligheter? Hur vet man att man har tagit ut det mesta av varje dag? Jag vet inte. Men detta är tankar som kommer och går i mig hela tiden.
Jag tar nu varje dag som den kommer och hoppas att jag gör det mesta av den.
Nu är det vila en stund som gäller innan jag ska ta och städa lite.
Hoppas ni alla mår bra.
Det verkar skifta otroligt vad som är ”din största dröm.”