När globaliseringen ökar under 1980- och 1990-talet minskar skillnaderna mellan de olika alternativens ekonomiska politik, alltså oavsett om regeringarna har olika färg. Partierna kan inte följa upp sin ideologiska retorik i valrörelserna, ideologin får inte genomslag i regeringsställning. För att profilera sig driver partierna i stället kulturella och nationella frågor som rör religion, invandring, kriminalitet eller normkritik. Och den här kulturella politiska dimensionen ökar snarast det ideologiska avståndet mellan partierna. Större avstånd alltså och ändå likartad politik.
Så skrev jag i min krönika i tidningen Dagen ett par dagar efter det svenska valet, den 15 september 2022.
Resultatet av det forskningsprojekt som jag tillsammans med en grupp kolleger under ledning av professor Magnus Hagevi bedrivit talar just för att skillnaden mellan den ekonomiska politik som regeringar faktiskt för minskar, trots att deras retorik signalerar ökat avstånd. Projektet har avrapporterats i den nya boken ”Party realignment in Western Europe” (Hagevi, Blombäck, Demker, Hinnfors och Loxbo)
När globaliseringen ökar under 1980- och 1990-talet minskar skillnaderna mellan de olika alternativens ekonomiska politik, alltså oavsett om regeringarna har olika färg. Partierna kan inte följa upp sin ideologiska retorik i valrörelserna, ideologin får inte genomslag i regeringsställning. För att profilera sig driver partierna i stället kulturella och nationella frågor som rör religion, invandring, kriminalitet eller normkritik. Och den här kulturella politiska dimensionen ökar snarast det ideologiska avståndet mellan partierna. Större avstånd alltså och ändå likartad politik.
Med många partier, flera ideologiska dimensioner och globaliseringens begränsning blir manöverutrymmet litet för alla regeringar. Risken är därför stor att förändringen uteblir. Vilket i sin tur kommer att öka missnöjet. Ledarskap i detta läge vore att kliva av den här uppdrivna karusellen och börja tala om realistiska möjligheter, konkreta mål och att berätta om hur vi kan vara en del av en global omställning av vår ekonomi och vår livsstil så att hela planeten kan överleva. Framtidstro. Framstegsoptimism. Visioner om ett samhälle där fler får del av det gemensamma. Men det vinner man inga missnöjesröstare på, inte lika enkla poänger att spela hem alltså.
VÄNSTRA STRANDEN 