Har vi landat än? Nej, jag tror inte det. Vi visste att det hade blivit bättre. Men så mycket bättre. Nej,det fanns inte vår lilla värld.
I lördags satt Annika i en bil vid dressyrbanan på Olsegården och dömde. Jag stod i kafeterian och delade ut tårta, när Hillevi skickade ett meddelande: ”Nu kan ni kolla poängen.” Av Annikas svar ”wow” anade jag att Ebba och vår Fix Estelle (e RP Cartier 154 u Fix Julie) hade fått till en skaplig runda i LA-debuten på dressyrbanan hos Orust ridklubb.

Själv kom jag inte in på Equipe i min mobiltelefon utan fick lugna mig tills Hillevi och Ebba ringde. Vår lilla c-ponny Stella med Ebba i sadeln hade vunnit sin första Lätt A-start i konkurrens med stora hästar. Vilka poäng, åttor både för gångarter och ryttaren. Dags för dagens andra grattis till Ebba. Förutom det godkända kvalet till ungchampionatet för sexåriga ponnyer senare i höst plockade hon hem flera nyttiga priser från Granngården på sin 22-åriga födelsedag.

För nästan exakt år sedan, dagen efter Ebbas födelsedag, tog ekipaget sin allra första placering tillsammans, blev trea i Lätt B på samma tävlingsplats. Även då jublade Annika och jag i smyg över vår femårings framgång samtidigt som vi applåderade Jonstaka Ridklubbs klubbmästare i dressyr.

Annika, rätta mig om jag har fel! Visst blev det repris för Alexandra Ingvarsson och Affekt i KM för ridhästar i lördags och byte på posten i KM för ponnyer, där Linnea Johansson/Merveilleux tog hand om vandringspriset.

Minns ni vad som mer hände den 7 augusti för ett år sedan. Klart ni gör. Det svenska hopplaget tog olympiskt guld i Japan. Nu ger det sig om det blågula laget fixar en repris på VM i Herning. Mycket talar för det och ikväll vet vi hur det gick.
I motsats till i fjol, när vi firade Estelles gula rosett tillsammans med Ebba och Filip på besök här hos oss i Varberg, festade vi på var sitt håll den här gången. Eller ja festade, Annika och jag pustade ut efter en intensiv men rolig dag som tävlingsfunktionärer. Däremot firade vi dubbelt på Arne-dagen i torsdags, namnsdagsbarnen Arne Karlbom och Sven-Arne Ericson, Annikas sambo. Hillevi och Johan unnade sig en minisemester från målandet på lillstugan hemma i Sätuna och dök upp hos mor och far. Alla tre syskonen med respektive plus deras faster samlades till ett litet sommarkalas hos oss i den ljumma augustikvällen.
Vi satt och kommenterade vilken tur vi hade med vädret, när Hillevi upptäckte ett obesvarat samtal från Sara. Mamma ringde upp sin yngsta dotter som satt hemma med kompisen Stella under ett ruskigt åskoväder med blixtar och knallar samtidigt. Snart började mörka moln torna upp sig på himlen även hos oss och efter kaffe med den traditionella Arne-tårtan, var det dags att dra sig inomhus i skydd mot regnet. Dagen efter fattade vi att vårt lilla åskväder var som en liten fjärt jämfört med det svåra oväder som drabbade så många platser i mellersta Sverige, däribland trakten kring Hornborgasjön. Sara hade dessbättre plockat in Estelle och Wille i stallet. Ebba kollade att allt stod rätt till med Dellis och hennes kompisar ute på betet, när hon kom hem från jobbet i Skövde. Då hade åskvädret dragit över för denna gången och resten av sommaren också, får vi hoppas. Åskväder
och hästar är ingen bra kombination. Och absolut inte i tävlingssammanhang. Trots allt hade vi tur med vädret för på lördagen sken solen. /Aina