Sitter på en bänk i Vadstena, lyssnar i smyg på damerna på bänken bredvid. Den ena har kortklippt, mörkbrun frisyr och blommigt klädd i praktisk, vid tunika som döljer det hon vill ska döljas. Den andra är ljus och tunn, har tights och röker oavbrutet. ”Jag vet inte vad jag ska ta mig till, Bengt driver mig till vansinne, nu är det tredje gången denna veckan han ska jobba över. Likadant varje vecka, jag vet inte om jag tror honom längre” Tunikan skakar på huvudet och söker stöd hos sin vän. ”Äsch, skit i honom, skaffa dig en älskare, det har jag gjort” Säger den tunna och tänder en ny cigarett. ”Jamen åsså är det jobbet, jag orkar inte längre. Chefen dissar mig när jag försöker ta upp bristerna” Nu låter det som den blommiga snart gråter. ”Äsch, skit i chefen. Säg upp dig och skaffa ett annat jobb. Det har jag gjort” Den tunna dinglar med det ena spinkiga benet över det andra. Hon ser lite nonchalant ut när jag sneglar genom den glesa busken.
Samtalet fortsätter, jag kopplar bort och inser att det inte spelar någon roll i vilken landsände, eller kanske världsände man befinner sig. Överallt finns alla personligheter representerade. En osäker, en tjock, en besserwisser, en omtänksam, en skitstövel, en mager osv…
Nä, nu fortsätter de prata – Ni får vänta lite.
”Vad sa du? Har du skaffat en älskare? Varför då? Du har ju
inte ens någon man?” Den blommiga tunikan gapar. ”Nja, du vet, det ökar
spänningen. Han, älskaren, tror att jag har en man. Haha, han blir nog lite
eggad av det, tror jag.” Nu gapskrattar de bägge två. ”Du är knäpp” Tunikan
fnissar. ”Du, Ing-Marie, ska du med till gymmet i eftermiddag?” Den tunna
blåser ut röken och ser ut som om hon upptäckt att jag tjuvlyssnat, hon stirrar
rakt in i busken. Jag tvärlutar mig bakåt på min parkbänk. ”Nä, jag tror inte
det, du vet, Bengt vill ju ha middag när han kommer hem…” ”Vafan, du sa ju att
han skulle jobba över!” Den tunna fnyser. ”Ja men, om han kommer. ” Nu
låter tunikan så ledsen så jag får lust att springa fram och krama om henne.
”Du får skylla dig själv! Bengt springer till någon som är tuffare än du, någon
som står upp för sig själv och säger ifrån. Ikväll när han eventuellt kommer
hem är du inte hemma. Punkt slut” Nu räcker hon fram cigarrettpaketet mot
tunikan. Tunikan tvekar men tar sedan en cigg och får hjälp att tända den. Hon
hostar men verkar känna sig lite tuffare. ”Ja, du kanske har rätt. Jag måste
bli en ny jag”
Så enkelt det låter – ”Jag ska bli en ny jag” Men så smart.
Om det nu är så, att Bengt tröttnat på Ing-Marie för att hon inte värdesätter
sig själv så håller jag alla tummar att hon lyckas och att han visar sig vara
värd henne.
Fast jag måste sluta med sånt här, tänk om det blir känt!
”Kolla där är hon som tjuvlyssnar!” Hm.. Fast det är spännande. Jag skulle ha
bett om en cigg om jag rökte och nästlat mig in i deras samtal och kanske hängt
med på gymmet. Eller nä, då kanske de tror att jag är en ensam kuf som inte har
några egna vänner. Jag sitter kvar och väntar på mitt sällskap. Och tjuvlyssnar
hur mycket jag vill.
Inte Vadstena Slott, utan Läckö fantastiska slott!
Väl värt ett besök!
När man inte längre går ut så mycket (typ krogen) och det
dessutom har passerat två karantän-år, kan det hända att garderoben borde ha
utökats innan vi kom på att det var läge att ”gå ut”. Nåväl, nån gammal trasa
borde jag väl ha, tänkte jag. Pyttsan,
inget satt som det gjorde för två år sedan, jag vet vad jag ska skylla på och tänker
att ni förstår. Jag gillar mat, say no more. Ty det nystädade sovrummet såg
inte städat ut längre kan jag säga. Jag hann prova hur många kläder som helst,
allt var fel. Slängde de eftersom på golvet och hade för avsikt att rensa bort
dagen efter.. Tror någon att jag gjorde det? Nä, jag hängde in dem igen – Man
vet ju aldrig. Jag kanske blir mindre igen eller så blir de moderna och mina
barnbarn kan ärva dem. Till sist så blev det samma kläder jag haft alla gånger
jag tänkt vara ”fin” i sommar. Min käre har levt ett tufft liv, han vet att man
inte stressar en kvinna med beslutsångest. Han suckade inte ens fast han fick
vänta. Igen. Puss till honom!
Egentligen tänkte jag skriva om själva grejen. Det med att
välja kläder när man ska vara fin. De enda gångerna det har gått fort är när
jag köpt något nytt, då blir jag nästan självlysande för att jag tycker att jag
är så fin. Alla människor av det motsatta könet som jag någonsin stött på har
blundat, sträckt in armen i garderoben och satt på sig det som det slumpvis
blivit. Och varit nöjd. Och klar! Jag tycker det är orättvist. Eller finns det
män med beslutsångest och kvinnor som nöjer sig med en tisha? Jag känner då
ingen. Gör du?
Borta bra - Men hemma bäst!
Stämmer väldigt bra. Hjälp vad allt hade växt i trädgården medan vi var borta!
 |
| Humle och Dumle, eller Basco och Gibson |
Så hade jag en sista grej jag ville skriva om, nämligen våra
hundar. Nä ingen av dem är min men jag bor med en man som har två hundar. Rasen
heter Berner Sennen, de är stora, vackra och jättesnälla. Nåväl, en av dem har
lite ADHD och den andre vaktar oss så att han skrämmer andra människor ibland.
Men förutom det är de underbara. Varje gång vi är ute och går och passerar
någon liten knähund så skäller den och morrar som om den vill fightas medan
våra lufsar förbi utan att ägna den lille en blick. Det har till och med gått
så långt att en liten en hoppat upp och bitit fast sig i halshåret på en av
våra. Då tittade våran bedjande på oss som om han undrade vad det var för liten
mygga som nafsade på honom. ”Ta bort honom” sa blicken. Å andra sidan så kan
dessa bjässar ibland tro att de är just knähundar. De bullrar upp i soffan och
vill sitta i knä. Det finns egentligen tusen roliga incidenter att berätta om
ett djur och jag kanske återkommer med något mer.
Snart är semestern slut och jag har haft en bra. En mycket bra! Med konserter, dans, besök på Västkusten, trädgård och mycket god mat! Och ett plank!
Känner mig mycket
nöjd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar