Kära dagbok…

Asså igår hittade jag en sån konstig puff på lokalblaskans förstasida. Där stod att ilska är farligt för hjärtat, för det hade en undersökning visat på 

”[…] drygt 47 000 kvinnor personer…

Vad menas med kvinnor personer?

Eh… va? Vad menades egentligen? Var det bara kvinnor med i undersökningen? Omfattade den både kvinnor och personer? Är kvinnor personer eller inte? Och var finns männen? Läser man artikeln inne i tidningen sen avslöjas vad som menas. Men det är inte lätt att förstå en sån här pufftext. Det var bara det jag ville säga med den här inledningen. Inte raljera. Bara undra om lokalblaskan kanske ska bjudas in till min klarspråkskurs.

Nåja, jag kan villigt erkänna att jag är kvinna och ilsken blev jag igår när även ryggen började bråka. Som om inte förkylningen räckte… Samtidigt ser jag min ilska som ett tecken på att jag börjar må bättre – från förkylningen, i alla fall. För när jag är riktigt sjuk vill jag bara ligga och sova och bryr mig inte om nånting.

Jag brydde mig till exempel om att vi skulle äta och dricka nåt gott igår kväll. Till middag serverade köket på Main Street räkstubbe och öl. Citrus flirtade till sig en räka från Fästmön.

Räkstubbe och öl till middag.

Citrus flirtade till sig en räka.

Fredagsmys mot rygghelvetet.

Det är farligt nog så att alkohol funkar mot smärtor, i alla fall mina smärtor i ryggen. Så senare blev det ett glas rött och var sin ostassiett. Vi såg på Tyst vittne, som går oförskämt sent på fredagskvällarna. Visst kan vi se på SvT Play – det gör vi när vi missar nåt program. Men ibland vill man bara glo här och nu på nåt spännande medan man sätter i sig godsaker och alkohol.

Jag somnade som en sten sen och sov bra hela natten, ända tills klockan var över åtta i morse… Då hade Anna redan jobbat mer än en timme.

∼ ♦ ∼

Bara en timme…

När jag vaknade i morse var ryggen bättre, inte sämre. Jag körde inte bara med alkohol igår utan använde också Linnex och Annas massagekudde samt gjorde en del ryggövningar som jag fått från min naprapat. Den här lördagen hade jag bestämt mig för att gå ut och promenera också. Två gånger, om jag orkade. Därför blev det bara en timmes läsning av min bok på gång och kaffe på sängen – och ytterligare några ryggövningar – före dagens dusch.

Jag slevade i mig en skål fil och tog sen med mig tre påsar sopor till soprummet. Därefter stegade jag iväg till Kvarnen med Linnex och ryggsäck på ryggen. Jag köpte några flaskor rött innan jag mellanlandade hemma. Då noterade jag att det kanske är fler i huset som leker Toapappersrulleleken med varandra… (den som känner till leken vet vad den går ut på; andra får gissa).

Första promenaden…

Är det fler i huset som leker Toapappersrulleleken???

Slöfockarna låg och sov när jag lämnade av vinet för att gå på dagens andra promenad. Då skulle jag till apoteket och hämta Annas medicin samt handla på Lutis ett par saker vi glömde igår. På apoteket var det en otroligt omständig kund före mig. Och jag var dum nog att inte fatta att jag kunde ha gått direkt till vanliga kassan eftersom medicinen var beställd, expresslevererad och betald. På Lutis träffade jag en yngre bekant från min förra arbetsplats, gullige och duktige M. Jag bad M hälsa sin moster att hon skulle ha valt nytt hem på Main Street i stället för där hon bestämde sig för att bo eftersom det hade blivit närmare till Systembolaget. Sån är jag…

Slöfockarna Lucifer och Citrus sover i Bokrummet.

På dagens andra promenad.

∼ ♦ ∼

Nu tycker jag att jag är värd en riktig go-fika. Jag ska titta om det finns nåt kvar att smaska på i den här…

Fin ask med godsaker inuti.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… glöm inte att ställa tillbaka klockorna en timme innan du går och lägger dig. I morrn är det äntligen normaltid igen.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.