MIND
Undrar ibland om cancern tog min kreativitet och om jag helt sonika låtit den gå samma öde till mötes. Dvs åt helvete. Cancern är borta, karvad ur min kropp med en förhoppning om att ALDRIG komma tillbaka. Men kreativiteten och skrivandet verkar ha tagit samma väg. Jag bär såklart en del smärtor inombords som är relaterade till den skräck det innebär att få ett cancerbesked. Och kanske är det så att jag vid tanke på mitt alltid ärliga och öppna bloggande får mig ur balans. Men på den plats inombords där det finns ett övertal av spänner med tårar bor det lika många med längtan om mina fingrar längst med tangentbordet. Lets give it a try.
Jag är ibland min egen förebild ( VE OCH FASA i ett JANTELAND), dvs jag har uppnått ett själviskt värde jag inte tummar på. Jag lyssnar till min magkänsla och låter den ha små konferenser med mina livliga hjärnceller. Hjärtat i sin tur hjälper till att sortera ut, analysera och agera därefter. Jag är också intresserad av vad andra människors input kan ge mig i min resa framåt. Det är så värdefullt och jag är så jäkla tacksam över de människor som finns i mitt liv och sorterar bra och dåligt, tillsammans med mig.
Jag växer blandannat genom att hjälpa. Att bidra med minsta lilla ger mig förnyad kraft i så mkt. Däremot avsade jag mig ALLA hjälpinsatser runtom min cancerresa och har precis just nu börjat hela mig tillräckligt för att verkligen sakna det. Att hjälpa. Att bidra.
Jag är nu godkänd volontär för organisationen MIND. En självmordslinje. Mind är en oberoende ideell förening som arbetar för psykisk hälsa. De är religiöst och partipolitiskt obundna. De ersätter inte vården, utan kompletterar den. Jag svarar anonymt på chatt och telefon. Lyssnar och lyssnar och lyssnar <3 .
Under utbildningen ( vi var 15 personer) vågade jag knappt yppa mitt stora intresse för den psykiska ohälsan och jag vågade än mindre erkänna att jag själv ser volontär yrket som en del av ett bidrag till mig själv och för mig själv. NU vet jag att samtliga av de volontärer jag mött har samma agenda. Förutom då såklart STOR EMAPTISK förmåga och omsorg. De flesta har likt mig ett baggage och händelser i deras liv som fått dem att ta steget fullt ut. Att hjälpa andra.
Jag rekommenderar det varmaste dig som vill att söka dig till MIND. Dels för att samtalen aldrig slutar att komma, chattarna hinner inte besvaras. Så Mind behöver alltid vara fler.
DET GER SÅ MKT TILLBAKA ATT GE.
Orkar man inte det kan man kanske ge ngn en julklapp...
