annettebengtsson.blogg.se

2022-10-26
14:01:08

Blir inte alltid som man tänkt sig...

 
Igår,den 25/10 beslutade jag mig för att ringa Anicura i Katrineholm då Kickan börjat spy igen och luktade riktigt illa i munnen, vi hade en tid bokad för tandsten i flen men jag ville inte vänta. Hittade även att det såg it som att hon bitit sig så hon hade en lös skinbit i munnen/tandköttet.
Vi fick en akut tid och åkte in, min tanke var att dem kanske kunde kolla munnen eller skriva ut något för magen...
 
På vägen började min bils varningslampor lysa men vi lyckades ta oss till veterinären. Ringde min pappa som var stand by hemma, han skulle hjälpa mig med bilen när jag var klar hos veterinären.
Jag gick in och anmälde oss, fick sedan gå runt med Kickan då hon spytt ifall det var någon infektion.
 
Veterinären kom och jag fick berätta och visa Kickans tänder, veterinären tyckte det såg konstigt ut och ville sen känna på buken. Jag hade även tagit en vikt och Kickan vägde ca 4.2kg. Veterinären avslutade kollen med att vilja ta ett blodprov för att se om det var någon infektion samt henne njur och lever värden, men skulle även kolla efter en tid för att fixa Kickans tänder.
 
Sköterskan kom in och tog blodprov, vilket gick bra tills hon skulle ta på plåstret, tror Kickan reagerade på ljudet. Sedan fick vi vänta på prov svaret och tid för tänderna. Jag smsar min pappa och updaterar honom.
 
Efter ett tag kommer veterinären in och har provsvaret med. Hon sätter sig ner, jag sneglar på pappret och ser att något var långt åt höger i kolumnen. Får då reda på att det nog var tur att vi tog en koll på Kickans värden innan vi boka tiden för tänderna då hon hade höga, väldigt höga njurvärden. Så höga värden att maskinen inte kunde räkna... Hon berättade att det jag kunde göra var att lägga in Kickan på en klinik för dropp, ultraljud mm (kommer ej ihåg allt) men att det kanske ändå inte gick att vända och få ett lägre värde. Samt om jag trodde att Kickan skulle klara av att vara inlagd med tanke på hennes personlighet och att hon var både rädd och stressad.
 
Jag svara att det andra alternativet är väl att ta bort henne och, ja det var det enda andra alternativet..  Med hennes höga njurvärden fanns det inga garantier att det skulle gå att vända utan bara att mildra symtomen som kräkningarna. 
 
Att min älskling skulle vara så sjuk visste jag inte, visst hade jag en dålig kännsla inför tandkollen i flen med sövningen men trodde inte hon hade något fel på njurarna. 
 
Mitt besul var inte svårt, Kickan skulle inte behöva lida, inte för min skull. Jag älskar henne för mycket <3
 
Veterinären sa att det nog var ett bra beslut och att jag inte behövde göra det nu utan kunde vänta en eller två dagar då Kickans allmäntillstånd var bra. Jag sa att jag vill göra det dagen efter så att mina föräldrar kunde säga farväl och veterinären gick för att fixa alla papper. 
Jag ringde min mamma för att berätta och hon blev lika chokad som jag, men hon tyckte att det nog vore bättre att Kickan fick somna in på en gång istället för att behöva åka hem och sen tillbaka, även bäst för mig. 
Så jag fick medela att jag ville ta bort henne idag istället men vänta tills min pappa kom så han fick säga farväl. Sen var det bara att vänta...
 
Pappret fylldes i och pappa fick komma och säga hej då. Han var lika chokad som jag o mamma. Kickan som hade blivitt lite piggare, vilken kämpe som inte visade att hon faktiskt mådde riktigt dåligt. 
 
Pappa frågade sköterskan om vad som hänt och hon svarade att det var akut njursvikt och det fanns inte mycket annat att göra, tyvär. 
länk till Anicuras hemsida om njursvikt: https://www.anicura.se/for-djuragare/hund/fakta-och-rad/kronisk-njursvikt-hos-hund/
 
Kickan fick massa pussar och klappar av mig och pappa och vi var med henne in i det sista. 
 
Min älskade vän, det var inte såhär det skulle bli, vi skulle ju ha många år till ihop och pappa skulle gå i pension med dig. <3
Vi fick iallafall en sista promenad i skogen ihop, vi tog den på måndagen, dagen innan. 
Jag får trösta mig med att jag tog det rätta beslutet, att Kickan inte längre har ont och lider. 
Nu kan hon äta ostbågar och pannkaka hur mycket hon vill och busa med sin kompis Kilen. 
 
Vår tid ihop tog slut för fort och hastigt, jag var inte förberädd på det.
Men det var för det bästa.
 
Älskade Kickan,
vila i frid nu <3
 
1/4 2014  - 25/10 2022
 
Du kommer alltid finnas i mitt hjärta <3
 
 
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: