Måndag
Igår gick jag med Kleo på promenad uppe i spåret. Kändes helt ok! Solen sken och vi mötte flera längdskidåkare. Det var ju kallt, -7° grader tror jag men jag hade ordentligt på mig och frös ingenting. Mina nya vantar som Macke köpte är helt underbart varma!  Jag hade Kleo lös hela tiden. Alltså han har koppel på sig men det hänger bara på marken efter honom så han kan springa fram och tillbaka hur mycket han vill utan att jag behöver öka tempot eller så. 

Sen, ca en timma efter att vi kommit hem så började jag plötsligt frysa. La mig i ett varmt bad och upptäckte då att händerna och naglarna var blå. Det finns ju nåt som heter tyst hypoxi vilket betyder att man kan få farligt låg syresättning utan att bli påverkad av det. Det här har man tydligt sett på covidsjuka. Men jag tänkte att det är säkert inget allvarligt. Men sen såg en kollega bilden på min hand som jag hade postat på instagram och han i sin tur visade för en läkare och de ville att jag skulle åka in.

(null)

(null)

Så två timmar senare var jag på akuten för kontroll. Men då hade jag hunnit få tillbaka fin färg på händerna och saturationen var bra. Förmodligen hade jag haft nån liten dip i syresättningen där efter promenaden. Jag tog väl ut mig utan att märka det helt enkelt 🤷🏻‍♀️ 3 km gick vi och det kändes inte så långt eller jobbet. Men man märker att man måste ta det lugnt! 

Lurigt detta virus verkligen! 
Carro

Krya på dig! Verkligen!

MEN, jag tycker dina inlägg om ditt sjukdomsförlopp är väldigt intressanta att läsa. Låter konstigt nu när jag läser vad jag själv skrivit, förlåt, men jag menar att det känns ”nära” när du berättar om dina symptom och med tanke på din kunskap så blir det extra intressant.

Hm... Jag vill självklart inte att du ska vara sjuk, men... Nä, bäst att sluta skriva. Hoppas du förstår vad jag menar och HOPPAS du blir bättre snart.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress